Orekma 20

1 Tukun fohsak sac, Paul el solani mwet lulalfongi uh, ac sang kas in akku nu selos ac wilkas nu selos. Na el fahsr lukelos ac som nu Macedonia.

Då nu oroligheterna voro stillade, kallade Paulus lärjungarna till sig och talade till dem förmaningens ord; och sedan han hade tagit avsked av dem, begav han sig åstad för att fara till Macedonien.

2 El fahsr sasla in polo acn sac nufon, ac akkeye mwet uh ke kas wo puspis, na el tuku nu Achaia,

Och när han hade färdats genom det landet och jämväl där talat många förmaningens ord, kom han till Grekland.

3 ac muta we ke malem tolu. El akola in som nu Syria ke el etauk lah mwet Jew elos pwapa in lainul; ouinge el sulela elan folokla sasla in acn Macedonia.

Där uppehöll han sig i tre månader. När han sedan tänkte avsegla därifrån till Syrien, beslöt han, eftersom judarna förehade något anslag mot honom, att göra återfärden genom Macedonien.

4 Sopater, wen natul Pyrrhus sie mwet Berea, el welul som; oayapa Aristarchus ac Secundus su mwet Thessalonica; Gaius liki siti Derbe; Tychicus ac Trophimus liki acn Asia; ac Timothy.

Och med honom följde Sopater, Pyrrus' son, från Berea, och av tessalonikerna Aristarkus och Sekundus, vidare Gajus från Derbe och Timoteus, slutligen Tykikus och Trofimus från provinsen Asien.

5 Elos som meet ac soanekut in acn Troas.

Men dessa foro i förväg och inväntade oss i Troas.

6 Kut kal Philippi lac tukun Kufwen Bread Tia Akpulol, ac tukun len limekosr kut sonolos in acn Troas, ac muta we wik se.

Sedan, efter det osyrade brödets högtid, avseglade vi andra ifrån Filippi och träffade dem på femte dagen åter i Troas; och där vistades vi i sju dagar.

7 Ke eku in Saturday ah, kut tukeni nu sie in oru kufwa in kunsalik bread. Paul el kaskas nu sin mwet uh ac luti nu selos nwe ke infulwen fong, mweyen el ac som ke len tok ah.

På första veckodagen voro vi församlade till brödsbrytelse, och Paulus, som tänkte fara vidare dagen därefter, samtalade med bröderna. Och samtalet drog ut ända till midnattstiden;

8 Lam na pukanten akokak fin twek se lucng, yen kut tukeni we ah.

och ganska många lampor voro tända i den sal i övre våningen, där vi voro församlade.

9 Mukul fusr se pangpang Eutychus el muta ke winto se, ac ke Paul el sramsram na paht, Eutychus el arulana mwetkeli ac motulla, ac putatla liki twek se aktolu ac nwe infohk ah. Elos som sraklalak tuh el na misa tari.

Invid fönstret satt då en yngling vid namn Eutykus, och när Paulus talade så länge, föll denne i djup sömn och blev så överväldigad av sömnen, att han störtade ned från tredje våningen; och när man tog upp honom, var han död

10 Paul el fani ac asrosrelik facl ac apsilya. Na el fahk, “Kowos in tia fosrnga. El moul na.”

Då gick Paulus ned och lade sig över honom och fattade om honom och sade: »Klagen icke så; ty livet är ännu kvar i honom.»

11 Na el folokyak nu fin twek sac, kunsalik bread uh ac mongo. Tukun el welulos sramsram ke pacl na loes se, aok nwe ke lenelik, Paul el som.

Sedan gick han åter upp, och bröt brödet och åt, och samtalade ytterligare ganska länge med dem, ända till dess att det dagades; först då begav han sig i väg.

12 Mukul fusr sac moul na, ac elos pwanulla nu lohm sel ah, ac elos arulana enganak.

Och de förde ynglingen hem levande och kände sig nu icke litet tröstade.

