Luke 7
1 Tukun Jesus el fahk kas inge nukewa nu sin mwet uh, el som nu Capernaum.
När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum.
2 Oasr sie leum lun mwet mweun Rome muta we, ac oasr yorol sie mwet kulansap su el arulana lungse yohk, ac mwet sac mas apkuranna in misa.
Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.
3 Ke leum sac lohng kacl Jesus, el supwala kutu sin un mwet matu lun mwet Jew in som solalma elan tuku ac akkeyala mwet kulansap se lal ah.
Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare.
4 Elos tuku nu yurin Jesus ac arulana kwafe sel ac fahk, “Mwet se inge arulana fal kom in kasrel.
När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: »Han är värd att du gör honom detta,
5 El arulana lungse mwet in mutunfacl sesr, ac el sifacna musaela iwen lolngok se sesr.”
ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss.»
6 Ouinge Jesus el welulos som. Ke el apkuranyang nu ke lohm sac mwet leum sac supwala kutu sin mwet kawuk lal in som fahk nu sel, “Leum, nimet akelyaye kom. Nga kupansuwol kom in utyak nu in lohm sik uh,
Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: »Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak.
7 ac nga tia pac fal in sifacna fahsrot nu yurum. Tari, kom fahklana ke kas lom, ac mwet kulansap se luk inge fah kwela.
Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk.
8 Nga wi pac muta ye ku lun mwet leum, ac oasr pac mwet mweun muta ye kolyuk luk. Nga ku in fahk nu sin sie, ‘Fahla!’ ac el ac fahla. Ac nu sin sie pac, ‘Fahsru!’ na el ac fahsru. Ac nga ac sap nu sin mwet kulansap luk, ‘Orala ma se inge!’ na el oru.”
Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så.»
9 Jesus el lut ke el lohng ma inge, na el forla ac fahk nu sin u lulap se ma fahsr tokol, “Nga fahk nu suwos, nga soenna liye lupan lulalfongi ouinge meet, finne in Israel!”
När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: »Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro.»
10 Mwet utuk kas uh folokla nu in lohm sin leum sac, ac konauk lah mwet kulansap sac kwela.
Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
11 Tia paht tukun ma inge, Jesus el som nu in sie siti pangpang Nain, ac mwet tumal lutlut, oayapa sie u lulap, elos welul.
Därefter begav han sig till en stad som hette Nain; och med honom gingo hans lärjungar och mycket folk.
12 In pacl se na ma el sun mutunpot nu in siti uh, pukmas se akola in orek, ac mwet uh oatui ke mutunpot uh. Mwet se ma misa uh el wen sefanna nutin katinmas se, ac sie un mwet na pus elos wi katinmas sac tufoki.
Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.
13 Ke Leum el liyal, el arulana pakomutal, ac el fahk nu sel, “Nimet tung.”
När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: »Gråt icke.»
14 Na el fahsryang ac kahlye box in mas sac, ac mwet ma us uh elos tui. Jesus el fahk, “Wen se! Nga fahk nu sum, tukakek!”
Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: »Unge man, jag säger dig: Stå upp.»
15 Na mwet misa sac tukakek ac el mutawauk in kaskas, ac Jesus el eisalang nu sin nina kial ah.
Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.
16 Elos nukewa arulana sangeng, ac elos kaksakin God ac fahk, “Sie mwet palu fulat sikyak inmasrlosr! God El tuku in molela mwet lal!”
Och alla betogos av häpnad och prisade Gud och sade: Den stor profet har uppstått ibland oss» och: »Gud har sett till sitt folk.»
17 Pweng kacl Jesus inge fahsrelik nu in facl Judea nufon, ac oayapa ke acn nukewa apunla.
Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.
18 Ke mwet tumal lutlut lal John elos fahkak ma inge nu sel, el pangonma luo selos
Och allt detta fick Johannes höra berättas av sina lärjungar.
19 ac supwaltalla nu yurin Leum in siyuk sel, “Ya kom pa el su ac fah tuku, ku kut ac soano sie pacna?”
Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar och sände dem till Herren med denna fråga: »Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?»
20 Ke eltal tuku nu yurin Jesus, eltal fahk, “John Baptais el supwekut in tuh siyuk lah kom pa el su ac fah tuku, ku kut ac soano sie pacna?”
