Soakas 22
1 Kom ac fin sule inmasrlon elah wo ac mwe kasrup, sulela elah wo.
Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
2 Oasr ma se mwet kasrup ac mwet sukasrup oana sie kac: elos kewa orekla sin LEUM GOD.
Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
3 Ke pacl se mwe lokoalok tuku, mwet etu elos ac fahsr liki; a sie mwet wangin nunak la ac fahsryang nu kac, na toko el auli.
Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
4 Akfulatye LEUM GOD ac inse pusisel, na kom ac fah kasrup, sunakinyuk, ac loes moul lom.
Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
5 Kom fin lungse moul lom, na fahsr liki mwe kwasrip ma srumasrla mwet koluk ke inkanek lalos.
Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
6 Luti nu sin sie tulik inkanek fal elan fahsr kac, na ke el matula el fah tia fahsr liki.
Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
7 Mwet sukasrup elos mwet kulansap lun mwet kasrup. Ouinge, kom fin ngisre mani sin sie mwet, na kom mwet kulansap lun mwet sac.
Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
8 Kutena mwet su taknelik fita lun orekma koluk ac fah kosrani ongoiya, na kasrkusrak upa lalos ac safla.
Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
9 Kom in kulang ac kasru mwet sukasrup ke mwe mongo nom, na ac fah akinsewowoyeyuk kom.
Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
10 Sisla mwet se ma inse fulat, na ac fah wanginla akukuin, amei, ac akkolukye sie sin sie.
Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
11 El su lungse inse nasnas ac kaskas kulang, tokosra el ac mwet kawuk lal.
Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
12 LEUM GOD El akkeye mwet orekma pwaye, a El tia akkeye kas kikiap lun mwet kutasrik.
Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
13 Sie mwet alsrangesr el mutana in lohm sel; el mu el fin tufoki soko lion ac sruokilya.
Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
14 Kas lun sie mutan koluk oana sie luf na loal. Elos su akkasrkusrakye LEUM GOD fah putatyang nu loac.
Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
15 Tulik srisrik uh ac nuna oru ma lalfon ke elos srik, tuh kaiyuk wo uh ac lotelos in oru ma fal.
Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
16 Kom fin sang mwe kite nu sin mwet kasrup, ku akkeokye mwet sukasrup in akyokye ma laesla lom, kom ac sifacna oru tuh kom in sukasrup.
Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
17 Porongo, ac nga fah luti nu sum kas lun mwet lalmwetmet. Lotela mwe luti lalos,
Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
18 ac kom ac fah insewowo kom fin esam ac kaliya.
Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
19 Nga lungse kom in filiya lulalfongi lom in LEUM GOD; pa oru nga akola in fahkak ma inge nu sum misenge.
Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
20 Nga simusla tari kas lalmwetmet tolngoul nu sum. Oasr kas in etauk ac kas in kasru
Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
21 su ac fah luti nu sum kalmen ma suwohs ac pwaye. Na pacl se ac supweyukla kom in konauk, kom ac foloko use top suwohs.
På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
22 Nimet pisre ma lun mwet sukasrup ke sripenna kom ku lukelos. Nimet orek kutasrik nu selos su wangin kasreyalos in acn in nununku.
Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
23 LEUM GOD El ac fah aululos sramsram, ac El ac fah kalyaelos su akkeokye mwet sukasrup ingan.
Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
24 Nimet asruoki nu sin mwet mongsa,
Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
25 sahp kom ac lotela ouiya lalos ac kofla ekulla tok.
Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
26 Nimet wulela in fosrngakin soemoul lun kutena mwet.
Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
27 Kom fin kofla in akfalyela, elos ac eisla ma lom nukewa, finne mwe oan kiom.
Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
28 Nimet mokle akilenyen sie masrol matu ma oakwuki sin mwet matu lom somla.
För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
29 Kom fin konauk sie mwet pah ac wo ke orekma, el ac fal in orekma nu sin tokosra, ac tia nu sin mwet pilasr.
Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
