Luo Samuel 17

1 Tia paht toko, Ahithophel el fahk nu sel Absalom, “Lela ngan sulela singoul luo tausin mwet, na kut ac som ukwal David ofong.

Och Ahitofel sade till Absalom: "Låt mig utvälja tolv tusen män, så vill jag bryta upp och förfölja David i natt.

2 Nga ac fah mweunel ke pacl el totola ac munasla nunkal. El ac fah sangeng, ac mwet lal nukewa ac fah kaingla. Tokosra mukena pa nga ac uniya,

Då kan jag komma över honom och förskräcka honom, medan han är utmattad och modlös, och allt hans folk skall då taga till flykten; sedan kan jag döda konungen, när han står där övergiven.

3 na nga ac folokonma mwet lal nukewa nu yurum, oana ke sie mutan pisrla el foloko nu yurin mukul tumal. Moul lun mwet sefanna pa kom suk an, na mwet saya nukewa fah moul in misla.”

Därefter skall jag föra allt folket tillbaka till dig. Ty om det så går den man du söker, så är detta som om alla vände tillbaka; allt folket får då frid."

4 Kas in kasru inge wo sel Absalom ac sin mwet kol nukewa lun mwet Israel.

Detta behagade Absalom och alla de äldste i Israel.

5 Na Absalom el fahk, “Pangnolma Hushai ac lela kut in lohng lah mea el ac fahk uh.”

Likväl sade Absalom: "Kalla ock arkiten Husai hit, så att vi också få höra vad han har att säga.

6 Ke Hushai el tuku, Absalom el fahk nu sel, “Pa inge kas in kasru lal Ahithophel nu sesr uh. Fuka, kut ac wi na? Fin tia, kom fahk lah mea kut ac oru.”

När då Husai kom in till Absalom, sade Absalom till honom: "Så och så har Ahitofel talat. "Skola vi göra såsom han har sagt? Varom icke, så tala du."

7 Na Hushai el fahk, “Kas in kasru lal Ahithophel nu sum ke pacl se inge uh tiana wo.

Husai svarade Absalom: Det råd som Ahitofel denna gång har givit är icke gott."

8 Kom etu na lah David, papa tomom, ac mwet lal elos arulana fokoko ke mweun, ac sulallal lalos oana sulallal lun soko bear mutan ma pusrla ma natul lukel. Papa tomom el mwet na fas ke mweun, ac el tia wi muta yurin mwet lal ah ke fong uh.

Och Husai sade ytterligare: "Du känner din fader och hans män, och vet att de äro hjältar och bistra såsom en björninna från vilken man har tagit ungarna ute på marken. Och din fader är ju en krigsman som icke vilar med sitt folk under natten.

9 Inge sahp el ana wikwik oasr in luf se, ku kutu pacna acn saya. Ke pacl se na David el ac lain mwet lom an, kutena mwet fin lohng kac elos ac fahk mu mwet lom an kuf tari.

Nu har han säkerligen gömt sig i någon håla eller på något annat ställe. Om nu redan i början några av folket här fölle, så skulle var och en som finge höra talas därom säga att det folk som följer Absalom har lidit ett nederlag;

10 Na finne mwet su arulana pulaik ac nikin sangeng oana lion uh, elos ac sangeng mweyen mwet Israel nukewa etu na lah papa tomom el sie mwet mweun pwengpeng, ac mwet lal ah arulana fokoko ke mweun.

och då skulle till och med den tappraste, den som hade mod såsom ett lejon, bliva högeligen förfärad; ty hela Israel vet att din fader är en hjälte, och att de som följa honom äro tappra män.

11 Kas in kasru luk nu sum uh pa kom in orani mwet Israel nukewa, mutawauk na oe epang oatula nwe eir, ac pisalos in oana puk weacn uh, na kom in sifacna kololos nu ke mweun uh.

