< ئەیوب 15 >

ئەلیفازی تێمانیش وەڵامی دایەوە: 1
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
«ئایا کەسی دانا بە نەزانی وەڵام دەداتەوە و مێشکی بە شتی هیچوپووچ پڕ دەکات؟ 2
Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
ئایا بە قسەی بێ سوود بەڵگە دێنێتەوە و بەو لێدوانانەی قازانجی لێ ناکات؟ 3
Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
بەڵام تۆ لەخواترسی پێشێل دەکەیت و خەڵک لە خواپەرستی دوور دەخەیتەوە. 4
Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
بێگومان گوناهەکانت دەمت فێر دەکەن و زمانی تەڵەکەبازی هەڵدەبژێریت. 5
Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
زمانی خۆت تاوانبارت دەکات، نەک من، لێوەکانت لە دژت شایەتی دەدەن. 6
Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
«ئایا تۆ یەکەم مرۆڤ بوویت لەدایک بوویت؟ یان لەپێش گردەکانەوە دروستبوویت؟ 7
Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
ئایا لە ئەنجومەنی خودا گوێت گرتبوو؟ ئایا داناییت بە باڵای خۆتدا بڕیوە؟ 8
Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
چی دەزانیت کە ئێمە نایزانین، چی تێدەگەیت کە لەلای ئێمە نەبێت؟ 9
Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
پیر و ڕیش سپی وامان لەناودایە، تەمەنی لە باوکت زیاترە. 10
Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
ئایا دڵنەواییەکانی خودا و بە نەرمی قسەکردن لەگەڵت کەمە؟ 11
Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
بۆچی دڵت دەتبات و بۆچی چاوەکانت دەبریسکێنەوە، 12
Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
بۆ ئەوەی ڕۆحت لە دژی خودا وەربگێڕیت و قسەی وا لە دەمت بهێنیتە دەرەوە؟ 13
i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
«مرۆڤ کێیە هەتا بێگەرد بێت و لەدایکبوو لە ژن کێیە هەتا ڕاستودروست بێت؟ 14
Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
ئەگەر خودا متمانە بە پیرۆزەکانی خۆی ناکات، کەواتە ئاسمان لەبەرچاوی بێگەرد نییە، 15
Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
ئیتر مرۆڤ کە ناڕەوایی وەک ئاو دەخواتەوە دەبێت چەند قێزەون و گەندەڵ بێت؟ 16
huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
«من پێت دەڵێم گوێم لێ بگرە، باسی ئەوە دەکەم کە بینیم، 17
Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
ئەوەی دانایان لە باوباپیرانیانەوە پێیان ڕاگەیەنراوە و ئەوانیش نەیانشاردووەتەوە، 18
vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
ئەوانەی خاکەکە تەنها بەوان دراوە و هیچ نامۆیەک بەناویاندا تێنەپەڕیوە. 19
ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
بەدکار ڕۆژانە دەتلێتەوە، ژمارەی ساڵانی ستەمکاریش دیاریکراوە. 20
Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
دەنگێکی ترسناک لە گوێیەکانیەتی و لە ساتی ئاشتیدا تێکدەر بۆی دێت. 21
Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
لەو باوەڕەدا نییە لە تاریکی دەگەڕێتەوە؛ چاوەڕوانی شمشێرە. 22
Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
ئەو وێڵە و دەبێتە نێچیری سیسارکە کەچەڵ، دەزانێت کە ڕۆژی تاریکی نزیکە. 23
Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
تەنگانە و ئازار دەیتۆقێنن و بەسەریدا زاڵن وەک پاشایەکی ئامادە بۆ پەلاماردان، 24
Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
چونکە بە تووڕەییەوە دەستی لە خودا ڕادەوەشێنێت، لە دژی خودای هەرە بەتوانا پاڵەوانیێتی نواند، 25
Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
بە کەللەڕەقییەوە بەرەو ئەو ڕایکرد بە قەڵغانە ئەستوور و بەهێزەکەیەوە. 26
han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
«هەرچەندە دەموچاوی بە چەوری داپۆشی و ناوقەدی خۆی بە پیو ئەستوور کرد، 27
han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
بەڵام لە شارۆچکەی کاولبوو نیشتەجێ دەبێت، لەو ماڵانەی کەسی تێدا ناژیێت و خەریکن دەبنە کەلاوە. 28
han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
لەمەودوا دەوڵەمەند نابێت و سامانەکەی جێگیر نابێت، دەستکەوتی لەناو زەویدا بەرفراوان نابێت. 29
Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
لە تاریکی دەرباز نابێت، کڵپەی گڕێک پۆپکەکانی وشک دەکات و بە فووێکی دەمی نامێنێت. 30
Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
جێی باوەڕ نابێت بە شتی پووچ وێڵ دەبێت، چونکە شتی پووچ دەبێت بە کرێیەکەی. 31
I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
پێش ئەوەی ڕۆژی خۆی تەواو بێت، دەفەوتێت و گەڵاکەی سەوز نابێت. 32
I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
وەک ترێ پەسیرەکانی دەکەوێت و وەک زەیتوون گوڵەکەی هەڵدەوەرێت. 33
Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
کۆمەڵی خوانەناسان چۆڵوهۆڵ دەبێت، ئاگریش ڕەشماڵی بەرتیلخۆران دەسووتێنێت. 34
Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
بە ئاژاوە دووگیان بوون و خراپەیان بۆ لەدایک دەبێت، سکیان پیلانی فێڵ و درۆ پێکدەهێنێت.» 35
Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.

< ئەیوب 15 >