13 Kut som meet nu ke oak soko, ac oayak nu Assos, kut in tuh srakalak Paul nu fin oak uh we. El tuh sap kut in oru ouinge mweyen el mu el ac fahsrna ut finmes nwe we.

Men vi andra gingo i förväg ombord på skeppet och avseglade till Assos, där vi tänkte taga Paulus ombord; ty så hade han förordnat, eftersom han själv tänkte fara land vägen.

14 Ke el sun kut in acn Assos, kut sraklalak ac kal som nwe Mitylene.

Och när han sammanträffade med oss i Assos, togo vi honom ombord och kommo sedan till Mitylene.

15 Kut oayak liki acn sac ac oai Chios ke len tok ah. Na in len se toko ah kut tuku nu Samos, ac len tok ah kut sun acn Miletus.

Därifrån seglade vi vidare och kommo följande dag mitt för Kios. Dagen därefter lade vi till vid Samos; och sedan vi hade legat över i Trogyllium, kommo vi nästföljande dag till Miletus.

16 Paul el wotela sel in ut sisken Ephesus lac, elan mau tia sisla pacl in acn Asia. El sulaklak elan sun acn Jerusalem meet liki len in Pentecost, el fin ku.

Paulus hade nämligen beslutit att segla förbi Efesus, för att icke fördröja sig i provinsen Asien; ty han påskyndade sin färd, för att, om det bleve honom möjligt, till pingstdagen kunna vara i Jerusalem.

17 Paul el sapla Miletus lac nu Ephesus, ac siyuk mwet kol in church we ah in tuku osun nu sel.

Men från Miletus sände han bud till Efesus och kallade till sig församlingens äldste.

18 Ke elos sun acn we el fahk nu selos, “Kowos etu ma nukewa ma nga tuh oru ke nga muta yuruwos, mutawauk na ke len se oemeet nga sun acn Asia ah.

Och när de hade kommit till honom, sade han till dem: »I veten själva på vad sätt jag hela tiden, ifrån första dagen då jag kom till provinsen Asien, har umgåtts med eder:

19 Oana ke nga mwet kulansap lun Leum, nga tuh oru orekma kunuk ke inse pusisel, ac pus pacl nga tung ke ma upa sikyak nu sik ke sripen pwapa koluk lun mwet Jew uh.

huru jag har tjänat Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar, som hava vållats mig genom judarnas anslag.

20 Kowos etu lah ke nga fahkak ku luti ye mutun mwet uh oayapa in lohm suwos kais sie, nga tia okanla kutena ma liki kowos fin ma ac kasrekowos,

Och I veten att jag icke har dragit mig undan, när det gällde något som kunde vara eder nyttigt, och att jag icke har försummat att offentligen och hemma i husen predika för eder och undervisa eder.

21 Nga sensenkakin mwet Jew ac oayapa mwet pegan tuh elos in forla liki ma koluk lalos nu sin God, ac lulalfongi in Leum lasr Jesus.

Ty jag har allvarligt uppmanat både judar och greker att göra bättring och vända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus.

22 Ac inge, nga ac akos Ngun Mutal ac som nu Jerusalem, ac nga tia etu lah mea ac sikyak nu sik we.

Och se, bunden i anden begiver jag mig nu till Jerusalem, utan att veta vad där skall vederfaras mig;

23 Ma sefanna nga etu pa Ngun Mutal el akkalemye nu sik tari, lah kapir ac mwe lokoalok soaneyu in siti nukewa nga ac som nu we.

allenast det vet jag, att den helige Ande i den ene staden efter den andra betygar för mig och säger att bojor och bedrövelser vänta mig.

24 Nga tia seko moul luk sifacna, a nga kena aksafyela kunokon se ma Leum Jesus el ase nga in oru, pa in fahkelik Pweng Wo ke kulang lun God.

Dock anser jag mitt liv icke vara av något värde för mig själv, om jag blott får väl fullborda mitt lopp och vad som hör till det ämbete jag har mottagit av Herren Jesus: att vittna om Guds nåds evangelium.