Därför är nu mitt råd: Låt hela Israel från Dan ända till Beer-Seba församla sig till dig, så talrikt som sanden vid havet; och själv må du draga med i striden.

12 Kut ac konalak David yen el oasr we, ac mweunel meet liki el etu lah mea sikyak. Na el ac mwet lal nukewa ac fah misa, wangin sie ac fah moul.

När vi så drabba ihop med honom, varhelst han må påträffas, skola vi slå ned på honom, såsom daggen faller över marken; och då skall intet bliva kvar av honom och alla de män som äro med honom

13 El fin kaingyak nu in sie siti, na mwet lasr uh ac use sucl in amakinya siti sac nu ten nu infahlfal uh. Wangin sie eot ac fah oan fin tohktok we uh.”

Ja, om han också droge sig tillbaka in i någon stad, så skulle hela Israel kasta linor omkring den staden, och vi skulle draga den ned i dalen, till dess att icke minsta sten vore att finna därav.

14 Absalom ac mwet Israel nukewa elos fahk, “Kas in kasru lal Hushai wo liki kas lal Ahithophel.” LEUM GOD El tuh wotela mu mwet uh in tia eis kas in kasru wo lal Ahithophel, pwanang ongoiya ac tuku nu facl Absalom.

Då sade Absalom och alla Israels män: "Arkiten Husais råd är bättre än Ahitofels råd." HERREN hade nämligen skickat det så, att Ahitofels goda råd gjordes om intet, för att HERREN skulle låta olycka komma över Absalom.

15 Na Hushai el fahkang nu sel mwet tol Zadok ac Abiathar ke kas in kasru ma el sang nu sel Absalom ac mwet kol lun mwet Israel, oayapa ke kas in kasru lal Ahithophel nu selos.

Och Husai sade till prästerna Sadok och Ebjatar: "Det och det rådet har Ahitofel givit Absalom och de äldste i Israel, men jag har givit det och det rådet.

16 Na el sifilpa fahk, “Sulaklak, sapla nwe yorol David elan tia motulla ke acn in tupalla infacl ah yen mwesis, a elos in tupalla na Infacl Jordan ofong, tuh el ac mwet lal in tia tukeni sruoh ac anwuki.”

Så sänden nu med hast bud och låten säga David: 'Stanna icke över natten vid färjställena i öknen, utan gå hellre över, för att icke konungen och allt hans folk må drabbas av fördärv.'"

17 Jonathan wen natul Abiathar, ac Ahimaaz wen natul Zadok, eltal muta soano ke unon in kof se pangpang Enrogel su oan likin pot in Jerusalem, mweyen eltal tia lungse mwet uh in liyaltal eltal fin utyak nu in siti uh. Oasr sie tulik mutan kulansap su muta fahsr nu yoroltal ac fahkang nu seltal ma orek uh, na eltal ac som fahk nu sel Tokosra David.

Nu hade Jonatan och Ahimaas sitt tillhåll vid Rogelskällan, och en tjänstekvinna gick dit med budskap; sedan plägade de själva gå med budskapet till konung David. Ty de tordes icke gå in i staden och visa sig där.

18 Sie len ah tulik mukul se liyaltalak ac som fahk nu sel Absalom. Na eltal kaingla ac wikla ke lohm sin sie mukul Bahurim. Oasr lufin kof se apkuran nu lohm sel ah, na eltal tili nu loac.

Men en gosse fick se dem och berättade det för Absalom. Då gingo båda med hast sin väg och kommo in i en mans hus i Bahurim, som på sin gård hade en brunn; i den stego de ned.

19 Mutan kien mukul sac usla mwe afyuf se sang afinya luf sac, na el sisalik fita in wheat nu fac in mau tia akilenyuk lah oasr ma loac.

Och hans hustru tog ett skynke och bredde ut det över brunnshålet och strödde gryn därpå, så att man icke kunde märka något.

