< Luo Tokosra 7 >
1 Elisha el topuk, “Lohng ma LEUM GOD El fahk uh! Pacl se inge lutu, in acn Samaria kom ac ku in moli paun singoul ke wheat wowo ku paun longoul ke barley ke ipin silver sefanna.”
Men Elisa sade: Hörer Herrans ord; så säger Herren: I morgon på denna tiden skall en skäppa semlomjöl gälla en sikel, och två skeppor bjugg en sikel, i Samarie port.
2 Mwet tutafpo fulat lun tokosra el fahk nu sel Elisha, “Ma ingan tia ku in sikyak, LEUM GOD El finne sifacna supwama wheat ingena!” Elisha el fahk, “Kom ac fah liye ke ma ingan ac sikyak, tusruktu kom ac tia ku in wi mongo kac.”
Då svarade en riddare, vid hvilkens hand Konungen sig stödde, Guds mannenom, och sade: Om Herren än gjorde fenster på himmelen, huru kunde detta ske? Han sade: Si, du skall få se det med din ögon; men intet skall du äta deraf.
3 Mwet akosr su musen lepa, ac muta likin mutunpot nu Samaria, elos fahk nu sin sie sin sie, “Mwe mea kut in mutana inse inge soan misa?
Och fyra spitelske män voro utan porten, och den ene sade till den andra: Hvad vilje vi blifva här tilldess vi dö?
4 Wangin sripa kut in som nu in siti uh, mweyen kut ac tuh masrinsral ac misa we. Ac kut fin mutana inge kut ac misa pacna. Tari kut som nu yen mwet mweun Syria elos aktuktuk we. Sahp elos ac pakomutasr na kut ac moul, tuh elos fin tia, na kut ac nuna misa na.”
Det vi än ville gå in i staden, så är hård tid i stadenom, att vi måste dock der dö; blifve vi ock här, så måste vi ock dö. Så låt oss nu gå bort, och gifva oss till de Syrers här; låta de oss lefva, så lefve vi; dräpa de oss, så äre vi döde.
5 Ouinge ke mutawauk in lohsrani, elos som nu nien aktuktuk lun mwet Syria ah, tusruktu ke elos sun acn we tia mwet se we.
Och de voro bittida uppe om morgonen, på det de skulle gå till de Syrers här. Och som de kommo till det främsta på lägret, si, då var der ingen.
6 LEUM GOD El tuh oru mwet Syria elos lohng pusra se ma oana pusren un mwet mweun puspis wi horse ac chariot, na mwet Syria elos nunku mu tokosra Israel el moli su sin mwet mweun lun tokosra Hit ac tokosra Egypt in mweunelos.
Ty Herren hade låtit de Syrer höra en gny af hästar och vagnar, och af en mägtig här, så att de sade till hvarannan: Si, Israels Konung hafver besoldat emot oss de Hetheers Konungar, och de Egyptiers Konungar, att de skola komma öfver oss;
7 Na ke ekela, mwet Syria elos tuh kaingla in suk moul lalos, ac sisla lohm nuknuk selos oayapa horse ac donkey natulos, ac som liki nien aktuktuk lalos, ac ma nukewa oanna yen oan we.
Och stodo upp, och flydde bittida om morgonen, och läto blifva sina hyddor, hästar, åsnar och lägret, såsom det stod, och flydde med deras lif derifrå.
8 Ke mwet akosr ah sun sisken nien aktuktuk sac elos utyak nu in sie lohm nuknuk, kangla ac numla ma oan we, ac srukak silver, gold ac nuknuk ma elos konauk we, ac usla okanla. Na elos sifilpa folokyak nu in sie pac lohm nuknuk, ac oru oapana ma elos oru meet ah.
Som nu de spitelske kommo till det främsta af lägret, gingo de in uti ena hyddo; åto och drucko, och togo silfver och guld, och kläder, och gingo bort, och förgömde det; och kommo igen, och gingo in uti en annor hyddo, och togo derut, och gingo bort, och förgömde det.
9 Na elos asmakla ac fahk nu sin sie sin sie, “Tia wo kut in oru ouinge! Oasr pweng wo sesr, ac tia wo kut in okanla. Kut fin soano in lenelik na kut fah fahkak, kalem lah ac kalyeiyuk kut. Kut som ingena ac fahkak nu sin mwet fulat lun tokosra!”
Men de sade till hvarannan: Låt oss icke så göra; denne dagen är ett godt bådskaps dag; om vi detta förtige, och bide intill ljus morgon, så varder vår missgerning funnen. Så låt oss nu gå bort och bebåda det i Konungshuset;
10 Ouinge elos som liki nien aktuktuk lun mwet Syria, folokla nu Samaria ac pangyak nu sin mwet topang ke mutunpot, ac fahk, “Kut som nu ke nien aktuktuk lun mwet Syria tuh na wangin mwet kut liye we ac wangin pac pusren mwet kut lohng. Horse ac donkey ah tia pac tuleyukla, ac lohm nuknuk ah oanna oana ke mwet Syria som liki ah.”