När mannen kommo fram till honom, sade de: »Johannes döparen har sänt oss till dig och låter fråga: 'Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?'»
21 In pacl sacna pus tari mwet ma Jesus el akkeyala liki kain in mas puspis lalos, sisla ngun fohkfok in elos, ac sang liyaten nu sin mwet kun.
Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.
22 El topuk mwet utuk kas lal John ac fahk, “Folokla nu yorol John ac fahk nu sel ma komtal liye ac lohng: mwet kun elos ku in liye, mwet ul elos ku in fahsr, ac mwet musen lepa elos nasnasla, mwet sulohngkas elos ku in lohng, mwet misa elos akmoulyeyukyak, ac Pweng Wo uh lutiyuk nu sin mwet sukasrup.
Och han svarade och sade till männen: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
23 Fuka lupan insewowo lalos su tia alolo keik!”
Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten.»
24 Tukun mwet lal John folokla, Jesus el mutawauk in sramsram kacl John nu sin u lulap sac, ac fahk, “Ke kowos tuh som nu yorol John nu yen mwesis ah, mea kowos tuh finsrak mu kowos ac tuh liye? Ya soko ah ma kusrusrsrusr ke eng uh?
När sedan Johannes' sändebud hade gått sin väg, begynte han tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
25 Mea kowos som in liye ah? Ya sie mwet su yunla ke nuknuk kato? Mwet ma nukum nuknuk kato, ac pukanten pac mwe kasrup lalos, elos muta inkul fulat sin tokosra uh.
Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära präktiga kläder och leva i kräslighet, dem finnen I ju i konungapalatsen.
26 Fahkma nu sik, mea kowos som in liye uh — ya sie mwet palu? Aok pwaye, tusruktu nga fahk nu suwos, el su kowos liye ah fulat liki na sie mwet palu.
Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
27 Mweyen John pa mwet se Ma Simusla uh fahk kacl mu: ‘Nga ac supwaot mwet in sulkakin se luk meet liki kom, in tuh sakunla inkanek lom uh.’”
Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
28 Ac Jesus el sifilpa fahk, “John el fulat liki kutena mwet su moul oemeet me. Tusruktu el su pusisel oemeet in Tokosrai lun God uh el fulat lukel John.”
Jag säger eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen varit större än Johannes; men den som är minst i Guds rike är likväl större än han.
29 Mwet nukewa, oayapa mwet eisani tax uh, elos lohng ma inge ac akilen suwoswos lun God ke sripen elos baptaisla sel John.
Så gav ock allt folket som hörde honom Gud rätt, jämväl publikanerna, och läto döpa sig med Johannes' dop.
30 Tusruktu mwet Pharisee ac mwet luti Ma Sap elos pilesru oakwuk lun God nu selos, ac tiana lungse baptaisla sel John.
Men fariséerna och de lagkloke föraktade Guds rådslut i fråga om dem själva och läto icke döpa sig av honom.
31 Ac Jesus el sifilpa fahk, “Inge, mea nga ac ku in luma mwet in pacl inge uh nu kac uh? Elos oana mea?
Vad skall jag då likna detta släktes människor vid? Ja, vad äro de lika?
32 Elos oana tulik srisrik su muta ke nien kuka. Sie un tulik uh wowo nu sin sie pac u ac fahk, ‘Kut nikaruru nu sumtal, a komtal tiana srosro nu kac! Kut yuk on in asor, a komtal tiana tung!’
De äro lika barn som sitta på torget och ropa till varandra och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke gråtit.'
33 Ke John Baptais el tuh tuku, el lalo ac tia nim wain, ac kowos fahk, ‘Oasr ngun fohkfok in el!’
Ty Johannes döparen har kommit, och han äter icke bröd och dricker ej heller vin, och så sägen I: 'Han är besatt av en ond ande.'
34 Wen nutin Mwet el tuku, ac el mongo ac nim, ac kowos fahk, ‘Liye mwet se inge! El kainmongo ac lungse na nim mwe sruhi, ac el kawuk nu sin mwet eisani tax ac mwet koluk pac saya!’
Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och nu sägen I: 'Se, vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!'
