< ئەیوب 39 >

«ئایا دەزانیت کەی بزنە کێوییەکان دەزێن؟ یان تێبینیت کردووە ئەو کاتەی کە ئاسک ژان دەیگرێت؟ 1
Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?
ئایا مانگەکانی ئاوسبوونی دەژمێریت یان کاتی زاوزێکردنیان دەزانیت؟ 2
Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?
چۆک دادەدەن و پاڵ بە ئازارەکانیانەوە دەنێن و بەچکەکانیان دەبێت. 3
De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.
بەچکەکانیان لە چۆڵەوانی بەهێز و گەورە دەبن؛ دەڕۆن و ئیتر ناگەڕێنەوە لایان. 4
Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.
«کێ کەرەکێوی بەڕەڵا کرد و مێخ زنجیری ئەو کێوییەی کردەوە؟ 5
Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?
ئەوەی چۆڵەوانیم کرد بە ماڵی و خوێڵێنم کردە ژینگەی. 6
Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.
بە دەنگەدەنگی شار پێدەکەنێت، گوێی لە هاواری لێخوڕ نابێت. 7
Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.
لە چیاکاندا بەدوای لەوەڕگادا دەگەڕێت، بۆ دۆزینەوەی هەموو سەوزاییەک. 8
Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.
«ئایا گای کێوی ڕازی دەبێت خزمەتت بکات یان بە شەو لەلای ئاخوڕەکەت بمێنێتەوە؟ 9
Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?
ئایا دەتوانیت گای کێوی بە گاسنەوە ببەستیتەوە و جووتی پێ بکەیت؟ ئایا بەدواتدا دێت دۆڵەکان خەرتە بکات؟ 10
Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?
ئایا پشتی پێ دەبەستیت، چونکە هێزەکەی مەزنە یان کارەکەی خۆتی بۆ بەجێدەهێڵیت؟ 11
Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?
ئایا متمانەی پێ دەکەیت کە دەغڵودانەکەت بهێنێت و بۆ سەر جۆخینەکەت کۆی بکاتەوە؟ 12
Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?
«بە خۆشییەوە وشترمرغ باڵەفڕکێ دەکات، ئایا پەڕوباڵەکەی وەک لەقلەق پیرۆزە؟ 13
Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?
وشترمرغ هێلکەکەی لەسەر زەوی بەجێدەهێڵێت و خۆڵ گەرمیان دادەهێنێت، 14
Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.
لەبیری دەچێت کە پێ وردوخاشی دەکات و ئاژەڵی کێوی پێی پێدا دەنێن. 15
Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.
لەگەڵ بەچکەکانی دڵڕەقە وەک ئەوەی بەچکەی ئەو نەبن؛ گوێی ناداتێ کە ماندووبوونەکەی بێهوودە دەڕوات، 16
Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.
چونکە خودا دانایی لەبیر بردووەتەوە، لە تێگەیشتن بەشی نەداوە. 17
Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.
کاتێک پەڕەکانی فش دەکاتەوە بۆ ڕاکردن، بە ئەسپ و بە سوارەکەی پێدەکەنێت. 18
Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.
«ئایا تۆ هێز بە ئەسپ دەدەیت یان ملی بە یاڵ دادەپۆشیت؟ 19
Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?
ئایا وای لێ دەکەیت کە وەک کوللە قەڵەمباز بدات و دەنگی حیلەکەی تۆقێنەر بێت؟ 20
Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!
بە توندی سم بە زەویدا بکوتێت، بە هێزەوە دەربپەڕێت، بەرەو مەیدانی جەنگ مل بنێت. 21
Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.
بە ترس پێبکەنێت و نەتۆقێت؛ لە ڕووی شمشێر نەگەڕێتەوە. 22
Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.
تیردان شەقەشەقی بێت و خەنجەر و نووکی ڕم ببریسکێنەوە. 23
Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.
بەوپەڕی جۆشوخرۆشەوە غار دەدات، هەتا کاتی لێدانی کەڕەنا خۆی پێ ڕاناگیرێت. 24
Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.
لە کاتی فووکردن بە کەڕەنادا دەڵێت:”ئەها!“لە دوورەوە بۆنی شەڕ دەکات، هاواری سەرکردەکان و نەعرەتەی جەنگ. 25
För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.
«ئایا لە تێگەیشتنی تۆدایە هەڵۆ بفڕێت و ڕووەو باشوور باڵەکانی بکاتەوە؟ 26
Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?
یان بە فەرمانی تۆیە هەڵۆ بەرز بفڕێت و هێلانەکەی لە بەرزی دابنێت؟ 27
Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?
لەسەر لووتکەی چیا نیشتەجێ دەبێت و بە شەو دەمێنێتەوە، هەڵدێری بەردەڵان قەڵاکەیەتی. 28
På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.
لەوێوە نێچیری خۆی دەدۆزێتەوە و چاوەکانی لە دوورەوە دەبینن. 29
Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.
بەچکەکانی خوێن هەڵدەمژن، لە هەرکوێ کوژراوی لێ بێت، ئەو لەوێیە.» 30
Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.

< ئەیوب 39 >