< Proverbiorum 6 >
1 [Fili mi, si spoponderis pro amico tuo, defixisti apud extraneum manum tuam:
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 illaqueatus es verbis oris tui, et captus propriis sermonibus.
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 Fac ergo quod dico, fili mi, et temetipsum libera, quia incidisti in manum proximi tui. Discurre, festina, suscita amicum tuum.
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 Ne dederis somnum oculis tuis, nec dormitent palpebræ tuæ.
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Eruere quasi damula de manu, et quasi avis de manu aucupis.]
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 [Vade ad formicam, o piger, et considera vias ejus, et disce sapientiam.
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Quæ cum non habeat ducem, nec præceptorem, nec principem,
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 parat in æstate cibum sibi, et congregat in messe quod comedat.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Usquequo, piger, dormies? quando consurges e somno tuo?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Paululum dormies, paululum dormitabis, paululum conseres manus ut dormias;
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 et veniet tibi quasi viator egestas, et pauperies quasi vir armatus. Si vero impiger fueris, veniet ut fons messis tua, et egestas longe fugiet a te.]
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 [Homo apostata, vir inutilis, graditur ore perverso;
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 annuit oculis, terit pede, digito loquitur,
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 pravo corde machinatur malum, et omni tempore jurgia seminat.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 Huic extemplo veniet perditio sua, et subito conteretur, nec habebit ultra medicinam.]
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 [Sex sunt quæ odit Dominus, et septimum detestatur anima ejus:
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 oculos sublimes, linguam mendacem, manus effundentes innoxium sanguinem,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 cor machinans cogitationes pessimas, pedes veloces ad currendum in malum,
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 proferentem mendacia testem fallacem, et eum qui seminat inter fratres discordias.]
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 [Conserva, fili mi, præcepta patris tui, et ne dimittas legem matris tuæ.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Liga ea in corde tuo jugiter, et circumda gutturi tuo.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Cum ambulaveris, gradiantur tecum; cum dormieris, custodiant te: et evigilans loquere cum eis.
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Quia mandatum lucerna est, et lex lux, et via vitæ increpatio disciplinæ:
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 ut custodiant te a muliere mala, et a blanda lingua extraneæ.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Non concupiscat pulchritudinem ejus cor tuum, nec capiaris nutibus illius:
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 pretium enim scorti vix est unius panis, mulier autem viri pretiosam animam capit.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Numquid potest homo abscondere ignem in sinu suo, ut vestimenta illius non ardeant?
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 aut ambulare super prunas, ut non comburantur plantæ ejus?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 sic qui ingreditur ad mulierem proximi sui, non erit mundus cum tetigerit eam.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Non grandis est culpa cum quis furatus fuerit: furatur enim ut esurientem impleat animam;
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 deprehensus quoque reddet septuplum, et omnem substantiam domus suæ tradet.
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Qui autem adulter est, propter cordis inopiam perdet animam suam;
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 turpitudinem et ignominiam congregat sibi, et opprobrium illius non delebitur:
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 quia zelus et furor viri non parcet in die vindictæ,
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 nec acquiescet cujusquam precibus, nec suscipiet pro redemptione dona plurima.]
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.