< Johani 8 >
1 Jesu avayendi kwi Lundu lya Olive.
Då gick Jesus ut på Oljoberget.
2 Kuseni-seni avakezi kwi tempele hape, linu vantu vangi vava kezi; chi kala hansi nikuva luta.
Och om morgonen bittida kom han åter i templet, och allt folket kom till honom; och han satte sig, och lärde dem.
3 Vañoli ni ma Falisi nivaleta mwanakazi yava swalehi. Chiva muvika hakati.
Då hade de Skriftlärde och Phariseer till honom ena qvinno, som var beslagen med hor; och när de hade ledt henne fram,
4 Linu chiva mucho, “Muluti, uzu mwanakazi wa swaleha.
Sade de till honom: Mästar, denna qvinnan är beslagen med hor.
5 Lyahanu mumulawo wetu, Mushe avatulaeli kuti vantu vena vuti vaswanela kupwacholwa ni mañomwe; uwamba nzi kuamana naye?”
Och Mose hafver budit oss i lagen, att sådana skola stenas; men hvad säger du?
6 Vavawambi vulyo chokuti vawane inzila yo kumu hambiliza, kono Jesu ava sungami nikuñola hansi ni munwe wakwe.
Detta sade de, till att försöka honom, att de kunde anklaga honom. Då böjde Jesus sig ned, och skref med fingret på jordena.
7 Hava zwila havusu kumuvuza, avazimi nikuwamba kuvali, “Iye yasena chivi kwenu, ave wentanzi kumuzinda iñomwe.”
När de nu så stodo fast på sin frågo, reste han sig upp, och sade till dem: Hvilken af eder utan synd är, han kaste första stenen på henne;
8 Hape chakotamina hansi, niku ñola hansi ni munwe wakwe.
Och böjde sig åter ned, och skref på jordena.
9 Hava zuwa bulyo, chivayenda umwina ka umwina, kutangila kumu kulwana. Kuma mani mani Jesu ava shali yenke, ni mwanakazi yavena hakati.
När de detta hörde, och voro i samvetet öfvertygade, gingo de ut, hvar efter annan, begynnande på de äldsta intill de sista; och Jesus blef allena, och qvinnan der ståndandes.
10 Jesu chazimana nikumuvuza, “Mwanakazi va hambilizi vako vena kuhi? Kakwina wakunyaza?”
När Jesus reste sig upp, och såg ingen, utan qvinnona, sade han till henne: Qvinna, hvar äro dine åklagare? Hafver ingen dömt dig?
11 Cha wamba, “Kakwina Simwine.” Jesu chati, “Name kani kunyazi. Yende ukasiye kupanga chivi hape.”
Sade hon: Herre, ingen; sade Jesus: Icke heller dömer jag dig. Gack bort, och synda icke härefter.
12 Hape Jesu avawambi kuvali kuta kuti, “Njeme niseli lwe nkanda; iye yoni chilila kete ayende mukansikwe kono mwave niseli lyo vuhalo.”
Åter talade Jesus till dem, sägandes: Jag är verldenes Ljus; den mig följer, han skall icke vandra i mörkret, utan han skall få lifsens ljus.
13 Ma Falisi chiva muwambila, “Uhindite vupaki hako; vupaki vwako kena vwe niti.”
Då sade Phariseerna till honom: Du vittnar om dig sjelf; ditt vittnesbörd är icke sant.
14 Jesu chavetava nikuvata kuti, nanga hanilihindila vupaki vwangu, vupaki vwangu vwe niti. Nizi kunizwa ni kuni kaya, kono inwe kamwizi kunikazwa kapa kunikaya.
Svarade Jesus, och sade till dem: Om jag än vittnar om mig sjelf, så är mitt vittnesbörd sant; ty jag vet hvadan jag kommen är, och hvart jag går; men I veten icke hvadan jag kommer, och hvart jag går.
15 Muatula ke nyama; kono kakwina ini atula.
I dömen efter köttet; jag dömer ingen.
