Matthew 16
1 Kutu sin mwet Pharisee ac mwet Sadducee su tuku nu yurin Jesus elos kena sruokilya ke kas lal, ouinge elos sap elan oru sie mwe akul lulap nu selos in akkalemye lah God El welul.
Och fariséerna och sadducéerna kommo dit och ville sätta honom på prov; de begärde att han skulle låta dem se något tecken från himmelen.
2 Tusruk Jesus el topuk ac fahk nu selos, “Ke pacl se faht uh ac tili uh, kowos fahk mu, ‘Len lutu uh ac wona mweyen srusra pe kusra uh.’
Men han svarade och sade till dem: »Om aftonen sägen I: 'Det bliver klart väder, ty himmelen är röd',
3 Ac toang na ke lotutang uh kowos ac fahk mu, ‘Ac afi, mweyen srusra ac lohsrlosr pe kusra uh.’ Kowos ku in palye pacl uh ke kowos liye pe kusra uh, tusruk kowos tia ku in aketeya kalmen akul ma sikyak in pacl inge uh!
och om morgonen: 'Det bliver oväder i dag, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma.
4 Fuka lupan koluk ac pilesru God lun mwet in pacl inge uh! Ya kowos ke liye sie mwe akul lulap? Mo! Pwayena mwe akul kowos ac liye pa mwe akul su tuh sikyak nu sel Jonah.” Na el fahsr lukelos ac som liki acn sac.
Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.» Och så lämnade han dem och gick sin väg.
5 Ke mwet tumal lutlut elos kalla nu lefahl laco ke lulu uh, elos mulkunla in utuk bread.
När sedan lärjungarna foro åstad, över till andra stranden, hade de förgätit att taga med sig bröd.
6 Jesus el fahk nu selos, “Karinginkowosyang liki mwe pulol lun mwet Pharisee ac mwet Sadducee.”
Och Jesus sade till dem: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg.»
7 Na elos mutawauk in asiyuki inmasrlolos sifacna ac fahk, “El fahk ma inge mweyen kut mulkunla in utuk bread tuku.”
Då talade de med varandra och sade: »Det är därför att vi icke hava tagit med oss bröd.»
8 Jesus el etu ma elos fahk uh, na el siyuk selos, “Efu ku kowos sramsram inmasrlowos lah wangin bread yuruwos? Arulana srikla lalulalfongi lowos an!
Men när Jesus märkte detta, sade han: »I klentrogne, varför talen I eder emellan om att I icke haven bröd med eder?
9 Ya soenna kalem suwos? Ya kowos tia esam ke nga kunsalik lof limekosr nu sin mwet tausin limekosr ah? Fotoh ekasr kowos tuh nwakla ke luwen mongo ah?
Förstån I ännu ingenting? Och kommen I icke ihåg de fem bröden åt de fem tusen, och huru många korgar I då togen upp?
10 Ac ke lof itkosr nu sin mwet tausin akosr ah? Fotoh ekasr kowos tuh nwakla ah?
Ej heller de sju bröden åt de fyra tusen, och huru många korgar I då togen upp?
11 Efu ku tia kalem suwos lah nga tia kaskas ke bread? Karinginkowosyang liki mwe pulol lun mwet Pharisee ac mwet Sadducee uh!”
Huru kommer det då till, att I icke förstån att det ej var om bröd som jag talade till eder? Tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg.»
12 Na mwet tumal lutlut elos fah akilenak lah el tia kas in sensenkunulos ke mwe akpulolye bread, a ke mwe luti lun mwet Pharisee ac mwet Sadducee.
Då förstodo de att det icke var för surdeg i bröd som han hade bjudit dem att taga sig till vara, utan för fariséernas och sadducéernas lära.
13 Jesus el som nu yen ma oan apkuran nu Caesarea Philippi, ac el siyuk sin mwet tumal lutlut, “Mwet uh fahk mu su Wen nutin Mwet uh?”
Men när Jesus kom till trakten av Cesarea Filippi, frågade han sina lärjungar och sade: »Vem säger folket Människosonen vara?»
