Soakas 1
1 Soakas lal Solomon, wen natul David ac tokosra lun Israel.
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 Soakas uh ma ac ku in kasrekom in ku in akilen lalmwetmet ac kas in kasru wowo, oayapa in kalem ke kas na loal kalmac.
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 Ku in luti kom ke moul in etauk, tuh moul lom in pwaye, suwohs, ac fal.
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 Ku in sang etauk nu sin sie mwet srik etu la, ac luti mwet fusr in pah in nunak.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 Soakas inge ku pac in akyokyelik etauk lun mwet lalmwetmet, ac sang inkanek pwaye nu sin mwet etauk
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 tuh elos in ku in etu kalmac lukma lun soakas, ac kalmen pupulyuk lun mwet lalmwetmet.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 Sangeng sin LEUM GOD pa mutaweyen etauk. Mwet lalfon uh pilesru lalmwetmet, ac srunga suk etauk.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Tulik nutik, lohng kas in luti lun papa tomom ac nina kiom.
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Mwe luti lalos uh ac mwe nawu moul lom oana sie mwe yun nu fin sifom, ku sie mwe walwal nu inkwawom.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Tulik nutik, mwet koluk fin kwafe kom, nik kom wi.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 Elos fin fahk, “Fahsru kut som kasriki sie mwet ah, ku kutu mwet wangin mwata, ac uniya mwe na pwar.
Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
12 Sahp pacl se kut ac sonolos elos ac moul na fokoko, tusruktu pacl se kut tari selos elos ac misa! (Sheol h7585)
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 Kut ac konauk mwe kasrup pus ac nwakla lohm sesr ke ma kut pisrala.
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Fahsru wi kut. Kut ac kitalik ma nukewa in oana sie nu sesr kewa.”
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
15 Tulik nutik, nimet wi mwet ouinge uh. Fahla lukelos.
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 Elos rarala in oru ma koluk. Elos akola pacl nukewa in akmas.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Tia wo in akoo sie sruhf, ke won se ma kom ke sruokya uh el tu na liye,
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 mweyen mwet oru ouinge uh sifacna akoo mwe kwasrip nu selos, sie mwe kwasrip ma elos ac misa kac.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Pacl nukewa, pisrapasr uh ac eisla moul lun mwet rapku — pa inge ma ac sikyak nu sin kutena mwet su moulkin moul sulallal.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Porongo! Lalmwetmet el pang inkanek uh ac in iwen kuka uh.
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 El wowoyak ke mutunoa in siti uh, ac in acn nukewa mwet uh tukeni we:
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 “Mwet lalfon, kowos ac lungse in lalfon putaka? Kowos ac pwarkin in aksruksruki etauk uh nwe ngac? Ya kowos ac tiana lutlut in etu mau?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Lohng ke pacl nga kai kowos. Nga ac sot kas in kasru wo ac oayapa etauk luk nu suwos.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Nga tuh pangon kowos ac suli kowos in tuku, a kowos tia lungse lohng. Kowos likinsaiyu.
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 Kowos pilesru kas in kasru luk nukewa, ac tia lungse nga in aksuwosye kowos.
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 Ouinge ke pacl kowos ac sun ongoiya, nga fah isrun kowos. Nga ac fah aksruksruki kowos ke pacl mwe aksangeng uh sikyak —
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 pacl se ac tuku nu fowos oana paka, ac use mwe ongoiya oana sie eng na upa, ac kowos muta in keok ac waiok.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Na kowos ac fah pang nu ke lalmwetmet, tuh nga ac tia topuk. Kowos ac sukyu yen nukewa, tuh kowos ac tia ku in koneyuyak.
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Wanginna pacl kowos lohang nu ke etauk, ac pacl nukewa kowos srunga akos LEUM GOD.
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 Kowos tiana lungse eis kas in kasru luk, ku porongo pacl nga aksuwosye kowos uh.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Ke ma inge, kowos ac fah kosrani fal nu ke orekma lowos, ac pwapa koluk lowos ac tingilkowosi ac pwanang kowos maskin.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 Mwet selalkung uh misa ke sripen elos pilesru lalmwetmet. Mwet lalfon uh kunausyukla ke nunak in aksrikyaten lalos.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 Tusruktu, kutena mwet su lohngyu fah muta in misla. Moul lal ac fah wo, ac el ac fah tia enenu in sangeng ke kutena ma.”
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