16 Nanga anitula, inkatulo yangu yeniti kakuli kanikele nenke, kono nina ni Tayo yo nitumite.
Och om jag än dömde, är min dom rätt; ty jag är icke allena; utan jag och Fadren, som mig sändt hafver.
17 Eeye, nanga mumulao wenu kuñoletwe kuti vupaki vwa vantu vovele vwe niti.
Är ock så skrifvet i edor lag, att tvegge menniskors vittnesbörd är sant.
18 Njeme nili hindila vupaki vwangu, hape Tayo yo nitumite wina vupaki vwangu.”
Jag är den som bär vittnesbörd om mig sjelf; bär ock Fadren, som mig sändt hafver, vittnesbörd om mig.
19 Vavawambi kwali, “Iso wina kuhi?” Jesu chetava, “Kakwina imwizi ime kapa Tayo; kambe munizi, ni mweziva ni Tayo naye.”
Då sade de till honom: Hvar är din Fader? Jesus svarade: I kännen hvarken mig eller min Fader. Om I känden mig, då känden I ock min Fader.
20 avawambi aa manzwi muchivulukelo na kwete kuruta mwi tempele, mi kakwina yava musumini kakuti inako yakwe kena iveni kusika.
Dessa ord talade Jesus vid offerkistona, lärandes i templet; och ingen tog fatt på honom, ty hans tid var icke ännu kommen.
21 Cwale hape ava wambi kuvali, “niya kungi; kamuni ngane mi kamufwile mu chivi chenu. Kuniya, kamuwoli kwiza koo.”
Då sade åter Jesus till dem: Jag går bort, och I skolen söka mig, och skolen dö uti edra synder. Dit jag går, kunnen I icke komma.
22 Ma Juda chiva wamba, “kalihaye iye mwine? chingi uwamba; Kuniya kamuwoli kuya kwateni'?”
Då sade Judarna: Månn han då vilja dräpa sig sjelf, medan han säger: Dit jag går, kunnen I icke komma?
23 Jesu cha wamba kuvali, “uzwa ku nsi; nizwa kwi wulu. Uwe nkanda iyi; ime kena niwe nkanda iyi.
Och han sade till dem: I ären nedanefter, och jag är ofvanefter; I ären af desso verldene, jag är icke af desso verldene.
24 Cwale he, na miwambila kuti kamufwile mu zivi zenu. Haisi hachi mwa zumina kuti Ime Njime, ka mufwe muzivi zenu.”
Så hafver jag nu sagt eder, att I skolen dö i edra synder; ty om I icke tron, att det är jag, skolen I dö i edra synder.
25 Chiva wamba cwale he kwako, “Njewe ni?” Jesu cha wamba kwavo, “China wamba kwenu kuma tangilo.
Då sade de till honom: Ho äst du? Och Jesus sade till dem: Aldraförst jag, som talar med eder.
26 Nina zintu zingi zo kuwamba ni kuwatula kwenu. Nihakuva bulyo, iye wani tuma we niti; mi zintu zina zuwa kwali, izi zintu ni wamba kwi nkanda.”
Jag hafver mycket, som jag måtte tala, och döma om eder; men den mig sändt hafver, är sannfärdig, och det jag hafver hört af honom, det talar jag i verldene.
27 Kena vava zuwisisi kuti ava kuwamba kuvali ze Shetu.
Men de förstodo icke, att han talade till dem om Fadren.
28 Jesu cha wamba, “Hamumana kunyamuna mwana Muntu, cwale mumwizive kuti Njeme, mi kakwina zangu zini lipangila. Sina ishangu mwava ni rutili, ni wamba izi zintu.
Då sade Jesus till dem: När I hafven upphöjt menniskones Son, då skolen I förstå att det är jag, och att jag gör intet af mig sjelf; utan hvad Fadren hafver lärt mig, det talar jag.
29 Iye wani tuma wina name, mi kena ni siya nenke, kakuti ni panganga chimu tavisa.”
Och den mig sändt hafver, är med mig. Fadren låter mig icke blifva allena; ty jag gör alltid det honom täckt är.
