Psalm 89
1 [Psalm lal Ethan, Mwet Ezra] O LEUM GOD, nga ac fah onkakin lungse kawil lom pacl e nukewa. Nga ac fah fahkak oaru lom nwe tok.
En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
2 Nga etu lah wangin saflaiyen lungse lom, Ac oaru lom oakwuki ku, oana kusrao.
Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
3 Kom fahk, “Nga orala sie wulela inmasrlok ac sie su nga sulela. Pa inge ma nga tuh wulela nu sel David, mwet kulansap luk:
Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
4 ‘Sie sin mwet in fwil nutum ac fah tokosra in pacl nukewa; Nga fah oakiya tuh tokosrai lom in oan nwe tok.’”
Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
5 Kusrao onkakin ma wolana kom oru, Elos su mutal fah onkakin oaru lom, LEUM GOD.
Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
6 Wangin sie inkusrao oana kom, O LEUM GOD; Wangin inmasrlon mwet inkusrao ku in lumweyuk nu sum.
Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
7 Inmasrlon u mutal lom, elos sangeng sum; Elos nukewa pasrla ye motom.
Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
8 LEUM GOD Kulana, wangin sie su ku oana kom, Tuh kom oaru in ma nukewa, O LEUM GOD.
Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
9 Kom leum fin ku lun meoa, Kom akmisye noa lulap we.
Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
10 Kom itungya kosro lulap Rahab, ac unilya; Ke ku lulap lom kom kutangla mwet lokoalok lom.
Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
11 Kusrao ac faclu ma lom, Kom orala faclu ac ma nukewa loac.
Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
12 Kom orala epang ac eir, Fineol Tabor ac Fineol Hermon on nu sum ke engan.
Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
13 Fuka lupan ku lom! Fuka pwengpengiyen ku lulap lom!
Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
14 Tokosrai lom oakwuk fin suwoswos ac nununku pwaye, Lungse ac oaru akkalemyeyuk in ma nukewa kom oru.
Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
15 Fuka lupan insewowo lalos su alu nu sum ke on, Su moul ke kalmen kulang lom!
Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
16 Ke sripom elos engan ke len nufon, Ac elos kaksakin kom ke wolana lom.
De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
17 Kom ase kutangla yohk nu sesr, Ac ke lungse lom kom oru tuh kut in kutangla.
Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
18 Kom, O LEUM GOD, kom sulela mwet in loangekut; Ac kom, God Mutal lun Israel, ase tokosra lasr.
Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
19 Kom kaskas nu sin mwet kulansap oaru lom in sie aruruma in pacl meet ah, ac fahk, “Nga sang kasru nu sin sie mwet mweun pwengpeng, Nga akleumye sie su nga sulela liki inmasrlon mwet uh.
På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
20 Nga oru tuh David, mwet kulansap luk, elan tokosra Ke nga mosrwella ke mwe akmusra mutal.
Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
21 Ku luk fah welul pacl e nukewa, Ac ku luk fah oru elan ku.
Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
22 Mwet lokoalok lal fah tia kutangulla, Ac mwet koluk fah tia ku facl.
Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
23 Nga ac fah itungya mwet lokoalok lal Ac onelosi nukewa su srungal.
Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
24 Nga ac fah lungse el ac pwaye nu sel, Nga ac fah oru tuh elan ku fin mwet lokoalok lal pacl e nukewa.
Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
25 Nga ac fah tafwela tokosrai lal, Mutawauk Meoa Mediterranean lac nwe Infacl Euphrates.
Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
26 David el ac fah fahk nu sik, ‘Kom papa tumuk ac God luk, Kom eot ku luk ac lango luk.’
Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
27 Nga fah oayapa oru tuh elan wounse mukul nutik, El pa fulat liki tokosra nukewa.
Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
28 Nga fah karingin wuleang luk nu sel, Ac wulela luk fah welul nwe tok.
Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
29 Tokosrai lal ac fah oakwuki ku oana kusrao. Sie sin mwet in fwil natul ac fah tokosra in pacl nukewa.
Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
30 “Tusruktu, mwet in fwil natul fin tia akos ma sap luk, Ac tia moul fal nu ke oakwuk luk,
Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
31 Elos fin seakos mwe luti luk Ac tia karingin ma sap luk,
Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
32 Na nga ac fah srunglulos ke sripen ma koluk lalos; Nga ac fah akkeokyalos ke ma sutuu lalos.
Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
33 Tusruktu, lungse luk nu sel David ac fah tia tui, Oayapa nga fah tia mulkunla wulela luk nu sel.
Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
34 Nga ac fah tiana kunausla wulela inmasrlok el, Ku sisla siefanna ma nga tuh wuleang nu sel.
Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
35 “Wulela sefanna nga fah orala ke Inek: Nga fah tiana kikiap nu sel David.
Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
36 Ac fah oasr na fwil natul, Ac nga fah karingin tokosrai lal ke lusenna pacl faht uh kalem.
Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
37 Ac fah sie ma oakwuk oana malem uh Su liye ma nukewa inkusrao me.”
Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
38 Tuh pa inge kom kasrkusrak sin tokosra su kom sulela; Kom fahsr lukel ac sisella.
Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
39 Kom kunausla wulela lom nu sin mwet kulansap lom Ac sisla tefuro lal nu infohk uh.
Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
40 Kom kunausya kalkal in siti sel Ac filiya pot ku lal in musalsalu.
Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
41 Elos nukewa su fahsr we, elos pisre ma lal, Ac mwet tulan lal nukewa elos isrunul.
Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
42 Kom sang kutangla nu sin mwet lokoalok lal; Kom oru tuh elos nukewa in engan.
Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
43 Kom oru tuh in wangin sripen mwe mweun natul, Ac kom lela in kutangyukla el ke mweun uh.
Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
44 Kom eisla scepter lal lukel Ac ikruiya tron lal nu infohk uh.
Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
45 Kom oru tuh elan matuoh meet liki pacl fal lal, Ac afinilya ke mwekin.
Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
46 O LEUM GOD, ya kom fah wikinkomla nwe tok? Putaka mulat lom uh fah firir oana sie e?
Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
47 Esam lah moul luk arulana fototo, Esam lah kom orekutla, moul lasr in sukawil.
Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)
49 Leum, ku pia akpwayeyen lungse lom su kom akkalemye meet ah? Pia wulela kom tuh oru nu sel David?
Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
50 Nik kom mulkunla lah akkolukyeyuk nga, mwet kulansap lom, Ac nga muteng kas in selnga nukewa lun mwet pegan nu sik.
Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
51 Mwet lokoalok lom elos aksruksrukye tokosra su kom sulela, O LEUM GOD! Elos akkolukyal yen nukewa el fahsr we.
Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
52 Kaksakin LEUM GOD nwe tok ma pahtpat! Amen! Amen!
Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
