Soakas 14

1 Ke lalmwetmet, sie mutan el musaeak sou se, a lalfon uh ku in kunausya.

Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.

2 Kutena mwet su moulkin moul suwohs, elos akkalemye lah elos akfulatye LEUM GOD; elos su tia moul suwohs elos akkalemye lah elos pilesral.

Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.

3 Inse fulat lun sie mwet lalfon oru el kaskas pusla; a kas lun sie mwet lalmwetmet karinganul sifacna.

I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.

4 Fin wangin ox in amakin plao uh, ac wangin koanon nien fil mongo sum. A fin oasr, na nien fil mongo sum ac sessesla ke wheat.

Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.

5 Sie mwet loh oaru el fahkak ma pwaye pacl nukewa, a sie mwet loh soaru el kikiap pacl nukewa.

Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.

6 Sie mwet inse fulat el tia ku in sun lalmwetmet, a mwet oasr etauk la, fisrasr elos in eis mwe lutlut.

Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.

7 Nimet apkuran nu yurin mwet lalfon. Wangin ma elos ac ku in luti kom.

Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.

8 Efu ku mwet lalkung uh lalmwetmet? Mweyen el etu ma elan oru. Efu ku mwet sulalkung uh lalfon? Mweyen el nunku mu el etu ma nukewa.

Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.

9 Wangin fosrnga lun mwet lalfon ke elos orala ma koluk, a mwet wo elos suk in oasr nunak munas nu selos.

De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.

10 Wangin mwet ku in etu na pwaye lah fuka engan lom ku asor lom. Kom mukena pa etu. Wangin mwet ku in wi kom kac.

Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.

11 Lohm sin sie mwet wo ac tu na tukun kunausyukla lohm sin sie mwet koluk.

De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.

12 Sahp inkanek soko ma kom pangon mu suwohs uh, ac ku in kolkomla nu ke misa.

Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.

13 Israsr uh ku in okanla inse asor. Pacl engan uh wanginla, asor sac srakna oasr.

Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.

14 Mwet koluk uh fah eis ma fal nu ke ma elos oru. Mwet wo uh fah eis lacnen orekma wo lalos.

Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.

15 Sie mwet lalfon el lulalfongi ma nukewa; a mwet lalkung elos taranna yen elos fahsr nu we.

Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.

16 Mwet etauk elos karinganang in tia sun mwe lokoalok, a mwet lalfon uh nikin sensen, ac sa na in mukuila.

Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.

17 Mwet mongsa uh oru ma lalfon; ac mwet kinauk inkanek kutasrik ac fah srungayuk.

Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.

18 Mwet nikin ac eis fokin lalfon lalos, a mwet lalkung ac usrui etauk.

De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.

19 Mwet koluk ac fah epasr ye mutun mwet suwoswos ac pusisel in siyuk kasru selos.

De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.

20 Wangin mwet lungse orek kawuk nu sin sie mwet sukasrup, finne mwet tulan lal; a sie mwet kasrup, oasr mwet kawuk puspis lal.

Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.

21 Kom fin lungse kom in engan, na kom in kulang nu sin mwet sukasrup; sie ma koluk pa in pilesru kutena mwet.

Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.

22 Kom fin oru sie orekma wo, mwet uh ac lulalfongi kom ac sunakin kom, a kom fin wi oru orekma koluk, kom fahsr ke sie inkanek tafongla.

De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.

23 Orekma, na kom fah eis woiya. Kom fin mutana sramsarm, kom ac sukasrup.

Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.

24 Mwet lalmwetmet uh eis mwe kasrup; a mwet lalfon eteyuk ke lalfon lalos.

De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.

25 Sie mwet loh su kaskas pwaye el molela moul lun sie mwet; a el fin fahk kas kikiap, el lafwekin sie mwet.

Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.

26 Akfulatye LEUM GOD, fah sang lulalfongi ku ac moul misla nu sin sie mwet ac sou lal.

Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.

27 Ya kom lungse tuh kom in tia sa misa? Sie unon in moul pa akfulatye LEUM GOD.

I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror

28 Fulat lun sie tokosra tuku ke pisen mwet ma el leumi. Fin wangin mwet, na el tia oaoa.

Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.

29 Kom fin mongfisrasr, kom lalmwetmet; a kom fin mongsa, kom akkalemye lupan lalfon lom.

Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.

30 Inse misla uh mwe akkeye mano, a sok uh oana sie mas ma akkulamye mano.

Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.

31 Kom fin akkeokye mwet sukasrup, kom aklusrongtenye God su oralosla; a ke kom kulang nu sin mwet sukasrup, kom akfulatye God.

Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.

32 Mwet koluk uh putatla ke sripen orekma koluk lalos, a mwet wo uh molla ke sripen moul suwohs lalos.

Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.

33 Lalmwetmet uh oan in nunak nukewa lun sie mwet etauk. Mwet lalfon uh wangin etu la ke lalmwetmet uh.

I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.

34 Suwoswos ac oru sie mutunfacl in ku ac fulat. Ma koluk uh mwe akmwekinye sie mutunfacl.

Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.

35 Tokosra uh elos insewowo ke mwet pwapa fulat lalos su oaru in oru ma kuna; a elos kalyaelos su tia akfalye ma kunalos.

En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.