Soakas 23
1 Kom fin wi sie mwet fulat muta mongo, esam akwoya lah su el uh.
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 Kom finne ke mongo yohk, kom eis na lupa fal.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Nimet oasroasr nu ke mwe mongo yuyu el kite kom kac. Sahp el oru in mwe srike kom.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Kom in lalmwetmet, ac tia kemkatula in suk mwe kasrup.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 Mani lom uh ku in wanginla ke kitin pacl na — oana in oasr posohksok kac, na sohkla oana sie eagle.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Nimet mongo yurin sie mwet srowohsr, ku mwel mwe mongo yuyu el oru.
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 El ac fahk mu, “Fahsru eis pac kutu mongo uh,” tusruktu el tia fahk ke inse pwaye. Nunak lal siena.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Kom ac wihtacla ma kom kangla, ac kusen eyeinse lom uh wanginla sripa.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Nimet srike in sramsram in lalmwetmet nu sin sie mwet lalfon; el tia ku in eis in nunku kac.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Nimet mokle sie masrol matu, ku eisla acn lun mwet mukaimtal.
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 LEUM GOD El ac loangelos ke ku lal, ac aolulos in sramsram lain kom.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Porongo mwet luti lom, ac sang kuiyom in lutlut.
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Nimet alolo in kai sie tulik. Sie sringsring fal ac tia unilya,
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol h7585)
15 Tulik nutik, kom fin sun lalmwetmet, nga ac arulana insewowo.
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 Nga ac arulana engan ke nga lohng kom fahk kas lalmwetmet.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Nimet sok sin mwet koluk, a kom in akfulatye LEUM GOD pacl nukewa.
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 Fin ouinge, kom ac fah sun finsrak nukewa lom.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 Tulik nutik, porongeyu. Kom in lalmwetmet ac nunak akloalya ke ouiyen moul lom.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Nimet kupasr nu sin mwet nim wain yokla ac kainmongo.
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 Mwet lungse nimnim ac mwet kainmongo elos ac sukasrup. Fin pwayena ma kom oru pa mongo ac motul, ac tia paht na kom nukum nuknuk mihsasa.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Porongo papa tomom — funu tia el, kom lukun wangin. Ke pacl se nina kiom el matuoh, akkalemye srui lom nu sel.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Pwaye, lalmwetmet, lutlut, ac etauk — ma inge kewa fal kom in moli, tusruktu kom in tia kukakunla, mweyen ma inge arulana saok.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Mwe insewowo nu sin sie papa tulik natul fin lalmwetmet ac moul suwohs.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Oru ma ac akinsewowoye papa tomom ac nina kiom. Kom fin oru ouinge, nina kiom el ac arulana engan.
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Wen nutik, lohang akwoya, ac lela moul luk in mwe srikasrak nu sum.
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Mutan kosro su eis molin kosro lalos, ac mutan koluk uh, elos sie kwasrip nu ke misa.
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Elos soanekom oana mwet pisrapasr, ac oru mukul puspis in tia pwaye nu sin mutan kialos.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Su oasr ongoiya yoro? Su oasr asor yoro? Su amei ac lungse anwuk finne wangin sripa? Su srusrala atronmuta?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Elos su muta paht ke wain uh, ac elos su kar mwe nim ku.
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Nimet lela wain uh in srifekomla, finne srusra ac saromrom in cup uh, ac arulana wo emah ke kom ac ukumya uh.
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Ke lotutang tok ah, kom ac pula mu oana soko wet pwasin el ngaliskomi.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Motom ac liye ma sakirik, ac nunak lom ac kaskas lom ac fah tia kalem.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Kom ac pula mu kom kalkal meoa — ikwot ikme oana ke kom muta elucng ke kwesu in oak uh.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Na kom ac fahk, “Oasr mwet puokyu, nga tia pula. Oasr mwet uniyu tuh nga tiana esam. Efu ku nga kofla in tukakek? Nga enenu sie pac mwe nim ah.”
"De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
