< ئەیوب 34 >
Och Elihu tog till orda och sade:
«گوێ لە قسەکانم بگرن دانایان، گوێم بۆ شل بکەن، ئەی ئەوانەی دەزانن، | 2 |
Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
چونکە گوێ قسە تاقی دەکاتەوە وەک چۆن مەڵاشوو خواردن تام دەکات. | 3 |
Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
با بۆ خۆمان دادگەری تاقی بکەینەوە و لەنێو خۆمان بزانین چی باشە. | 4 |
Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
«ئەیوب گوتی:”من ڕاستودروست بووم، بەڵام خودا مافی منی داماڵی. | 5 |
Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
لە کاتی دادگاییم بە درۆ دەخرێمەوە و برینەکەم ساڕێژ نابێت لەگەڵ ئەوەی بێ یاخیبوونم.“ | 6 |
Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
چ پیاوێک وەک ئەیوبە؟ سووکایەتیکردن وەک ئاو دەخواتەوە و | 7 |
Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
پێکەوە لەگەڵ بەدکاران ملی ڕێ دەگرێت و لەگەڵ خراپەکاران دەڕوات؟ | 8 |
han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
لەبەر ئەوەی گوتی:”سوودی نییە بۆ مرۆڤ جێی ڕەزامەندی بێت لەلای خودا.“ | 9 |
Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
«لەبەر ئەوە گوێم لێ بگرن، ئەی تێگەیشتووان. خراپە لە یەزدان بە دوورە و ستەمیش لە خودای هەرە بەتوانا، | 10 |
Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
چونکە مرۆڤ بەگوێرەی کردەوەکانی پاداشت دەداتەوە و پیاویش بەپێی ڕێگاکەی تووش دەکات. | 11 |
Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
جا بە ڕاستی خودا خراپە ناکات، توانادارەکەش دادپەروەری خوار ناکاتەوە. | 12 |
Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
کێ کردی بە لێپرسراو لەسەر زەوی و کێ لەسەر هەموو جیهان داینا؟ | 13 |
Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
ئەگەر بیخاتە دڵی خۆیەوە ڕۆح و هەناسەی بۆ خۆی کۆبکاتەوە، | 14 |
Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
هەموو مرۆڤ پێکەوە ڕۆح بەدەستەوە دەدەن و مرۆڤ بۆ خۆڵ دەگەڕێتەوە. | 15 |
då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
«ئەگەر تێگەیشتنت هەیە، ئەمە ببیستە و بۆ دەنگی وشەکانم گوێ شل بکە. | 16 |
Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
ئایا ئەوەی ڕقی لە دادپەروەرییە دەتوانێت فەرمانڕەوایەتی بکات؟ یان ئەوەی ڕاستودروست و مەزنە تاوانباری دەکەیت؟ | 17 |
Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
ئایا خودا نییە کە بە پاشا دەفەرموێت:”ئەی هیچوپووچ!“یان بە پیاوماقوڵان:”ئەی خراپەکاران!“ | 18 |
Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
ئایا خودا نییە ئەوەی لایەنگری میران ناکات و دەوڵەمەند لە هەژار بە زیاتر دانانێت، چونکە هەمووان کاری دەستی ئەون؟ | 19 |
Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
لەناکاو دەمرن، لە نیوەشەودا؛ گەل دەهەژێن و بەسەردەچن؛ بەهێزەکان دادەماڵرێن، بەڵام نەک بە دەستی مرۆڤ. | 20 |
I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
«چاوەکانی لەسەر ڕێگاکانی مرۆڤە؛ ئەو هەموو هەنگاوەکانی دەبینێت. | 21 |
Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
نە تاریکی هەیە و نە سێبەری مەرگ، کە بەدکاران بتوانن خۆیانی تێدا بشارنەوە. | 22 |
Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
پێویست ناکات خودا زیاتر لێکۆڵینەوە لەگەڵ مرۆڤ بکات، هەتا بێتە بەردەمی بۆ دادگاییکردن. | 23 |
Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
دلێران بەبێ پشکنین تێکدەشکێنێت و خەڵکی دیکە لە جێیان دادەنێت. | 24 |
Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
لەبەر ئەوەی تێبینی کردەوەکانیان دەکات، بە شەو سەرەوژێریان دەکات و وردوخاش دەبن. | 25 |
Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
لەبەر ئەوەی خراپەکارن لەبەرچاوی بینەران سزایان دەدات، | 26 |
Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
چونکە لەدوای ئەو لایاندا و لە هیچ یەکێک لە ڕێگاکانی ئەو وردنەبوونەوە، | 27 |
eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
بەم جۆرەیان کرد هاواری هەژار پێی بگات، بەم شێوەیە گوێی لە قیژەی زەلیلان بوو. | 28 |
De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
بەڵام ئەگەر بێدەنگ بێت، کێ هەیە تاوانباری بکات؟ ئەگەر ڕووی خۆی بشارێتەوە، کێ دەیبینێت؟ لەگەڵ ئەوەشدا فەرمانڕەوایەتی نەتەوە و تاکە کەسیش دەکات | 29 |
Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
بۆ ئەوەی خوانەناس پاشایەتی نەکات و نەبێت بە تەڵە بۆ گەل. | 30 |
när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
«ئەگەر بە خودا بگوترێت:”من تاوانبارم بەڵام ئیتر گەندەڵی ناکەم، | 31 |
Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
ئەوەی نەمبینیوە تۆ پیشانی منی بدە، ئەگەر خراپەم کردووە، چیتر نایکەمەوە؟“ | 32 |
Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
ئایا دەبێت خودا بەگوێرەی ئەوەی تۆ پێت باشە پاداشتت بداتەوە، لە کاتێکدا کە تۆ ئامادە نیت تۆبە بکەیت؟ تۆ هەڵدەبژێریت نەک من، ئەوەی دەیزانیت دەیڵێیت. | 33 |
Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
«تێگەیشتووان پێم دەڵێن، ئەو پیاوە دانایانەی گوێیان لێمە دەڵێن: | 34 |
Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
”ئەیوب بەبێ زانین قسە دەکات و قسەکانی بەبێ وریاین.“ | 35 |
»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
خۆزگە ئەیوب هەتاسەر تاقی دەکرایەوە لەبەر وەڵامەکانی وەک بەدکاران! | 36 |
Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
یاخیبوونی بۆ سەر گوناهەکەی زیاد کرد؛ بە گاڵتەپێکردنەوە چەپڵە لێدەدات و زیادەڕۆیی لەسەر خودا دەکات.» | 37 |
Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.