Hebrew 3

1 Mwet Christian wiuk, su pangonyuk pac sin God! Kowos in nunku ke Jesus, su God El supwama tuh in Mwet Tol Fulat ke lulalfongi se ma kut fahkak kac.

Därför, I helige bröder, I som haven blivit delaktiga av en himmelsk kallelse, skolen I akta på vår bekännelses apostel och överstepräst, Jesus,

2 El tuh oaru in oru ma kunal nu sin God, su tuh sulella in oru orekma se inge, oana ke Moses el tuh oaru in oru orekma kunal in lohm sin God.

huru han var trogen mot den som hade insatt honom, likasom Moses var "trogen i hela hans hus".

3 Sie mwet musa lohm el akfulatyeyuk yohk liki lohm sac. In ouiya se pacna inge, fal in akfulatyeyuk Jesus yohk lukel Moses.

Ty han har blivit aktad värdig så mycket större härlighet än Moses, som uppbyggaren av ett hus åtnjuter större ära än själva huset.

4 Aok pwaye lah lohm nukewa musaiyuk sin mwet — ac God pa musaela ma nukewa.

Vart och ett hus bygges ju av någon, men Gud är den som har byggt allt.

5 Moses el tuh sie mwet kulansap oaru in lohm sin God, ac el tuh kaskaskin ma su God El ac mau fahk in pacl fahsru uh.

Och väl var Moses "trogen i hela hans hus", såsom "tjänare", till ett vittnesbörd om vad som framdeles skulle förkunnas;

6 A Christ El oaru oana ke el pa Wen, su leum fin lohm sin God. Kut pa lohm sel kut fin sruokyana ku pulaik lasr ac lulalfongi lasr ke ma kut finsrak nu kac.

men Kristus var trogen såsom "son", en son satt över hans hus. Och hans hus äro vi, såframt vi intill änden hålla fast vår frimodighet och vår berömmelse i hoppet.

7 Ke ma inge, in oana ke Ngun Mutal el fahk, “Kowos fin lohng pusren God misenge,

Så säger den helige Ande: "I dag, om I fån höra hans röst,

8 Kowos in tia akupaye insiowos, oana mwet matu lowos elos tuh oru ke elos forla lain God, Oana ke elos tuh oru ke len se elos tuh srikal yen mwesis.

mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig på frestelsens dag i öknen,

9 Ac God El fahk, In acn mwesis uh elos tuh srikeyu, Elos ne liye ma nga oru nu selos ke yac angngaul.

där edra fäder frestade mig och prövade mig, fastän de hade sett mina verk i fyrtio år.

10 Ouinge nga tuh arulana toasr sin mwet ingo ac sifacna fahk, ‘Pacl nukewa elos likkeke, Ac srangesr akos ma sap luk!’

Därför blev jag förtörnad på det släktet och sade: 'Alltid fara de vilse med sina hjärtan.' Men de ville icke veta av mina vägar.

11 Nga tuh kasrkusrak selos ac orala wulela na ku luk: ‘Elos ac fah tiana utyak nu in facl se ma nga akoo in sang mongla nu selos we!’”

Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila."

12 Mwet lulalfongi wiuk, kowos in arulana liyaung tuh in tia oasr sie inmasrlowos su inse koluk ac selulalfongi, pwanang el forla liki God moul.

Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden,

13 In tia ouinge, a ke lusen na pacl ma kas se inge “Misenge,” su oan in Ma Simusla, ma nu sesr — na kowos in kasru sie sin sie len nukewa, tuh in wangin sie suwos kiapeyukla ke ma koluk ac ekla sie mwet likkeke.

utan förmanen varandra alla dagar, så länge det heter "i dag", på det att ingen av eder må bliva förhärdad genom syndens makt att bedraga.

14 Lulalfongi lasr tuh arulana ku ke kut tufahna mutawauk in eis Christ. Lela kut in sruokya ku lulalfongi se inge nu ke safla, na kut fah ku in mwet ipeis pwaye yurin Christ.

Ty vi hava blivit delaktiga av Kristus, såframt vi eljest intill änden hålla fast vår första tillförsikt.

15 Pa inge ma fahk in Ma Simusla uh: “Kowos fin lohng pusren God misenge, Kowos in tia akupaye insiowos, oana mwet matu lowos elos tuh oru Ke elos forla lain God.”

När det nu säges: "I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig",

16 Su mwet ma tuh lohng pusren God ac forla lainul ah? Elos pa mwet nukewa su Moses el tuh kolla liki acn Egypt.

vilka voro då de som förbittrade honom, fastän de hade hört hans ord? Var det icke alla de som under Moses hade dragit ut ur Egypten?

17 Ac su God El tuh kasrkusrak se ke yac angngaul ah? Elos su orekma koluk, su putatla ac misa in acn mwesis ah.

Och vilka voro de som han var förtörnad på i fyrtio år? Var det icke de som hade syndat, de "vilkas kroppar föllo i öknen"?

18 Ke God El tuh orala wulela ku se lal ma fahk mu, “Elos ac fah tiana utyak nu in facl se ma nga akoo in sang mongla nu selos we” — su El tuh kaskas kac inge? Kaclos su forla lainul.

Och vilka gällde den ed som han svor, att de "icke skulle komma in i hans vila", vilka, om icke dem som hade varit ohörsamma?

19 Ke ma inge kut liye lah elos tuh tia ku in utyak nu in facl sac mweyen elos tuh tia lulalfongi.

Så se vi då att det var för otros skull som de icke kunde komma ditin.