Jude 1
1 Ma sel Jude, mwet kulansap lun Jesus Christ, ac tamulel lal James — Nu selos su pangonyuk tari sin God, su moul ac pulakin lungse lun God Papa, ac su karinginyuk sin Jesus Christ:
Judas, Jesu Christi tjenare, men Jacobs broder: dem kalladom, som i Gud Fader helgade äro, och i Jesu Christo behållne:
2 Lela pakoten, misla, ac lungse in yokyokelik in kowos.
Mycken barmhertighet, och frid, och kärlek vare med eder.
3 Mwet kawuk saok luk, nga tuh kena ma lulap in sim nu suwos ke molela se su kut tukeni ipeis kac. Tusruktu nga pulauk lah oasr enenu yohk nga in sulaklak sim nu suwos inge in akkeye kowos tuh kowos in sruokya ku lulalfongi se su God El tuh sang tari nu sin mwet lal, ke pacl sefanna ma in akfalye pacl nukewa.
Mine käreste, efter det jag tog mig före skrifva eder till om allas våra salighet, syntes mig behöfvas förmana eder med skrifvelse, att I kämpa måtten för trona, som ena reso helgonen föregifven var.
4 Tuh kutu mwet su pilesru God elos mahsrikyak nu inmasrlosr ke kut tia akilen — mwet su ekulla mwe luti ke lungkulang lun God lasr tuh elos in oru na lumah fohkfok lalos, ac elos lafwekin Jesus Christ, su el mukena pa Mwet Kol Fulat lasr ac Leum lasr. In pacl oemeet ah Ma Simusla nuna fahk lah elos ac fah mau lisyukla.
Ty det äro några menniskor med ibland inkomna, om hvilka fordom skrifvet var till detta straff: De äro ogudaktige, och draga vår Guds nåd till lösaktighet, och neka Gud, som allena är Herre, och vår Herra Jesum Christum.
5 Tuh kowos finne etu ma inge nukewa, a nga kena akesmakinye kowos ke Leum El tuh molela mwet Israel liki facl Egypt, na toko El kunausla mwet ma tia lulalfongi.
Men jag vill minna eder uppå, att I en tid detta skolen veta, att då Herren hade utfört folket af Egypten, sedan förgjorde han dem, som icke trodde.
6 Kowos in esam pac lipufan su tia akfalye ku se ma itukyang nu selos, a elos sisla acn ma oakwuk elos in muta we: elos kapiri ke sein in acn lohsr ma pahtpat, yen God El fuhlelosi we in soano Len lulap sac su ac fah nununkeyuk elos. (aïdios g126)
Och de Änglar, som icke behöllo sin förstadöme, utan öfvergåfvo sin hemman, dem förvarade han med eviga bojor i mörkret, till den stora dagsens dom. (aïdios g126)
7 Esam acn Sodom ac Gomorrah, ac inkul ma oan apkuran, su mwet we orekma oana ma lipufan inge elos tuh oru, ac elos orek kosro ac oru pac lumah na fohkfok: elos keok ke kaiyuk lun e su firir ma pahtpat, su oana sie mwe srikasrak na kalem nu sin mwet nukewa. (aiōnios g166)
Såsom ock Sodoma och Gomorra, och de städer deromkring, hvilke i samma måtto som de i skörhet syndat hade, och hafva gångit efter främmande kött, de äro satte för ett efterdömelse, och lida evig eldspino; (aiōnios g166)
8 In ouiya sac pacna, mwet inge liye aruruma su oru elos in oru ma koluk lain manolos sifacna; elos kwase ku lun God, ac fahk kas enum ke lipufan wo su muta lucng.
Sammalunda ock desse drömmare, som besmitta köttet, förakta herrskapet, och försmäda majestätet.
9 Finne Michael, su leum lun lipufan, el tia oru ouinge. Ke amei lal yorol Devil ke pacl se eltal akukuinla ke manol Moses lah su ac eis mano sac, Michael el tiana akkolukyal Devil ke kas enum, a el fahk, “Leum God Elan kai kom!”
Men Michael, den Öfverängelen, då han trätte med djefvulen, och disputerade med honom om Mose kropp, torde han icke utsäga försmädelsens dom; utan sade: Herren straffe dig.
10 A mwet inge kaskas enum in lain kutena ma su elos tia kalem kac; ac ma su elos pulakin ke lungse lun ikwa oana kosro lemnak, ma inge pa kunauselosla.
Men desse försmäda, der de intet af veta; och hvad de af naturen, som annor oskälig djur veta, deruti förderfva de sig.
11 Ac fah arulana koluk nu selos! Elos fahsr tukun ouiya ma Cain el tuh oru. Ke sripen lungse mani, elos eisalosyang sifacna nu ke ouiya tafongla lal Balaam. Elos tunyuna lain God oana Korah el tuh oru, na ac fah kunausyukla elos oana el.
