< Rome 2 >
1 Ac kom, kawuk luk, ya kom nununku mwet saya? Wanginna sripa kom in nununku mwet, finne su kom an. Mweyen ke kom nununku mwet saya u, a kom wi pac oru ouiya ma elos oru, kom sifacna liskomla.
Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.
2 Kut etu lah God El suwohs ke El nununkalos su oru kain in ouiya inge.
Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så.
3 A kom, kom wi oru kain in ouiya ma kom nununku mwet ngia kac! Ya kom nunku mu kom ac ku in kaingkunla nununku lun God?
Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de?
4 Ku sahp kom pilesru kulang lulap ac muteng ac mongfisrasr lun God! Ya kom tia akilen lah God El kulang ke sripen El kena kolkomla nu ke auliyak?
Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring?
5 Tusruktu ke sripen upa na insiom ac kom likkeke, kom sifacna akyokye kaiyuk nu sum ke Len se God El fah akkalemye kasrkusrak ac nununku suwohs lal.
Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.
6 Tuh God El ac fah moli nu sin mwet nukewa fal nu ke orekma lalos.
Ty »han skall vedergälla var och en efter hans gärningar».
7 Oasr mwet su oaru na in oru ma wo, ac elos suk ohi, wolana, ac moul kawil sin God. Na God El ac fah sang nu selos moul ma pahtpat. (aiōnios )
Evigt liv skall han giva åt dem som med uthållighet i att göra det goda söka härlighet och ära och oförgänglighet. (aiōnios )
8 Ac kutu mwet uh nunku kaclos sifacna ac tia lungse ma suwohs, pwanang elos ukwe na ma sesuwos. God El fah fahkak lupan mulat ac kasrkusrak lal nu selos su ouinge.
Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.
9 Ac fah oasr keok ac waiok nu selos nukewa su oru ma koluk — nu sin mwet Jew meet, ac oayapa nu sin mwet sayen mwet Jew.
Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens.
10 Tusruktu God El fah sang wolana, sunak, ac misla nu selos nukewa su oru ma wo — nu sin mwet Jew meet, ac oayapa nu sin mwet sayen mwet Jew.
Men härlighet och ära och frid skall tillfalla var och en som gör det goda, först och främst juden, så ock greken.
11 Tuh God El tia sulosol mwet.
Ty hos Gud finnes intet anseende till personen;
12 Ma Sap lal Moses finne wangin yurolos su tia mwet Jew, ke elos oru ma koluk elos ac nuna tuhlac na. Ma Sap u ma nu sin mwet Jew, na ke mwet Jew elos oru ma koluk, elos ac fah nununkeyuk fal nu ke Ma Sap.
alla de som utan lag hava syndat skola ock utan lag förgås, och alla de som med lag hava syndat skola genom lag bliva dömda.
13 Tuh mwet uh tia aksuwosyeyuk ye mutun God ke sripen elos lohng Ma Sap uh, ac ke sripen elos akos ma sapkinyuk ke Ma Sap uh.
Ty icke lagens hörare äro rättfärdiga inför Gud, men lagens görare skola förklaras rättfärdiga.
14 Ma Sap lal Moses tuh tia itukyang nu sin mwet sayen mwet Jew. Tusruktu kutena pacl elos moul fal nu ke ma sap mweyen na elos sifacna nunkauk mu fal, na elos akkalemye lah elos oakiya ma sap nu selos sifacna, finne wangin Ma Sap lal Moses yurolos.
Ty då hedningarna, som icke hava lag, av naturen göra vad lagen innehåller, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag,
15 Ouiyen moul lalos sifacna fahkak lah ma sapkinyuk in Ma Sap u simla insialos. Oayapa elahlos wi pac akpwayeye ma se inge, mweyen kutu pacl u nunak na lalos akkalemye nu selos ma su wo ac ma su koluk.
då de ju sålunda visa att lagens verk äro skrivna i deras hjärtan. Därom utgöra också deras egna samveten ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, deras tankar, när dessa anklaga eller ock försvara dem.
