< پەندەکانی سلێمان 27 >
شانازی بە سبەینێ مەکە، چونکە نازانی ڕۆژ چی لێ دەکەوێتەوە. | 1 |
Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
با نامۆ ستایشت بکات نەک دەمی خۆت، بێگانە نەک لێوەکانت. | 2 |
Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
بەرد قورسە و لم بە سەنگە، بەڵام تووڕەیی گێل لە هەردووکیان قورسترە. | 3 |
Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
هەڵچوون توندوتیژە و تووڕەیی لێشاوە، بەڵام کێ لەبەردەم ئیرەیی خۆ ڕادەگرێت؟ | 4 |
Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
سەرزەنشتی ئاشکرا لە خۆشەویستی شاردراوە باشترە. | 5 |
Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
برینی دۆست دڵسۆزییە، بەڵام ماچی دوژمن بە فێڵە. | 6 |
Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
کەسی تێر پێ لە هەنگوین دەنێت، بەڵام بۆ برسی هەموو تاڵێتییەک شیرینە. | 7 |
Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
وەک چۆلەکەی وێڵبوو لە هێلانەکەی، ئاوایە مرۆڤی وێڵ لە هەواری خۆی. | 8 |
Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
بۆن و بخورد دڵ خۆش دەکەن، شیرینی برادەریش لە پەرۆشی ڕاوێژە. | 9 |
Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
واز لە برادەرەکانی خۆت و باوکت مەهێنە، لە ڕۆژی لێقەومانت مەچووە ماڵی برات، دراوسێی نزیک لە برای دوور باشترە. | 10 |
Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
ڕۆڵە، دانا بە و دڵم خۆش بکە، بۆ ئەوەی وەڵامی ئەوانە بدەمەوە کە لۆمەم دەکەن. | 11 |
Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
ژیر خراپە دەبینێت و خۆی دەشارێتەوە، بەڵام ساویلکە مل پێوەدەنێت و سزا دەدرێ. | 12 |
Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
ئەگەر کەسێک بووە کەفیلی نامۆیەک کەواکەی لێ وەربگرە، لەبەر بێگانەکە بارمتەی لێ وەربگرە. | 13 |
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
ئەوەی بە دەنگی بەرز داوای بەرەکەت بۆ دراوسێکەی بکات لە بەیانی زوودا، بە نەفرەت بۆی ئەژمارد دەکرێت. | 14 |
Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
دڵۆپەکردنی بەردەوام لە ڕۆژی باران، هەروەک ئافرەتی شەڕانییە. | 15 |
Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
ئەوەی دەستەمۆی بکات، با دەستەمۆ دەکات، بە دەستی ڕاستی زەیت دەگرێت. | 16 |
Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
ئاسن بە ئاسن تیژ دەکرێت و مرۆڤیش ڕووی برادەرەکەی تیژ دەکات. | 17 |
Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
ئەوەی چاودێری دار هەنجیرێک بکات بەرەکەی دەخوات، ئەوەی گەورەکەی خۆی بپارێزێت ڕێزی دەگیرێت. | 18 |
Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
وەک لە ئاودا وێنەدانەوەی ڕوو دەبینرێت، ئاواش دڵی مرۆڤ وێنەی مرۆڤەکە دەداتەوە. | 19 |
Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
جیهانی مردووان و لەناوچوون تێر نابن، هەروەها چاوی مرۆڤیش تێر نابێت. (Sheol ) | 20 |
Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol )
بۆتە بۆ زیوە و کوورە بۆ زێڕ، مرۆڤیش بە دەمی ستایشکەرەکەی تاقی دەکرێتەوە. | 21 |
Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
هەرچەندە گێل لەناو هاون بکوتی، لەگەڵ دانەوێڵە بە دەسکە هاون، گێلایەتییەکەی لێی جیا نابێتەوە. | 22 |
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
باش حاڵی مێگەلەکانت بزانە، دڵت هەر لەلای ڕانە مەڕەکانت بێت، | 23 |
Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
چونکە دەوڵەمەندی هەتاسەر نییە، تاجیش نەوە بە نەوە بەردەوام نابێت. | 24 |
Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
کاتێک کا نامێنێت و گیا دەردەکەوێت، گیاوگۆڵی شاخان کۆدەکرێنەوە، | 25 |
När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
بەرخەکان بۆ جلوبەرگ و گیسکەکانیش بۆ نرخی کێڵگە. | 26 |
då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
بەپێی پێویست شیری بزنیشت دەبێت کە بەشی خواردنی خۆت و خێزانەکەت و بژێوی کەنیزەکانت دەکات. | 27 |
då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.