Ve dem; ty de gå i Cains väg, och falla i Balaams villfarelse för löns skull, och förgås i Chore uppror.
12 Ke elos orek wohwon ac sumwekin, elos oana tuhn fohkfok ke pacl in kufwen sie sin sie lowos. Elos nunku kaclos sifacna. Elos oana pukunyeng tuhwot tuhme ma eng uh uk a wangin af kakla kac. Elos oana sak ma wangin fahko, finne ke pacl in fok — oana sak ma fifyak ac masla.
Desse skamfläckar slösa af edra gåfvor utan fruktan, och föda sig sjelfva; de äro skyar utan vatten, som drifvas omkring af vädret; skallot, ofruktsam trä, två resor död, och med rötter uppryckt.
13 Elos oana noawot fin kof uh, ac orekma fohkfok lalos pahtak oana wiawa uh. Elos oana itu ma fahsr sayen inkanek lalos, su God El srela sie acn nu selos in acn lohsr matoltol. (aiōn g165)
Hafsens vilda vågor, som sin egen skam utskumma; villfarande stjernor, hvilkom det svarta mörkret förvaradt är i evighet. (aiōn g165)
14 Enoch, su ma ke fwil akonkosr natul Adam, pa tuh palye in pacl oemeet ah ke ma ac sikyak nu selos, mu: “Leum God El fah tuku wi tausin puspis sin lipufan mutal lal,
Hafver ock Enoch, den sjunde ifrån Adam, propheterat tillförene om dessa, och sagt: Si, Herren kommer med mång tusend helgon;
15 in nununku mwet nukewa, ac in sang mwatalos nukewa ke orekma koluk ma mwet su tia akfulatye God elos oru, oayapa ke kas koluk nukewa elos fahk lainul!”
Till att sitta dom öfver alla, och straffa alla dem som ogudaktige äro, för alla deras ogudaktiga gerningar, med hvilka de hafva illa gjort; och för allt det hårda, som de ogudaktige syndare emot honom talat hafva.
16 Pacl nukewa mwet inge torkaskas ac sis koluk nu fin mwet ngia; elos fahsr tukun lung koluk lalos sifacna, ac sifacna yukunulos, ac oru kas in eyeinse nu sin mwet uh elos in welulos.
Desse knorra och klaga alltid, och vandra efter sin egen lusta; och deras mun talar stolt ord, och akta på personer för nyttos skull.
17 Tusruktu, mwet kawuk luk, kowos in esam kas ma mwet sap lun Leum lasr Jesus Christ elos tuh fahk nu suwos in pacl meet ah.
Men I, mine käreste, drager eder till minnes de ord, som tillförene hafva eder sagd varit af vårs Herras Jesu Christi Apostlar;
18 Elos tuh fahk nu suwos, “Ke len safla ac tuku, oasr mwet ac mau sikyak su ac fah aksruksruki kowos. Mwet inge elos pilesru God ac fahsr ke lungse koluk lalos sifacna.”
Att de sade eder: Uti yttersta dagarna skola komma bespottare, de der gå skola efter sin egen ogudaktiga begärelse.
19 Pa inge mwet ma oru in oasr srisrielik; lungse lun faclu leum faclos, ac Ngun lun God wangin in elos.
Desse äro de, som parti göra, köttslige, icke hafvandes Andan.
20 A funu kowos, mwet kawuk luk, kowos in sifacna musaikowosyak fin lulalfongi mutal lowos. Pre ke ku lun Ngun Mutal,
Men I, mine käreste, uppbygger eder sjelfva på edra aldraheligasta tro, genom den Helga Anda, och beder;
21 ac liyekowosyang sifacna in mutana in lungse lun God, oana ke kowos tupan Leum lasr Jesus Christ ke lungkulang lal in asot moul ma pahtpat nu suwos. (aiōnios g166)
Och behåller eder i Guds kärlek, och vänter efter vårs Herras Jesu Christi barmhertighet till evigt lif. (aiōnios g166)
22 Kowos in pakoten nu selos su alolo;
Och håller denna åtskilnad, att I förbarmen eder öfver somliga;
23 kowos in molela mwet su enenu in moliyukla, oana elos su kowos tulakunla liki e uh; ac nu sin mwet ngia, kowos in kulang nu selos ac sifacna sensenkin kowos; tusruktu kowos in kwase nuknuk fohkfok elos nukum su tuhnla ke lung koluk lalos.
Men somliga görer med fruktan saliga, och rycker dem utur elden; hatande den besmittada köttsens kjortel.
24 Nu sel su ku in sruokkowosi tuh kowos in tia ikori, ac su ac fah uskowosme ke engan lulap ac wangin mwatuwos nu ye mutal in wolana lal —
Men honom, som förmår förvara eder utan synd, och ställa eder för sitt härlighets ansigte ostraffeliga, med fröjd;
