شینەکانی یەرمیا 3
| من ئەو پیاوەم کە زەلیلیم بینی بە گۆچانی تووڕەیی ئەو. | 1 |
Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
| منی بە پێش خۆی دا و منی بە تاریکاییدا برد، بەبێ هیچ ڕووناکییەک. | 2 |
Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
| بێگومان، دەستی لە دژی من بەرزدەکاتەوە بە بەردەوامی و بە درێژایی ڕۆژ. | 3 |
Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
| گۆشت و پێستی منی پیرکرد، ئێسکەکانی شکاندم. | 4 |
Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
| دەوری گرتم و گەمارۆی دام بە ژەهر و ناخۆشی. | 5 |
Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
| ناچاری کردم لەناو تاریکیدا نیشتەجێ بم وەک ئەوانەی لەمێژە مردوون. | 6 |
Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
| لەناو پەرژینێک بەندی کرد بۆ ئەوەی نەتوانم هەڵبێم، زنجیرەکانی منی قورس کرد. | 7 |
Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
| هەروەها کاتێک هاوار دەکەم و داوای فریاکەوتن دەکەم، بەڵام نزاکانم ڕادەگرێت. | 8 |
Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
| بەردی تاشراوی کەڵەکە کرد و ڕێگای منی پێ گرت، ڕێڕەوەکانی منی خواروخێچ کرد. | 9 |
Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
| وەک ورچێک بۆم لە بۆسەدایە، وەک شێرێک خۆی مات دەکات، | 10 |
Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
| منی لەڕێ لادا و پارچەپارچەی کردم، منی وێران کرد. | 11 |
Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
| کەوانەکەی ڕاکێشا منی کردە نیشانەی تیرەکانی. | 12 |
Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
| تیرەکانی تیردانەکەی لە دڵم چەقاند. | 13 |
Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
| هەموو گەلەکەم سووکایەتیم پێ دەکەن، بە درێژایی ڕۆژ بە گۆرانی گاڵتەم پێ دەکەن. | 14 |
Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
| تێری کردم لە تاڵی، زەقنەبووتی دەرخوارد دام. | 15 |
Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
| بە چەو ددانەکانی منی وردوخاش کرد، منی لەناو خۆڵەمێش پەستایەوە. | 16 |
Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
| من لە ئاشتی بێبەش کراوم، سەرکەوتنم لەبیرچووەوە. | 17 |
Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
| ئینجا گوتم، «شکۆمەندیم نەما، هەروەها هیوام بە یەزدان بڕا.» | 18 |
Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
| دێتەوە بیرم، ڕۆژانی زەلیلی و سەرگەردانیم، وەک ژەهر و زەقنەبووت بوون. | 19 |
Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
| بە باشی بەبیرم دێتەوە، لە ناخەوە ڕۆحم خەمبارە. | 20 |
Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
| بەڵام ئەوە دەهێنمەوە یادم و لەبەر ئەوە هیوام هەیە: | 21 |
Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
| بەهۆی خۆشەویستی نەگۆڕی یەزدانە کە لەناونەچووین، چونکە بەزەییەکەی تەواو نابێت. | 22 |
Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
| ئەوانەت هەموو بەیانییەک نوێن؛ دڵسۆزییەکەت چەند گەورەیە. | 23 |
Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
| بە خۆم دەڵێم: «یەزدان بەشی منە، لەبەر ئەوە هیوام بەوە.» | 24 |
Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
| یەزدان چاکە بۆ ئەوانەی هیوایان بەو هەیە، بۆ ئەو کەسەی داوای ئەو دەکات. | 25 |
Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
| باشە بۆ کەسێک بە بێدەنگی چاوەڕێ بکات بۆ هاتنی ڕزگاریی یەزدان. | 26 |
Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
| باشە پیاو نیر هەڵبگرێت هەر لە تەمەنی منداڵییەوە. | 27 |
Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
| با بە تەنها دانیشێت و بێدەنگ بێت، چونکە یەزدان ئەمەی بەسەرهێناوە. | 28 |
Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
| با سەری بخاتە ناو خاکوخۆڵ، لەوانەیە هێشتا هیوای مابێت. | 29 |
Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
| با ڕوومەتی بۆ ئەوە ڕابگرێت کە لێی دەدات، با تێربێت لە ڕیسوایی. | 30 |
Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
| چونکە کەس بۆ هەتاهەتایە لەلایەن پەروەردگارەوە ڕەت ناکرێتەوە. | 31 |
Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
| لەگەڵ ئەوەی دڵتەنگی دەهێنێت، میهرەبانیش نیشان دەدات، بەپێی گەورەیی خۆشەویستییە نەگۆڕەکەی. | 32 |
Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
| ئەو کەس لە دڵەوە زەلیل ناکات و دڵتەنگی ناکات. | 33 |
Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
| تێکشکاندنی دیلەکانی هەموو زەوی لەژێر پێ، | 34 |
Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
| یان بێبەشکردنی کەسێک لە مافی خۆی لەبەردەم خودای هەرەبەرز، | 35 |
Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
| یان بەدوورگرتنی مرۆڤ لە دادپەروەری، ئایا پەروەردگار هەموو ئەمانە نابینێت؟ | 36 |
Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
| کێ دەتوانێت قسە بکات قسەکەی بێتەجێ، ئەگەر پەروەردگار فەرمانی نەدابێت؟ | 37 |
Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
| ئایا ڕوودانی چاکە و خراپە بە فەرمایشتی خودای هەرەبەرز نییە؟ | 38 |
Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
| بۆچی مرۆڤی زیندوو گلەیی بکات کاتێک لەسەر گوناهەکانی سزا دەدرێت؟ | 39 |
Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
| با هەڵسوکەوتمان بپشکنین و تاقی بکەینەوە و بگەڕێینەوە بۆ لای یەزدان. | 40 |
Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
| با دڵ و دەستمان بەرزبکەینەوە بۆ خودا لە ئاسمان، بڵێین: | 41 |
Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
| «ئێمە گوناهمان کرد و یاخی بووین، تۆش لێمان خۆش نەبوویت. | 42 |
Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
| «خۆت بە تووڕەیی داپۆشی و ڕاوتناین، بەبێ بەزەیی ئێمەت کوشت. | 43 |
Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
| بە هەور خۆت داپۆشی بۆ ئەوەی نوێژەکانمان نەگاتە لات. | 44 |
Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
| ئێمەت کرد بە پاشەڕۆ و نەویستراو لەنێو گەلان. | 45 |
Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
| «هەموو دوژمنانمان دەمیان لێمان کردەوە. | 46 |
Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
| ترس و تەڵە باڵی بەسەرماندا کێشا، لەناوچوون و وێرانی.» | 47 |
Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
| چاوەکانم کانی فرمێسک هەڵدەڕێژن لەبەر ئەوەی گەلەکەم لەناوچوون. | 48 |
Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
| چاوەکانم فرمێسک هەڵدەڕێژن و ناوەستن بەبێ پسانەوە، | 49 |
Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
| تاوەکو یەزدان لە ئاسمانەوە تەماشای خوارەوە بکات و ببینێت. | 50 |
Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
| ئەوەی دەیبینم گیانم ئازار دەدات لەبەر ئازاری کچانی شارەکەم. | 51 |
Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
| ئەوانەی دوژمنی من بوون بەبێ هۆ وەک چۆلەکە ڕاویان کردم. | 52 |
Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
| بە زیندووێتی منیان فڕێدا ناو چاڵ، بەردیان تێمگرت. | 53 |
De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
| نوقومی ئاو بووم، گوتم: «خەریکە بمرم.» | 54 |
De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
| ئەی یەزدان، لە قووڵایی چاڵەوە بە ناوی تۆوە نزا دەکەم. | 55 |
Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
| گوێت لە دەنگم بوو: «گوێت دامەخە کاتێک هاوار و هانات بۆ دەهێنم.» | 56 |
Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
| ئەو ڕۆژەی نزام بۆ کردیت نزیک بوویتەوە، فەرمووت: «مەترسە!» | 57 |
Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
| ئەی پەروەردگار، بەرگریت لە کێشەی من کرد، ژیانی منت کڕییەوە. | 58 |
Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
| ئەی یەزدان، ستەمدیدەیی منت بینی. دادوەری کێشەکەم بکە! | 59 |
Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
| هەموو تۆڵەسەندنەوەکەی ئەوانت بینی، هەموو پیلانەکانیان لە دژی من. | 60 |
Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
| ئەی یەزدان، گوێت لە ڕیسواکردنەکەیان بوو، هەموو پیلانەکانیان لە دژی من؛ | 61 |
Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
| ئەوەی دوژمنەکانم بە درێژایی ڕۆژ لە دژی من باسی دەکەن و دەیچرپێنن. | 62 |
Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
| تەماشایان بکە! هەستان و دانیشتنیان، بە گۆرانییەکانیان گاڵتەم پێ دەکەن. | 63 |
Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
| ئەی یەزدان، سزایان بدە، بەپێی کردەوەکانی دەستیان. | 64 |
Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
| پێچە لەسەر دڵیان دابنێ، با نەفرەتت لەسەریان بێت! | 65 |
Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
| بە تووڕەییەوە ڕاویان بنێ و لەناویان ببە لەژێر ئاسمانی یەزداندا. | 66 |
Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
