Matthew 15
1 Na kutu mwet Pharisee ac mwet luti Ma Sap elos tuku liki acn Jerusalem ac siyuk sin Jesus,
Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
2 “Efu ku mwet tuma lutlut lom elos tia akos mwe luti ma ituku nu sesr sin mwet matu lasr oemeet me uh? Elos tiana akfalye ma oakwuki ke ouiyen aknasnasye paolos meet liki elos mongo!”
»Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
3 Na Jesus el topuk ac fahk, “Ac efu ku kowos tia akos ma sap lun God, a kowos fahsr na ke mwe luti lowos sifacna?
Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
4 Tuh God El fahk mu, ‘Sunakin papa tomom ac nina kiom,’ ac ‘Kutena mwet su selngawi papa tumal ku nina kial ac fah anwuki.’
Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
5 A kowos luti ac fahk mu fin oasr kutena ma yurin sie mwet ma el ku in sang kasru papa tumal ku nina kial, a el fahk mu, ‘Ma se inge ma lun God,’
Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
6 na el tia enenu in sunakin papa tumal. Ke kowos oru ouinge kowos tia akos ma God El sapkin, tuh kowos in oru na mwe luti lowos sifacna.
I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
7 Kowos mwet wosounkas! Arulana pwaye ke Isaiah el tuh palye keiwos fahk mu,
I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
8 ‘Mwet inge sunakinyu na ke oalulos, A insialos loes likiyu.
'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
9 Wangin sripen alu lalos nu sik, Mweyen elos luti mwet uh ke ma sap ma elos sifacna orala, oana in ma sap luk!’”
och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
10 Na Jesus el pangonma un mwet uh nu yorol ac fahk nu selos, “Lohng, tuh in kalem suwos!
Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
11 Tia ma su utyak nu in oalin sie mwet pa akfohkfokye moul lal uh, a ma su illa liki oalul pa akfohkfokyal uh.”
Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
12 Na mwet tumal lutlut elos tuku nu yorol ac fahk, “Ku kom etu lah mwet Pharisee elos toasrla ke ma kom fahk ah?”
Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
13 Ac Jesus el topkolos ac fahk, “Sak nukewa su Papa tumuk inkusrao el tia yukwiya, ac fah fifyak.
Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
14 Nimet elya selos! Elos mwet kol kun; ac mwet kun se fin pwen sie pac mwet kun, eltal kewa ac putatyang nu in luf uh.”
Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
15 Na Peter el fahk nu sel, “Aketeya nu sesr kalmen kas lom nu sin mwet Pharisee uh.”
Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
16 Na Jesus el fahk nu selos, “Ya kowos srakna oana mwet saya uh, soenna kalem?
Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
17 Ya kowos tia etu? Kutena ma su utyak nu in oalin sie mwet ac fah som nu in sial, ac illa liki manol.
Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
18 A ma su illa liki oalin sie mwet, ma inge tuku liki nunak lun insial, ac ma inge pa akfohkfokye moul lun sie mwet.
Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
19 Mweyen nunak koluk uh tuku liki insial me, ac kolol in orek akmas, kosro, ac oru kutepacna lumah koluk saya uh; in pusr, kikiap, ac kaskas koluk lain mwet.
Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
20 Pa inge ma su akfohkfokye sie mwet. A in tia ohlla pao meet liki mongo, oana lumah ma elos fahk kowos in oru — ma inge tia akfohkfokye moul lun mwet.”
Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
21 Jesus el fahsr liki acn sac, ac som nu in acn ma oan apkuran nu Tyre ac Sidon.
Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
22 Sie mutan Canaan su muta in acn sac tuku nu yorol, ac wowoyak ac fahk, “Wen nutin David, nunak munas, pakoten nu sik. Oasr musen demon in acn se nutik, ac el arulana keok kac.”
Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
23 Tusruktu wanginna ma Jesus el fahk nu sel. A mwet tumal lutlut elos kwafe nu sel ac fahk, “Supwalla! El fahsr tokosr ac arulana wowon!”
Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
24 Na Jesus el fahk, “Supweyukme nga nu sin sheep tuhlac sin mwet Israel mukena.”
Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
25 A mutan sac tuku ac putati nu ke nial ac fahk, “Leum, kasreyu!”
Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
26 Ac Jesus el fahk, “Tia fal in eis mongo nun tulik ac sisla nu sin kosro ngalngul.”
Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
27 Na mutan sac fahk, “Aok, pwaye Leum, tusruktu finne kosro ngalngul uh, elos kang pac kutkut in mongo ma putatla liki tepu lun leum lalos uh.”
Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
28 Ke ma inge Jesus el fahk, “Kom sie mutan su arulana yohk lulalfongi la! Enenu lom an ac fah orek nu sum oana siyuk lom an.” Na in kitin pacl ah na tulik mutan se natul ah kwela.
Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
29 Jesus el som liki acn sac ac fahsr ut sisken lulu Galilee. El fanyak nu ke sie acn fulat ac muta nu ten.
Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
30 Un mwet puspis tuku nu yorol, ac elos us mwet ul, mwet kun, mwet sukapas, mwet tia ku in kaskas, ac mwet mas puspis saya, ac filiya yurin Jesus; ac el akkeyalosla.
Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
31 Mwet uh arulana fwefela ke elos liye mwet nikin kas elos kaskas, mwet sukapas elos kwela, mwet ul elos fahsr, ac mwet kun elos liye. Ouinge elos kaksakin God lun Israel.
så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
32 Jesus el pangonma mwet tumal lutlut ac fahk, “Nga pakomuta mwet inge, mweyen elos wiyu len tolu lah ac inge wangin ma elos in kang. Nga tia lungse supwalosla ac tia kitalosi, mweyen elos ac ku in mulalla inkanek uh.”
Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
33 Na mwet tumal lutlut elos siyuk sel, “Kut ac konauk oya mongo ma ac fal nu sin u lulap se inge in acn mwesis se inge?”
Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
34 Na Jesus el siyuk selos, “Bread ekasr oasr yuruwos?” Elos fahk, “Lof itkosr, ac ik srisrik ekasr.”
Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
35 Na Jesus el sap mwet uh in muta fin fohk uh.
Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
36 Na el eis lof itkosr ac ik uh, ac sang kulo nu sin God. El kunsalik ac sang nu sin mwet tumal lutlut, ac elos sang nu sin mwet uh.
Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
37 Mwet nukewa mongo nwe kihpi na. Na mwet tumal lutlut elos orani fotoh itkosr ke luwen mongo uh.
Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
38 Pisen mwet ma mongo uh oasr ke tausin akosr mukul, sayen mutan ac tulik.
Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
39 Na Jesus el supwalik mwet uh, ac sroang nu fin oak soko ac som nu in acn Magadan.
Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
