Hosea 4

1 Oasr kas toasr lun LEUM GOD lain mwet su muta in acn se inge. Israel, porongo ma El fahk: “Wangin inse pwaye ku kulang fin acn uh, ac mwet uh tiana etu ke God.

Hörer, I Israels barn, Herrans ord; ty Herren hafver orsak till att straffa dem, som i landena bo; ty der är ingen trohet, ingen kärlek, intet Guds ord i landena;

2 Elos orala wulela ac kunausla. Elos kikiap, akmas, pisrapasr ac kosro. Ma koluk uh yokelik, ac akmas uh fususeni.

Utan Guds hädelse, lögn, mord, stöld och hor hafva fått öfverhandena, och den ena blodskulden kommer efter den andra.

3 Ke ma inge kof fin acn uh ac fah wanginla, ac ma nukewa fin acn uh ac fah misa. Kain kosro nukewa ac won uh, oayapa ik, ac fah misa.”

Derföre skall landet stå jämmerliga, och allom inbyggaromen illa gå; ty ock djuren på markene, och foglarna under himmelen, och fiskarna i hafvet skola förkomma.

4 LEUM GOD El fahk, “Kowos in tia sufan kutena mwet ku kaelos — kowos mwet tol pa nga lain uh.

Dock man torf icke straffa eller tukta någon; ty mitt folk ( vill ostraffadt vara; utan ) tager sig före att straffa Presterna.

5 Kowos tukulkul na ke len ac fong, ac mwet palu elos oapana kowos, tukulkul na. Nga fah kunausla Israel, su nina kiowos.

Derföre skall du falla om dagen, och Propheten falla med dig om nattena; alltså skall jag dina moder späka.

6 Mwet luk elos ac fah lisyukla mweyen wangin etu lalos keik. Kowos mwet tol, kowos tia pac eteyu, ac kowos pilesru luti luk. Ke ma inge, nga fah pilesrekowos ac nga fah tia akilen wen nutuwos su pangon mu elos mwet tol luk.

Mitt folk är förderfvadt, derföre att det icke lära vill; ty du aktar intet Guds ord, derföre vill jag ock intet akta dig, att du min Prest vara skall; du förgäter dins Guds lag, derföre vill jag ock förgäta din barn.

7 “Ke pisen mwet tol uh puseni, ma koluk lainyu uh yokelik pac; ke ma inge nga fah ekulla fulat lowos nu ke mwekin.

Ju flere de varda, ju mer de synda emot mig; derföre skall Jag ju så högt göra dem till blygd, som de I ärone högt uppe äro.

8 Kowos kasrupi ke sripen ma koluk lun mwet luk, ouinge kowos lungse tuh ma koluk lalos in yokelik na.

De äro mins folks syndoffer, och styrka deras själ i deras missgerning;

9 Mwe kai nu sin mwet uh ac fah orek pac nu suwos. Nga fah kai kowos ac kowos fah eis molin ma koluk lowos.

Derföre skall folkena gå lika som Prestomen; ty jag skall hemsöka deras väsende, och vedergälla dem såsom de förtjena;

10 Kowos fah mongo ac tia kihpi. Kowos fah orek kosro ke nien alu lun mwet pegan in oasr tulik nutuwos, tuh ac fah wangin tulik nutuwos, mweyen kowos forla likiyu in fahsr tukun god saya.”

Så att de skola äta, och icke mätte varda; bedrifva boleri, och det skall intet bekomma dem; derföre, att de hafva öfvergifvit Herran, och intet aktat honom.

11 LEUM GOD El fahk, “Wain mah ac wain sasu, kewa na akwelye nunak lun mwet luk.

Boleri, vin och must göra menniskorna galna.

12 Elos sukok kas in kasru sin sie polosak! Ac elos nunku mu soko sikal sak ku in fahk nu selos ma elos ke etu. Elos sisyula. Oana sie mutan su orek kosro ac eis molin kosro lal, elos eisalosyang sifacna nu sin god ngia.

Mitt folk frågar sitt trä, och deras staf predikar dem; ty en boleris ande förstörer dem, så att de bedrifva boleri emot sin Gud.

13 Elos oru kisa lalos ke nien alyalu fin mangon eol uh, ac esukak mwe keng yen lullul ye sak lulap fin inging uh. “Ke ma inge acn nutuwos elos orek kosro in eis molo, ac mutan kien wen nutuwos elos orek kosro.

Ofvanpå bergen offra de, och på högomen röka de, under ek, lind och bok, efter de hafva skönan skugga; derföre varda ock edra döttrar skökor, och edra brudar horor.

14 Tusruk, nga ac fah tia kaelos ke ma elos oru inge, mweyen kowos sifacna fahsri mutan kosro ke nien alu lun mwet pegan ac orek kisa yorolos. Oana soakas se ma fahk mu, ‘Mutanfahl se ma wangin etauk la ac fah musalla.’

Och jag vill ej heller förtagat, då edra döttrar och brudar skämda och horor varda; efter I upptagen en annor Gudstjenst med de horor, och offren med de slemma slunor; ty det galna folket vill slaget varda.

15 “Kowos mwet Israel finne tia inse pwaye nu sik, lela mwet Judah in tia tafongla ke lumah sac pacna. Nimet alu in acn Gilgal ku Bethaven, ku orek wulela we ke Inen LEUM GOD moul.

Vill du Israel ju bedrifva boleri, att dock Juda icke ock finnes skyldig; går icke bort till Gilgal, och kommer icke upp till BethAven, och svärjer icke: Så sant som Herren lefver.

16 Mwet Israel elos srangesr lohng kas oana soko cow fusr. Nga ac ku in kitalos fuka oana sheep fusr in imae?

Ty Israel löper lika som en galen ko; så skall ock Herren låta föda dem, såsom ett lamb det vildt löper.

17 Mwet Israel elos oan ye ku lun ma sruloala. Tari, sang lungse laltal.

Ty Ephraim hafver gifvit sig i sällskap med afgudar; så låt honom fara.

18 Ke pacl elos arulana sruhila ke nim wain, elos orek pwar yurin mutan kosro su kukakin manolos; ouinge elos pilesrala fulat lalos ac sifacna akmwekinyalos.

De hafva gifvit sig uti svalg och boleri; deras herrar hafva lust dertill, att de komma skam åstad.

19 Elos fah ukyukla oana ke ku lun eng uh okla ma uh, ac elos fah mwekin ke mwe kisa pegan ma elos oru.”

Ett väder skall bortdrifva dem, hvilko de icke skola kunna emotstå, och måste öfver sina. Gudstjenst till blygd varda.