16 Fal nu ke Pweng Wo su nga luti kac, ac fah ouinge ke Len se ma God El fah nununku nunak lukma lun mwet nukewa ke Jesus Christ.
Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som är fördolt hos människorna.
17 A funu kom — kom sifacna fahk mu kom mwet Jew, ac kom filiya finsrak lom fin Ma Sap, ac konkin mu oasr kupasr lom nu sin God.
Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen och berömmer dig av Gud.
18 Kom etu ma lungse lun God, ac kom lotela ke Ma Sap u in sulela ma suwohs.
Du känner ock hans vilja, och eftersom du har fått din undervisning ur lagen, kan du döma om vad rättast är;
19 Kom sifacna oru mu kom mwet kol nu sin mwet kun, ac kalem nu selos su muta in lohsr.
och du tilltror dig att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor som vandra i mörker,
20 Kom aketeya nu sin mwet lalfon, ac kom mwet luti nu selos su sulalkung. Kom lulalfongi mu ke sripen Ma Sap u oasr sum, kom etu ma nukewa ac ma nukewa kom fahk u pwayena.
en uppfostrare för oförståndiga, en lärare för enfaldiga, eftersom du i lagen har uttrycket för kunskapen och sanningen.
21 Kom luti mwet saya — ac efu kom tia luti kom sifacna? Kom fahkak mu, “Nik kom pisrapasr,” ac kom, kom tia pisrapasr?
Du som vill lära andra, du lär icke dig själv! Du som predikar att man icke skall stjäla, du begår själv stöld!
22 Kom fahk mu, “Nik kom kosro,” ac kom, ya kom tia kosro? Kom kwase ma sruloala. Ac kom, ya kom tia pisre ma in tempul lalos u?
Du som säger att man icke skall begå äktenskapsbrott, du begår själv sådant brott! Du som håller avgudarna för styggelser, du gör dig själv skyldig till tempelrån!
23 Kom konkin mu Ma Sap lun God oasr yurum. Ac kom, ya kom tia akmwekinye God ke kom kunausla Ma Sap lal?
Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att överträda lagen,
24 Ma Simusla u fahk, “Mwet in mutunfacl saya elos kaskas kupatol ke Een God, ke sripowos mwet Jew.”
ty, såsom det är skrivet, »för eder skull varder Guds namn smädat bland hedningarna».
25 Kom fin akos Ma Sap, oasr sripen kosrala lom; tusruktu kom fin seakos Ma Sap, wangin sripen kosrala lom.
Ty väl är omskärelse till gagn, om du håller lagen; men om du är en lagöverträdare, så är du med din omskärelse dock oomskuren.
26 Mwet pegan elos tia kosrala, tusruktu elos fin akos ma sapkinyuk ke Ma Sap, ya God El ac tia akilenulos oana elos in mwet kosrala?
Om nu den oomskurne håller lagens stadgar, skall han då icke, fastän han är oomskuren, räknas såsom omskuren?
27 Ouinge mwet pegan elos ac fah nununkekowos mwet Jew, mweyen kowos kunausla Ma Sap, finne Ma Sap u simla oasr yuruwos ac kowos kosrala. A elos akos Ma Sap, elos ne tia kosrala in mano.
Jo, och han som i följd av sin härkomst är oomskuren, men ändå fullgör lagen, skall bliva dig till dom, dig som äger lagens bokstav och omskärelsen, men likväl är en lagöverträdare.
28 Na su win mwet Jew na pwaye, ma kosrala na pwaye? Tiana mwet se ma mwet Jew ke luku, su kosrala na ke manol.
Ty den är icke jude, som är det i utvärtes måtto, ej heller är det omskärelse, som sker utvärtes på köttet.
29 Mwet Jew na pwaye pa mwet Jew ke insia, su kalmeya pa mwet se su kosrala lal oan insial. Ma inge orekma lun Ngun lun God, tia ke Ma Sap ma simla uh. Kain mwet se inge eis kaksak sin God, ac tia sin mwet.
Nej, den är jude, som är det i invärtes måtto, och omskärelse är hjärtats omskärelse, en som sker i Anden, och icke i kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke från människor, utan från Gud.