Exodus 11
1 Na LEUM GOD El fahk nu sel Moses, “Mwe ongoiya sefanna lula nga fah sang nu sel Tokosra Egypt ac mwet lal. Tukun ma sacn el ac filikowosla in som. Aok, el ac sap ku nu suwos nukewa in som liki acn se inge.
Och Herren sade till Mose: Jag vill ännu låta komma ena plågo öfver Pharao och Egypten, sedan skall han släppa eder hädan; och skall ej allenast släppa eder, utan ock drifva eder hädan.
2 Inge kaskas nu sin mwet Israel ac fahk nu selos nukewa, mukul ac mutan, in ngisre sin mwet tulan lalos ke mwe naweyuk gold ac silver.”
Så säg nu till folket, att hvar och en man bedes af sin nästa, och hvar och en qvinna af sine nästo, silfver och gyldene tyg;
3 LEUM GOD El oru tuh mwet Egypt uh in akfulatye mwet Israel. In nunak lun mwet fulat ac mwet Egypt nukewa, Moses el sie mwet kol na fulat.
Ty Herren varder gifvandes folkena nåd för de Egyptier. Och Mose var en ganska myndig man i Egypti land, för Pharaos tjenare, och för folkena.
4 Na Moses el fahk nu sel tokosra, “LEUM GOD El fahk, ‘Ke infulwen fong uh, nga ac fahsr sasla facl Egypt,
Och Mose sade: Detta säger Herren: Jag vill på midnattstid utgå i Egypti land.
5 ac wounse mukul nukewa in Egypt fah misa, mutawauk sin wounse natul tokosra, su ac fah tokosra tukum, nwe ke wounse mukul nutin mutan kulansap se su muta ke nien itat wheat. Wounse mukul nutin cow nukewa fah misa pac.
Och allt det förstfödt är i Egypti land skall blifva dödt, ifrå Pharaos förstfödda son, den på hans stol sitter, allt intill tjensteqvinnones förstfödda son, som är vid qvarnena; och allt det förstfödt är ibland boskapen.
6 Ac fah oasr tung lulap ngisyak fin acn Egypt nufon, ma tia lohngyuk emeet me, ac ac fah tia pac sifil lohngyuk tok.
Och ett stort rop skall vara i hela Egypti lande, hvilkets like icke varit hafver, ej heller varder.
7 A wangin sokofanna kosro ngalngul ac woi mwet Israel ku kosro natulos. Na kowos fah etu lah nga, LEUM GOD, pa sraclik mwet Egypt ac mwet Israel.’”
Men när Israels barnom skall icke en hund krätta med sine tungo, ifrå menniskom, allt intill boskapen; på det I skolen förnimma, huru Herren åtskiljer Egypten och Israel.
8 Moses el aksafyela sramsram lal ke el fahk mu, “Mwet fulat lom nukewa ac fah tuku nu yuruk ac faksufi ye mutuk, ac elos ac fah kwafe sik in us mwet luk nukewa som. Toko, nga fah som.” Na Moses el som lukel tokosra ke kasrkusrak lulap.
Då skola alle desse dine tjenare gå ned till mig, och falla mig till fota, och säga: Far ut, du och allt folket, som under dig är. Sedan vill jag fara ut. Och han gick ifrå Pharao ganska vreder.
9 LEUM GOD El tuh fahk nu sel Moses, “Tokosra el ac tiana lohng kom, tuh nga fah ku in akpusye mwenmen luk in facl Egypt.”
Men Herren sade till Mose: Pharao hörer eder intet, på det mycken under skola ske i Egypti lande.
10 Moses ac Aaron orala mwenmen inge nukewa ye mutal tokosra, tusruktu LEUM GOD El akupaye nankal, elan tia fuhlela mwet Israel in som liki facl sel.
Och Mose och Aaron gjorde all dessa under inför Pharao; men Herren förstockade honom hans hjerta, att han icke ville släppa Israels barn utu sitt land.