30 Sina Jesu hava kuwamba izi zintu, vangi vava zumini kwali.
När han detta talade, trodde månge på honom.
31 Jesu cha wamba kuvo ma Juda vava zumini kwali, “Haiva mushala mu linzwi lyangu, cwale muva rutwana vangu ve niti,
Då sade Jesus till de Judar, som trodde på honom: Om I blifven vid min ord, så ären I mine rätte Lärjungar;
32 mi kamwizive initi, mi initi kai milukulule.”
Och I skolen förstå sanningen; och sanningen skall göra eder fri.
33 chiva mwitava mwitavi, “Tuvana va Abrahama mi kena tuvavi va hikana va muntu; uwola kuwamba vule, 'ka mulukuluhe'?”
De svarade honom: Vi äre Abrahams säd, och hafve aldrig någors trälar varit; huru säger då du: I skolen varda fri?
34 Jesu cha vetava, “Niti, niti, nimi wambila, yense yo tenda chivi muhikana we chivi.
Svarade dem Jesus: Sannerliga, sannerliga säger jag eder, att hvar och en, som syndena gör, han är syndenes träl.
35 Muhikana ke kalilili mwizuvo kuya kwile; mwana wi kalilila. (aiōn )
Men trälen blifver icke i huset evinnerliga; sonen blifver evinnerliga. (aiōn )
36 Cwale he, haiva mwana umilukulula, ke niti ka mulukuluhe.
Om Sonen gör eder fri, så ären I rättsliga fri.
37 Nizi kuti muvana va Abrahama; mukwete kungana kunihaya kakuti linzwi kalyina chivaka mwenu.
Jag vet, att I ären Abrahams säd: men I faren efter att döda mig; ty mitt tal hafver intet rum i eder.
38 Ni wamba chini va voni ni Ishangu, mi mupanga chimu vazuwi kwe shenu.”
Jag talar det jag hafver sett när minom Fader; och I gören det I hafven sett när edar fader.
39 Chiva mwitava niku wamba, “Ishetu nji Abrahama.” Jesu cha wamba kuvali, “kape sekeli muvana va Abrahama, nimwa panga mitendo ya Abrahama.
Svarade de, och sade till honom: Abraham är vår fader. Sade Jesus till dem: Voren I Abrahams barn, då gjorden I Abrahams gerningar.
40 Kono, hanu musaka kuni haya, mukwame yava miwambili initi ini vaka zuwi kwe Ireeza. Abrahama kena va pangi izi.
Nu faren I efter att döda mig, som är den man, den eder hafver sagt sanningena, hvilka jag hört hafver af Gudi; det gjorde icke Abraham.
41 Mupanga mitendo ye Shenu,” chiva mu wambila, “Kena tuva zalwa muvuliyendezi; twina Shetu yenke: Ireeza.”
I gören edars faders gerningar. Då sade de till honom: Vi äre icke oägta födde; vi hafve en Fader, nämliga Gud.
42 Jesu cha wamba kuvali, “Haiva kape Ireeza nji Ishenu, nimwani saka, kaho nikazwa kwe Ireeza mi imozu; kaho kena niva kezi ka lwangu, kono ava ni tumi.
Jesus sade till dem: Vore Gud edar Fader, så älskaden I ju mig; ty af Gudi är jag utgången och kommen; ty jag är icke heller kommen af mig sjelf; men han hafver mig sändt.
43 Chinzi hamu sa zuwisisi manzwi angu? Ivaka lyo kuti kamuwoli kuzuwa manzwi angu.
Hvi kännen I icke mitt tal? Ty I kunnen icke höra mitt tal.
44 Muve shenu, iye dyavulusi, mi musaka ku panga intato ze shenu. Ivali chihayi kuma tangilo mi kazimani he niti kakuti kakwina vuniti mwali. Hawamba vupono, uwamba cho mukwa wakwe ni isi wai zwile mapa.
