< Soakas 15 >
1 Sie top fisrasr akmisyela kasrkusrak, a sie kas toasr ac purakak kasrkusrak.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 Ke mwet lalmwetmet elos kaskas, mwet uh mwel etauk. A mwet lalfon elos filakunla kas lusrongten.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 LEUM GOD El liye ma orek in acn nukewa; El suiya ma nukewa kut oru — finne wo ku koluk.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 Kas kulang mwe akkeye kom, a kas toasr ac mwe akmunasye kom.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Ma lalfon se pa in pilesru kas in luti lun papa tomom; a lalmwetmet pa in porongo kas in kai lal.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Mwet suwoswos elos karinganang kasrpalos, a mwet koluk elos sununtei kasrpalos, na ke pacl koluk tuku, elos kwacola.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 Mwet lalmwetmet akyokye etauk, a mwet lalfon elos tia.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 LEUM GOD El insewowo ke pre lun mwet wo, a El srunga mwe kisa lun mwet koluk.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 LEUM GOD El srunga inkanek lun mwet koluk, a El lungse elos su oru ma suwohs.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Kom fin oru ma koluk, kom ac sun kaiyuk upa; kom ac misa kom fin tia lela in aksuwosyeyuk kom.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 LEUM GOD El fin ku in etu ma nukewa ma oan in facl lun mwet misa, na kalem lah sie mwet el tia ku in okanla nunak lal liki God. (Sheol )
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol )
12 Mwet inse fulat tia lungse in aksuwosyeyuk elos; elos tiana suk kas in kasru sin mwet lalmwetmet.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Ke pacl mwet uh engan, elos israsr srisrik, a ke pacl elos asor, insialos toasrlana.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Mwet lalkung lungse na lutlut, a mwet sulalkung mansisna in nikin.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Mwet sukasrup elos moul in fosrnga pacl nukewa, a mwet ma insewowo, elos moul in engan pacl nukewa.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Wo in sukasrup ac in sangeng sin LEUM GOD, liki na in kasrup ac moul in lokoalok.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Ac wo in mongo mahsrik yen oasr lungse we, liki na in mongo ikwa yuyu yen oasr srunga we.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 Mwet mongsa elos purakak akukuin, a mwet mongfisrasr elos akmisye.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Kom fin alsrangesr, kom ac sun ma upa yen nukewa, a kom fin suwohs, wangin mwe lokoalok ac sun kom.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 Sie tulik lalmwetmet el akenganye papa tumal. Sie tulik lalfon el pilesru nina kial.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Mwet lalfon elos engankin orekma lalfon lalos, a mwet lalmwetmet elos ac oru ma suwohs.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Kutena pwapa ma srihk kas in kasru nu kac, ac tia ku in fahla wo; enenu in oasr kas in kasru sin mwet pus, na ac fah wo saflaiya.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 Mwe engan na yohk in konauk kas fal nu ke sripa se lun pacl sac!
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Mwet lalmwetmet elos fahsr ke inkanek ma utyak nu ke moul; tia ke inkanek ma oatula nu ke misa. (Sheol )
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol )
25 LEUM GOD El ac fah kunausla lohm sin mwet filang, a El fah loangela acn sin katinmas.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 LEUM GOD El srunga nunak koluk, a El insewowo ke kas kulang.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Kom fin oru ma laesla ke inkanek kutasrik, kom ac pwanma ongoiya nu fin sou lom. Nimet eis mol in eyeinse, na moul lom fah loes.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Mwet wo elos nunku meet liki elos topuk. Mwet koluk elos sa in topuk, a kwana orala tukulkul.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 Ke pacl mwet wo uh pre, LEUM GOD El porongo, a El ngetla lukelos su oru ma koluk.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 Ngetnget kulang ac akenganye kom, ac pweng wo ac fah akkeyekom.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Kom fin porongo pacl kaiyuk kom uh, kom lalmwetmet.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Kom fin srunga lutlut, kom sifacna akkolukye kom. Kom fin porongo kas in kai nu sum, ac fah yokelik etauk lom.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 Sangeng sin LEUM GOD pa inkanek nu ke etauk. Kom enenu in pusisel, na fah akfulatyeyuk kom.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.