< Psalm 73 >

1 [Psalm lal Asaph] Pwaye God El kulang nu sin Israel, Aok, nu selos su nasnas insialos.
En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
2 Tusruktu apkuran nga in fuhleak, Ac lulalfongi luk apkuran in wanginla.
Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
3 Ke nga liye wo ouiya nu sin mwet koluk, Nga srangesroayak kaclos.
ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
4 Elos tia pula ngal, Manolos ku na ac fokoko.
Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
5 Elos tiana keok oana kutu mwet uh, Ac elos tia wi pulakin mwe lokoalok su sun mwet saya.
De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
6 Arulana kalem filang lalos oana soko ah in walwal, Ac sulallal lalos oana nuknuk elos nukum.
Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
7 Insialos sessesla ke nunak koluk, Ac nunkalos kafofo ke sukyen pwapa sulallal.
Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
8 Elos isrun mwet ngia, ac kaskas ke ma koluk, Elos inse fulat ac elos pwapa in akkeokye mwet saya.
De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
9 Elos kaskas koluk ke God inkusrao, Ac sap keke nu sin mwet fin faclu ke inse fulat lalos.
Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
10 Oru, finne mwet lun God, elos forang pac nu selos, Ac lulalfongi ma nukewa elos fahk.
därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
11 Elos fahk, “God El tia ku in etu; El su Fulatlana tia ku in konauk!”
Och de säga: "Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?"
12 Pa inge ouiyen mwet koluk uh. Pus ma lalos, ac pacl nukewa fisrasrna elos in sifilpa konauk kutu.
Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
13 Mea pwaye lah wanginna sripa ke nga srike in moul nasnas Ac tia oru kutena ma koluk?
Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
14 O God, kom akkeokyeyu len nufon; Ke lotutang nukewa kom kaiyu.
jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
15 Nga fin fahk kain kas inge, Na ma nga oru uh ac oana ngan tia sie sin mwet lom.
Om jag hade sagt: "Så vill jag lära", då hade jag svikit dina barns släkte.
16 Nga srike in nunku ke ouiya se inge Tuh arulana upa nga in kalem kac,
När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
17 Nwe ke nga som nu in lohm mutal sin God. Toko nga fah kalem kac lah mea ac sikyak nu sin mwet koluk uh.
till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
18 Kom ac fah fuhlelosi in acn musresre, Ac oru tuh elos in putatyang nu in ongoiya lulap.
Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
19 Elos sa na in kunausyukla, Ac saflaiyalos elos ac misa ke misa na koluk.
Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
20 Elos oana sie mweme su wanginla ke lotutang. Ke kom tukakek, O Leum, na elos wanginla.
Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
21 Ke nunak luk uh upa Ac insiuk keok,
När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
22 Nga lalfonla oana soko kosro, Ac nga tia ku in kalem ke nunak lom.
då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
23 Tusruktu, nga apkuran nu yurum pacl e nukewa; Ac kom sruokya pouk.
Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
24 Kom kolyu ke oakwuk lom, Ac tok kom fah eisyu nu yurum ke sunak.
Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
25 Mea pac nga fah enenu inkusrao sayom? Ac ke kom oasr yuruk, mea pac nga enenu fin faclu?
Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
26 Sahp nunak luk, ac monuk, ac munasla, Tusruktu God El ku luk; El mukefanna pa nga enenu.
Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
27 Pwayena lah elos su siskomla elos ac fah tuhlac; Kom fah kunauselosla su tia pwaye nu sum.
Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
28 A funu nga, fuka woiya ke nga apkuran nu sin God, In konauk molela yurin LEUM GOD Fulat, Ac in fahkak ma nukewa El oru!
Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.

< Psalm 73 >