I ären af den fadren djefvulen, och edars faders begär viljen I efterfölja; han hafver varit en mandråpare af begynnelsen, och blef icke ståndandes i sanningene; ty sanningen är icke i honom. När han talar lögnena, talar han af sitt eget; ty han är lögnaktig, och dess fader.
45 Kono, kakuti ni wamba vuniti, kamu zumini.
Men efter det jag säger eder sanningena, tron I mig intet.
46 Njeni kwenu yoni hambika chivi? haiva ni wamba vuniti, chizi hamu sa zumini?
Hvilken af eder straffar mig för synd? Säger jag nu eder sanningena, hvi tron I mig icke?
47 Iye yazwa kwe Ireeza uzuwa manzwi ee Ireeza; kamu ya zuwi kakuti ka muzwi kwali.”
Den der af Gudi är, han hörer Guds ord; derföre hören I icke, att I icke ären af Gudi.
48 Ma Juda chivetava niku mu wambila, “Kena kuti tuwamba kuti umu Samariya mi wina i dimona?”
Då svarade Judarna, och sade till honom: Säge vi icke rätt, att du äst en Samarit, och hafver djefvulen?
49 Jesu che tava, “kanina i dimona, kono ni kuteka Shangu, mi kamuni kuteki.
Jesus svarade: Jag hafver icke djefvulen; men jag prisar min Fader, och I hafven försmädat mig.
50 Kani ngani inkaya yangu; kwina yo ngana niku watula.
Jag söker icke efter min pris; den är väl till, som derefter söker, och dömer.
51 Niti, niti, nimi wambila, haiva kwina yata vike linzwi lyangu, keta vone ifu.” (aiōn )
Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken som gömmer mitt tal, han skall icke se döden till evig tid. (aiōn )
52 Ma Juda vava wambi kwakwe, “Hanu twizi kuti wina i dimona. Abrahama nima porofita vavafwi; kono iwe uwamba, 'haiva kwina yata vike linzwi lyangu, keta zuwe ifu.' (aiōn )
Då sade Judarna till honom: Nu hafve vi förstått, att du hafver djefvulen. Abraham är döder, och Propheterna, och du säger: Hvilken som gömmer min ord, han skall icke smaka döden evinnerliga. (aiōn )
53 Kena umukando kuhata ishetu Abrahama yava fwii, vule? Ma porofita navo vavafwi. Uhupula kuti njewe ni?”
Äst du mer än vår fader Abraham, som döder är? Propheterna äro ock döde; hvem gör du dig sjelfvan?
54 Jesu che tava, “haiva nili nyamuna ime ni mwine, inkanya yangu kahena; nji Isi wangu yoni nyamuna-koo imuwamba kuti nji Ireeza wenu.
Jesus svarade: Är det så, att jag prisar mig sjelf, så är min pris intet; min Fader är den som mig prisar, hvilken I sägen vara eder Gud.
55 Ihati mwa mwiziva, kono ni mwizi. Haiva ni wola kuwamba, 'kani mwizi; kani swane sina njenwe, ihata. Nihakuva bulyo, ni mwizi nikuvika linzwi lyakwe.
Och I kännen honom dock intet; men jag känner honom; och om jag sade att jag icke kände honom, vorde jag en ljugare, lika som I; men jag känner honom, och håller hans tal.
56 Ishenu Abrahama ava sangi chokuvona izuva lyangu; ava lyivoni niku nyakalala.”
Abraham edar fader fröjdades, att han skulle få se min dag; han såg honom, och vardt glad.
57 Ma Juda vava wambi kwali, “kawini kukwanisa makumi akwana iyanza ezilimo, mi muva voni Abrahama?”
Då sade Judarna till honom: Femtio år hafver du icke ännu, och Abraham hafver du sett!
58 Jesu chava wambila, “Niti, niti, nimi wambila, Abrahama naseni, Njeme.”
Jesus sade till dem: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Förr än Abraham var född, är jag.
59 Cwale chiva tola mabwe niku musoholera kono Jesu cha lipata nikuzwa mwi tempele.
Då togo de upp stenar, till att kasta honom. Men Jesus gömde sig undan; och gick ut af templet.