25 “Nga tuh forfor inmasrlowos nukewa, ac fahkak ke Tokosrai lun God. Ac inge nga etu lah wangin sie suwos ac fah sifil liyeyu.

Och se, jag vet nu att I icke mer skolen få se mitt ansikte, I alla bland vilka jag har gått omkring och predikat om riket.

26 Ouinge nga wili nu suwos misenge, lah kutena suwos fin tuhlac, wangin ma luk kac.

Därför betygar jag för eder nu i dag att jag icke bär skuld för någons blod.

27 Tuh nga tia okanla liki kowos in fahkak oakwuk nukewa lun God.

Ty jag har icke undandragit mig att förkunna för eder allt Guds rådslut.

28 Ke ma inge kowos liyekowosyang sifacna ac liyaung pac elos nukewa su oana un sheep ma Ngun Mutal filiya inpouwos uh. Kowos in mwet shepherd nu ke church lun God, su El oru in ma lal ke sripen misa lun Wen natul, su sifacna kisakunulla keiwos.

Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord i vilken den helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget blod.

29 Nga etu lah tukun nga ac som liki kowos uh, mwet ma oana wolf sulallal ac fah tuku nu inmasrlowos ac kunausla un sheep uh.

Jag vet, att sedan jag har skilts från eder svåra ulvar skola komma in bland eder, och att de icke skola skona hjorden.

30 Pacl se ac fah tuku, ke mwet na in u lowos an ac fah fahk kas kikiap in kolla mwet lulalfongi uh in fahsr tokolos.

Ja, bland eder själva skola män uppträda, som tala vad förvänt är, för att locka lärjungarna att följa sig.

31 Ke ma inge kowos arulana taran ac esam lah nga tung ke len ac fong ke nga luti kowos nukewa ke yac tolu.

Vaken därför, och kommen ihåg att jag i tre års tid, natt och dag, oavlåtligen under tårar har förmanat var och en särskild av eder.

32 “Ac inge nga eiskowosyang nu ke karinginyuk lun God ac nu ke kas kulang lal, su ku in musaikowosyak ac asot nu suwos mwe insewowo su God El akola nu sin mwet lal.

Och nu anbefaller jag eder åt Gud och hans nådesord, åt honom som förmår uppbygga eder och giva åt eder eder arvedel bland alla som äro helgade.

33 Wangin kena luk nu ke silver ku gold ku nuknuk lun kutena mwet.

Silver eller guld eller kläder har jag icke åstundat av någon.

34 Kowos sifacna etu lah nga orekmakin na pouk in sokak ma su nga, ac mwet wiyu inge, enenu uh.

I veten själva att dessa mina händer hava gjort tjänst, för att skaffa nödtorftigt uppehälle åt mig och åt dem som hava varit med mig.

35 Nga tuh filiya sie srikasrak nu suwos, tuh ke kut insianaung in orekma, kut enenu pac in kasru mwet munas, ac esam kas ma Leum Jesus el sifacna fahk, ‘Insewowo in sang yohk liki insewowo in eis.’”

I allt har jag genom mitt föredöme visat eder att man så, under eget arbete, bör taga sig an de svaga och komma ihåg Herren Jesu ord, huru han själv sade: 'Saligare är att giva än att taga.'»

36 Ke safla ma Paul el fahk uh, na el sikukmutunteiyak ac pre.

När han hade sagt detta, föll han ned på sina knän och bad med dem alla.

37 Elos nukewa tung ke elos kaosulma ac ngok mutal in wilkas nu sel.

Och de begynte alla att gråta bitterligen och föllo Paulus om halsen och kysste honom innerligt;

38 Elos asor yohk ke sripen el tuh fahk mu elos ac fah tia sifil liyal. Na elos welul som nu ke oak ah.

och mest sörjde de för det ordets skull som han hade sagt, att de icke mer skulle få se hans ansikte. Och så ledsagade de honom till skeppet.