< ئەیوب 17 >

ڕۆحم شکا، ڕۆژگارم کوژایەوە، گۆڕ چاوەڕێی منە. 1
Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
بێگومان گاڵتەجاڕان لە دەورمدان و ناچار تەماشای کێشمەکێشیان بکەم. 2
Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
«تکایە لەلای خۆت ببە پشتگیرم، بێجگە لە تۆ کێ هەیە ببێتە کەفیلم؟ 3
Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
تێگەیشتنت لە مێشکیان شاردووەتەوە، لەبەر ئەوە بەرزیان ناکەیتەوە. 4
Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
ئەوەی لە پێناوی پارە پەنجەی تاوان بۆ هاوڕێیەکانی ڕادەکێشێت، نەبوونی چاوی منداڵەکانی دەپوکێنێتەوە. 5
Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
«منی کردە پەندی گەلان و بووم بەوەی تف لە ڕووم بکرێت. 6
Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
چاوەکانم لەبەر خەم کز بوون، هەموو ئەندامەکانم زۆر لاواز بوون. 7
Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
ئەوانەی ڕاستن بەمە سەرسام دەبن و بێتاوان بەسەر خوانەناسدا ڕادەپەڕێت. 8
De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
کەسی ڕاستودروست ڕێگای خۆی دەگرێت و ئەوەی دەست پاکە هێزی بۆ زیاد دەکرێت. 9
Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
«ئێستا وەرنەوە، دووبارە هەوڵ بدەن، بەڵام من هیچ دانایەکتان تێدا نادۆزمەوە. 10
Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
ڕۆژگارم بەسەرچوو، مەبەستەکانم هەڵکەنران. لەگەڵ ئەوەشدا ئارەزووەکانی دڵم 11
Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
شەو دەکەن بە ڕۆژ، لە تاریکیدا ڕووناکی بە نزیک دەبینن. 12
Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
ئەگەر هیوا بخوازم جیهانی مردووان ببێت بە ماڵم و لە تاریکیدا نوێنەکەم ڕابخەم، (Sheol h7585) 13
Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
ئەگەر بە گۆڕم گوت:”تۆ باوکی منیت،“بە کرمیش:”تۆ دایکی منیت“یان”خوشکی منیت،“ 14
till graven måste jag säga: "Du är min fader", till förruttnelsens maskar: "Min moder", "Min syster".
ئیتر ئومێدم کوا؟ کێ تەماشای ئومێدم دەکات؟ 15
Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
ئایا بەرەو قووڵایی جیهانی مردووان دەچێتە خوارەوە؟ ئایا پێکەوە لەناو خۆڵ شۆڕدەبینەوە؟» (Sheol h7585) 16
Till dödsrikets bommar far det ned, då jag nu själv går till vila i stoftet. (Sheol h7585)

< ئەیوب 17 >