35 Tusruktu lalmwetmet lun God uh akkalemyeyuk in moul lun mwet nukewa su moulkin.”
Men Visheten har fått rätt av alla sina barn.»
36 Sie mwet Pharisee solal Jesus elan welul mongo in eku, na Jesus el som nu lohm sel ac pituki in mongo.
Och en farisé inbjöd honom till en måltid hos sig; och han gick in i fariséens hus och lade sig till bords.
37 Oasr sie mutan in siti sac su moul lal uh tiana wo. El lohngak lah Jesus el mongo oasr in lohm sin mwet Pharisee sac, na el use sufa soko ma orekla ke eot alabaster ac nwanala ke ono keng.
Nu fanns där i staden en synderska; och när denna fick veta att han låg till bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska med smörjelse
38 Na el tu sisken nial Jesus ac tung, ac el mutawauk in aksroksrokye nial ke sroninmutal. Na el eela nien Jesus ke aunsifal, ngokya nial, ac mosrwela ke ono keng sac.
och stannade bakom honom vid hans fötter, gråtande, och begynte väta hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt huvudhår och kysste ivrigt hans fötter och smorde dem med smörjelsen.
39 Ke mwet Pharisee sac liye, el nunku sel sifacna, “Fin mwet palu na pwaye se pa inge, el ac etu lah su mutan se kahlul inge, oayapa ouiyen moul lal lah el sie mutan koluk.”
Men när fariséen som hade inbjudit honom såg detta, sade han vid sig själv: »Vore denne en profet, så skulle han känna till, vilken och hurudan denna kvinna är, som rör vid honom; han skulle då veta att hon är en synderska.»
40 Jesus el kasla ac fahk nu sel, “Simon, oasr ma nga lungse fahk nu sum.” Na Simon el fahk, “Kwal, Mwet Luti, fahkma.”
Då tog Jesus till orda och sade till honom: »Simon, jag har något att säga dig.» Han svarade: »Mästare, säg det.
41 Na el Jesus el fahk, “Oasr mwet luo soemoul nu sin sie mwet liyaung mani. Sie seltal soemoul ke ipin silver lumfoko, ac ma se ngia ipin silver lumngaul.
»En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio.
42 Kewana mwet luo ah tia ku in akfalye ma el soemoul kac, na mwet liyaung mani sac el tari sisla soemoul laltal ah kewa. Ke ouinge, su kac seltal ac lungse mukul sac yohk uh?”
Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?»
43 Na Simon el fahk, “Nga nunku mu ac el su yohk soemoul la.” Na Jesus el fahk, “Fal fahk lom an.”
Simon svarade och sade: »Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest.» Då sade han till honom: »Rätt dömde du»
44 Na el ngetang nu sin mutan sac ac fahk nu sel Simon, “Kom liye mutan se inge? Nga utyak nu in lohm sum ac wangin kof kom ase in ohlla niuk, a mutan se inge el ohlla niuk ke sroninmutal ac akpaoyela ke aunsifal.
Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: »Ser du denna kvinna? När jag kom in i ditt hus, gav du mig intet vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
45 Kom tia pac paingyu ke angokmwet, a mutan se inge el tia tui in ngok niuk oe ke nga utyak ah me.
Du gav mig ingen hälsningskyss, men ända ifrån den stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
46 Kom tia mosrwela sifuk ke oil in olive, a mutan se inge el mosrwela nufon niuk ke ono keng.
Du smorde icke mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.
47 Pwayena nga fahk nu sum, lungse yohk su el akkalemye inge akpwayei lah ma koluk puspis lal nunak munas nu sel tari. Tusruktu el su eis nunak munas ke ma srik, lungse lal uh ac srik pac.”
Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet.»
48 Na Jesus el fahk nu sin mutan sac, “Ma koluk lom nunak munas nu sum.”
Sedan sade han till henne: »Dina synder äro dig förlåtna.»
49 Mwet saya ma wi muta ke tepu sac sifacna nunku insialos, “Su mwet se inge, ku elan nunak munas ke ma koluk uh?”
Då begynte de som voro bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: »Vem är denne, som till och med förlåter synder?»
50 A Jesus el fahk nu sin mutan sac, “Lulalfongi lom molikomla. Som in misla.”
Men han sade till kvinnan: »Din tro har frälst dig. Gå i frid.»