20 Mwet pwapa lal Absalom elos tuku nu yurin mutan sac ac fahk, “El aya Ahimaaz ac Jonathan?” Ac mutan sac topuk, “Eltal srooht infacl an wot.” Mwet uh sokoltal tuh tia ku in konaltalak, na elos folokla nu Jerusalem.

Då nu Absaloms tjänare kommo in i huset till hustrun och frågade var Ahimaas och Jonatan voro, svarade hon dem: "De gingo över bäcken där." Då sökte de, men utan att finna, och vände så tillbaka till Jerusalem.

21 Tukun mwet ah folokla, Ahimaaz ac Jonathan fanyak liki luf sac, ac som fahkak nu sel Tokosra David ke ma Ahithophel el akoo in oru lainul David. Eltal fahk, “Sulaklak tupalla infacl ah.”

Men sedan de hade gått sin väg, stego de andra upp ur brunnen och gingo med sitt budskap till konung David; de sade till David: "Bryten upp och gån med hast över vattnet, ty det och det rådet har Ahitofel givit, till eder ofärd."

22 Ke ma inge David ac mwet lal mutawauk in srola liki Infacl Jordan, ac ke lenelik elos nukewa tupalla tari.

Då bröt David upp med allt det folk han hade hos sig, och de gingo över Jordan; och om morgonen, när det blev dager, saknades ingen enda, utan alla hade kommit över Jordan.

23 Ke Ahithophel el liye lah mwet uh elos tiana oru oana kas in kasru lal nu selos, na el filiya mwe muta fin donkey natul, ac folokla nu in acn sel. Tukun el oakiya ma lal nukewa in wo, na el sifacna loksakla. El misa ac pukpuki ke kulyuk lun sou lal ah.

Men när Ahitofel såg att man icke följde hans råd, sadlade han sin åsna och stod upp och for hem till sin stad, och sedan han hade beställt om sitt hus, hängde han sig. Och när han var död, blev han begraven i sin faders grav.

24 Ke pacl se Absalom ac mwet lal ah tupalla Infacl Jordan, David el sun tari acn Mahanaim. (

Så hade nu David kommit till Mahanaim, när Absalom med alla Israels män gick över Jordan.

25 Absalom el eisalang Amasa elan captain lun un mwet mweun, aolul Joab. Amasa el wen natul Jether mwet Ishmael, ac nina kial pa Abigail acn natul Nahash, ac tamtael lal Zeruiah, nina kial Joab.)

Men Absalom hade satt Amasa i Joabs ställe över hären. Och Amasa var son till en man vid namn Jitra, en israelit, som hade gått in till Abigal, Nahas' dotter och Serujas, Joabs moders, syster.

26 Absalom ac mwet lal elos tulokinya lohm nuknuk selos in acn Gilead.

Och Israel och Absalom lägrade sig i Gileads land.

27 Pacl se David el sun acn Mahanaim, mwet tolu inge tuku sonol: Shobi wen natul Nahash, sie mwet in siti Rabbah in acn Ammon; ac Machir wen natul Ammiel, sie mwet Lodebar; ac Barzillai, sie mwet Rogelim in acn Gilead.

Men när David kom till Mahanaim, hade Sobi, Nahas' son, från Rabba i Ammons barns land, och Makir, Ammiels son, från Lo-Debar, och Barsillai, en gileadit från Rogelim,

28 Eltal use mwe oan, pesin, ahlu orek ke kle, oayapa mwe mongo inge nal David ac mwet lal: wheat, barley, flao, fita manman, bean, pea,

låtit föra dit sängar, skålar, lerkärl, så ock vete, korn, mjöl och rostade ax, ävensom bönor, linsärter och annat rostat,

29 honey, cheese, cream, ac kutu sheep. Eltal etu lah David ac mwet lal ah masrinsral ac malu ac totola yen mwesis.

därjämte honung, gräddmjölk, får och nötostar till mat åt David och hans folk; ty de tänkte: "Folket är hungrigt, trött och törstigt i öknen.