14 Ac elos fahk, “Kutu fahk mu John Baptais, ac kutu mu Elijah, ac kutu fahk mu Jeremiah, ku sie sin mwet palu.”
De svarade: »Somliga säga Johannes döparen, andra Elias, andra åter Jeremias eller en annan av profeterna.»
15 Na el siyuk selos, “Ac kowos, kowos mu su nga uh?”
Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?»
16 Na Simon Peter el topuk ac fahk, “Kom pa Christ, Wen nutin God moul.”
Simon Petrus svarade och sade: »Du är Messias, den levande Gudens Son.»
17 Ac Jesus el fahk, “Mwe insewowo nu sum, Simon, wen natul John! Ma pwaye se inge tia fwackyuk nu sum sin kutena mwet, a itukot nu sum sin Papa tumuk inkusrao.
Då svarade Jesus och sade till honom: »Salig är du, Simon, Jonas' son; ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen.
18 Ke ma inge nga fahk nu sum, kom pa Peter, su kalmac uh pa ‘eot,’ ac fin eot se inge nga ac fah musai church luk; na finne misa, tia pac ku in kunausla. (Hadēs g86)
Så säger ock jag dig att du är Petrus; och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga. (Hadēs g86)
19 Nga fah sot nu sum key nu ke Tokosrai lun kusrao. Ma kom tia lela fin faclu ac fah tia pac lela inkusrao, ac ma kom lela fin faclu ac fah lela pac inkusrao.”
Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen.»
20 Na Jesus el sap mwet tumal lutlut in tiana fahk nu sin kutena mwet lah el pa Christ.
Därefter förbjöd han lärjungarna att för någon säga att han var Messias.
21 In pacl sac lac, Jesus el kaskas kalem na nu sin mwet tumal lutlut ac fahk, “Nga enenu na in som nu Jerusalem ac akkeokyeyuk sin un mwet matu, mwet tol fulat, ac mwet luti Ma Sap uh. Ac fah anwuki nga, tusruktu tukun len tolu, nga fah sifil akmoulyeyukyak.”
Från den tiden begynte Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå till Jerusalem och lida mycket av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han på tredje dagen skulle uppstå igen.
22 Peter el solalla nu saya, ac mutawauk in kael ac fahk, “God El tia ku in lela in ouingan, Leum! Ma inge tia ku in sikyak nu sum!”
Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sade: »Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig.»
23 Jesus el forang nu sel Peter ac fahk, “Fahla likiyu, Satan! Kom sie mwe tukulkul nu sik, mweyen nunak lom ingan tia ma tuku sin God me, a ma sin mwet uh.”
Men han vände sig om och sade till Petrus: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; du är för mig en stötesten, ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»
24 Na Jesus el fahk nu sin mwet tumal lutlut, “Kutena mwet fin lungse wiyu, el enenu in lafwekunul sifacna, srukak sakseng lal ac fahsr tukuk.
Därefter sade Jesus till sina lärjungar: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig: så följe han mig.
25 Tuh el su lungse molela moul lal, ac fah tuhlac lukel; a el su moul lal tuhlac lukel keik, el fah konauk moul lal.
Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det.
26 Ac tuh mwe mea nu sin sie mwet el fin eis lal faclu nufon, a moul lal tuhlac? Wangin sripa, mweyen wangin ma el ac ku in sang in sifil molela moul lal.
Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa giva till lösen för sin själ?
27 Tuh Wen nutin Mwet el apkuran in tuku in wolana lun Papa tumal wi lipufan lal, na el ac fah sang ma lacne nu sin kais sie mwet, fal nu ke orekma lal.
Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han vedergälla var och en efter hans gärningar.
28 Pwayena nga fahk nu suwos, oasr kutu sin mwet inge su ac fah tiana misa nwe ke na elos liye ke Wen nutin Mwet el tuku in tokosrai lal.”
Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Människosonen komma i sitt rike.» Klippa heter på grekiska petra.