Och då de kommo, ropade de vid stadsporten, och underviste dem och sade: Vi kommo uti de Syrers lägre, och si, der är ingen, ej heller någor menniskos röst; utan hästar och åsnar bundne, och hyddorna såsom de stå.
11 Mwet topang uh fahkak pweng sac, na srumunyukelik inkul sin tokosra.
Då ropade man till porthållarena, att de skulle det derinne säga i Konungshuset.
12 Srakna fong, a tokosra el tukakek liki motul lal ac fahk nu sin mwet pwapa lal, “Ngan fahk nu suwos lah mea se mwet Syria elos ako in oru inge. Elos etu ke sracl se yenu inge, pa elos som liki acn elos mutangan aktuktuk we ac wikla insak uten acn uh. Elos nunku mu kut ac som liki siti uh in sukok mwe mongo, na elos ac sapmoulikuti ac eisla siti uh.”
Och Konungen stod upp om nattena, och sade till sina tjenare: Jag vill säga eder, huru de Syrer bära sig åt med oss; de veta att vi lide hunger, och äro utu lägret gångne, och hafva fördolt sig i markene, och tänka: När de gå utu staden, vilje vi gripa dem lefvande, och komma så i staden.
13 Sie sin mwet pwapa lal ah fahk, “Mwet in siti se inge ac nuna misa pacna, oana mwet ma misa tari. Ke ma inge kut supwala kutu mwet uh wi horse limekosr sin horse ma lula uh kut in mau ku in konauk lah mea sikyak.”
Då svarade en af hans tjenare, och sade: Man må taga de fem hästar, som ännu igenblefne äro härinne; si, de äro härinne igenblefne af hela hopen i Israel, de andre äro åtgångne; låt oss dem sända och beset.
14 Elos sulela mwet ekasr, ac tokosra el supwala mwet inge fin chariot lukwa, ac sang kas nu selos mu elos in som suk lah mea sikyak nu sin mwet mweun Syria ah.
Då togo de två vagnhästar; och Konungen sände dem till i de Syrers lägre, och sade: Farer, och ser till.
15 Mwet inge som na nwe sun Infacl Jordan, ac elos liye na nuknuk ac kufwen orekma ma mwet Syria elos sisla inkanek ah ke elos kaing. Na elos folokla ac fahkak ma inge nu sin tokosra.
Och de drogo efter dem allt intill Jordan, si, då låg vägen full med kläder och tyg, som de Syrer hade ifrå sig kastat, då de hastade sig. Båden kommo igen, och underviste det Konungenom,
16 Mwet Samaria elos yuyak ac orani ma wap ke nien aktuktuk lun mwet Syria. Na oana ke LEUM GOD El tuh fahk, paun in wheat wowo singoul ku paun in barley longoul kukakinyukla ke ipin silver sefanna.
Då gick folket ut, och skinnade de Syrers lägre. Och så galt en skäppa semlomjöl en sikel, och desslikes två skäppor bjugg ock en sikel, efter Herrans ord.
17 Sikyak tuh na tokosra lun Israel el sang taranyen mutunpot lun siti uh nu ye kolyuk lun mwet tutafpo fulat se lal ah. Na mwet sac tuh lolongyuki sin mwet uh, ac el misa ke mutunpot ah, oana ke Elisha el palye ac fahk ke pacl se tokosra el tuh som nu yorol.
Men Konungen skickade den riddaren, vid hvilkens hand han stödde sig, i porten; och folket förtrampade honom i portenom, så att han blef död, såsom Guds mannen sagt hade, då Konungen hade gångit ned till honom.
18 Elisha el tuh fahk nu sin tokosra lah in pacl sacna ke len se tok ah, paun singoul ke wheat wowo ku paun longoul ke barley ac fah kukala ke ipin silver sefanna in Samaria,
Och skedde såsom Guds mannen med Konungenom talat hade, då han sade: I morgon på denna tiden skola två skäppor bjugg gälla en sikel, och en skäppa semlomjöl en sikel, i Samarie port.
19 na ke Elisha el tuh fahk ouinge, leum sac tuh fahk, “Ma ingan tia ku in sikyak, LEUM GOD El finne sifacna supwama wheat ingena!” Ac Elisha el tuh topuk mu, “Kom ac fah liye ke ma ingan ac sikyak, tusruktu kom ac tia ku in wi mongo kac.”
Och riddaren svarade Guds mannenom, och sade: Si, om Herren än gjorde fenster på himmelen, huru kunde detta ske? Men han sade: Si, med din ögon skall du se det, och intet äta deraf.
20 Na pa ingan ma sikyak nu sel — lolongyuki el nwe ke el misa ke mutunpot nu in siti ah.
Och det gick honom ock så; ty folket förtrampade honom i portenom, så att han blef död.