< ئەیوب 9 >
Därefter tog Job till orda och sade:
«ڕاستە، دەزانم کە وایە. جا چۆن مرۆڤ لەبەرچاوی خودا ڕاستودروست دەبێت؟ | 2 |
Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?
ئەگەر بیەوێت مشتومڕی لەگەڵ بکات، ناتوانێت وەڵامی یەک لە هەزار بداتەوە. | 3 |
Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.
خودا داناییەکی فراوان و توانایەکی زۆری هەیە. کێ هەیە دژایەتی کردبێت و بە سەلامەتی دەرچووبێت؟ | 4 |
Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;
هەژێنەری چیاکانە بێ ئەوەی بەخۆیان بزانن، ئەوەی لە کاتی تووڕەییدا سەرەوژێریان دەکات. | 5 |
honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;
زەوی لە جێی خۆی لەق دەکات، جا کۆڵەکەکانی دەخاتە بوومەلەرزە. | 6 |
honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;
فەرمان بە خۆر دەدات، کە هەڵنەیەت، بە ئەستێرەکانیش کە نەدرەوشێنەوە. | 7 |
honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;
خۆی بە تەنها ئاسمانی لێک کردووەتەوە، بەسەر شەپۆلەکانی دەریادا ڕۆیشتووە. | 8 |
honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;
دروستکەری کەلووەکانی ورچ و ڕاوچی و حەوتەوانە و ئەو کەلووانەیە کە لە باشووری زەوی دەبینرێن. | 9 |
honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;
کاری مەزنی بەم جۆرەی کردووە کە لە سەرووی بیرکردنەوەن، هێندە پەرجوو کە لە ژماردن نایەن. | 10 |
honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?
کاتێک بەسەرمدا دەڕوات نایبینم، کاتێک تێدەپەڕێت هەستی پێ ناکەم! | 11 |
Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.
ئەگەر شتێکمان لێ بستێنێت کێ دەتوانێت بەرەنگاری بێتەوە؟ کێ پێی دەڵێت:”ئەوە چی دەکەیت؟“ | 12 |
Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: "Vad gör du?"
خودا تووڕەیی خۆی ناگێڕێتەوە، یارمەتیدەرانی ڕەهەڤ لە ژێریدا دەچەمێنەوە. | 13 |
Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;
«ئیتر من چۆن وەڵامی بدەمەوە و چۆن وشە هەڵبژێرم بۆ وەڵامدانەوەی؟ | 14 |
huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?
ئەگەر ڕاستودروستیش بم، ناتوانم وەڵامی بدەمەوە، بەڵکو داوای بەزەیی لە دادوەرم دەکەم. | 15 |
Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.
ئەگەر بانگی بکەم، ئەویش وەڵامم بداتەوە، باوەڕ ناکەم کە گوێی بۆ دەنگم شل بکات، | 16 |
Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.
بەڵکو ئەو بە زریان تێکمدەشکێنێت و بەبێ هۆ برینەکانم زۆر دەکات. | 17 |
Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.
ناهێڵێت هەناسە بدەم، بەڵام لە تاڵی تێرم دەکات. | 18 |
Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.
ئەگەر تاقیکردنەوەی هێز بێت، ئەو بەهێزترینە! ئەگەر کێشەی دادگا بێت، کێ دەتوانێت بانگی بکات؟ | 19 |
Gäller det försteg i kraft: "Välan, jag är redo!", gäller det rätt: "Vem ställer mig till ansvar?"
ئەگەر بێتاوان بم دەمم تاوانبارم دەکات، ئەگەر بێ کەموکوڕیش بم، دەیسەلمێنێت تاوانبارم. | 20 |
Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.
«هەرچەندە من بێ کەموکوڕیم، بەڵام بایەخ بە ژیانی خۆم نادەم؛ ڕقم لە ژیانم دەبێتەوە. | 21 |
Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.
”خودا کۆتایی بە چاک و بە خراپ دەهێنێت.“لەبەر ئەوە گوتم: بەلامەوە هەردووکیان وەک یەکن، | 22 |
Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.
ئەگەر کارەساتی لەناکاو مردن بهێنێت، بە نائومێدیی بێتاوان پێدەکەنێت. | 23 |
Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.
کە خاکێک درابێت بە دەست بەدکارەوە، ئەوا پەردە بەسەر ڕووی دادوەرەکانی دەدات، ئەگەر ئەو نەبێت، ئەی کێیە؟ | 24 |
Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?
«ڕۆژگارم خێراترە لە کەسێک کە ڕادەکات، گوزەر دەکات و چێژی لێ نابینم. | 25 |
Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;
وەک چۆن کەشتی زەل ڕووبار دەبڕێت هەروەک هەڵۆیەک کە دەنیشێتە سەر نێچیرەکەی. | 26 |
de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.
ئەگەر بڵێم:”سکاڵاکەی خۆم فەرامۆش دەکەم و واز لە ڕووگرژی دەهێنم و زەردەخەنە دەخەمە سەر لێوەکانم،“ | 27 |
Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,
لەگەڵ ئەوەشدا لە هەموو ئازارەکانم دەترسم، چونکە دەزانم بێتاوانم ناکەیت. | 28 |
Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.
من تاوانبار دەکرێم، ئیتر بۆچی بەخۆڕایی خۆم ماندوو بکەم؟ | 29 |
Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?
ئەگەر بە بەفراو خۆم بشۆم و دەستەکانم بە ئەسپۆن پاک بکەمەوە، | 30 |
Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,
لەناو چاڵێک ڕیخ نوقومم دەکەیت، تەنانەت جلوبەرگەکەم قێزم لێ دەکەنەوە. | 31 |
så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.
«ئەو وەک من مرۆڤ نییە هەتا وەڵامی بدەمەوە و لە دادگا ڕووبەڕووی یەک ببینەوە. | 32 |
Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;
خۆزگە ناوبژیوانێک لەنێوانمان دەبوو، دەستی لەسەر هەردووکمان دادەنا، | 33 |
ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.
تاوەکو کوتەکەکەی خودام لەسەر هەڵبگرێت و ترسەکەی نەمتۆقێنێت. | 34 |
Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;
ئەو کاتە قسەم دەکرد و لێی نەدەترسام، چونکە من بەو شێوەیە نیم کە ئەو لێم تێگەیشتووە.» | 35 |
då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.