< Sie Tokosra 4 >

1 Solomon el tokosra lun Israel nufon,
Konung Salomo var nu konung över hela Israel.
2 ac mwet wal fulat yal pa: Mwet tol: Azariah, wen natul Zadok
Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;
3 Mwet sim inkul lun tokosra: Elihoreph ac Ahijah, wen natul Shisha Mwet liyaung ma simla: Jehoshaphat, wen natul Ahilud
Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;
4 Mwet kol fulat lun un mwet mweun: Benaiah, wen natul Jehoiada Mwet tol: Zadok ac Abiathar
Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;
5 Leum fin mwet suksuk ke kais sie acn: Azariah, wen natul Nathan Mwet kasru fulat nu sin tokosra: mwet tol Zabud, wen natul Nathan
Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;
6 Mwet kol lun mwet kulansap ke inkul fulat: Ahishar Mwet kol fin mwet kumakinyuk: Adoniram, wen natul Abda
Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.
7 Solomon el srisrngiya mwet suksuk singoul luo fin acn Israel nufon. Ma kunalos in fosrngakunma mwe mongo nu inkul sin tokosra liki acn selos — kais mwet suksuk karingin malem se ke yac se.
Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.
8 Pa inge inelos ac acn elos karingin: Benhur: infulan eol Ephraim
Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;
9 Bendeker: siti lun Makaz, Shaalbim, Beth Shemesh, Elon, ac Beth Hanan
Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;
10 Benhesed: siti lun Arubboth, ac Socoh ac acn Hepher nufon
Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;
11 Benabinadab, su payuk sin Taphath, acn se natul Solomon: acn Dor nufon
Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;
12 Baana, wen natul Ahilud: siti Taanach ac Megiddo, ac acn nukewa apkuran nu Beth Shan ma apkuran nu ke siti srisrik Zarethan, eir in siti srisrik Jezreel, fahla nwe ke siti Abel Meholah ac Jokmeam
Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;
13 Bengeber: siti Ramoth in acn Gilead, ac acn srisrik nukewa in acn Gilead ma lun sou lal Jair, su ma in fwil natul Manasseh, ac acn Argob in acn Bashan. Oasr siti lulap onngoul, ac kewana potyak, ac mwe sruh ke mutunpot uh orekla ke osra bronze
Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;
14 Ahinadab, wen natul Iddo: acn lal Mahanaim
Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;
15 Ahimaaz, su payukyak sel Basemath, sie pac sin acn natul Solomon: acn lal Naphtali
Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;
16 Baana, wen natul Hushai: acn lal Asher ac siti srisrik Bealoth
Baana, Husais son, i Aser och Alot;
17 Jehoshaphat, wen natul Paruah: acn lal Issachar
Josafat, Paruas son, i Isaskar;
18 Shimei, wen natul Ela: acn lal Benjamin
Simei, Elas son, i Benjamin;
19 Geber, wen natul Uri: acn Gilead, facl se ma Sihon (tokosra lun mwet Amor) ac Og (tokosra lun Bashan) eltal leumi. Sayen mwet singoul luo inge, oasr sie mwet suksuk fulat solla in karingin facl sac nufon.
Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.
20 Pusiyen mwet Judah ac Israel oana puk weacn uh. Elos mongo ac nim ac engan.
Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.
21 Tokosrai lal Solomon sisani facl nukewa e ke Infacl Euphrates me nwe ke acn Philistia, ac masrol nu Egypt. Mwet inge nukewa moli tax nu sel, ac orekma nu sel ke lusen moul lal nufon.
Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.
22 Enenu lal Solomon nu inkul sin tokosra ke kais sie len pa: pak in flao srik kosra siofok lumngaul, ac pak in flao yohk kosra tolfoko,
Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,
23 cow muta in kalkal singoul, ac cow forfor saya longoul, ac sheep siofok, sayen na kosro deer, gazelle, roebuck, ac won.
tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.
24 Solomon el leumi facl nukewa roto in Infacl Euphrates, liki acn Tiphsah ke infacl Euphrates, nwe ke siti Gaza nu roto. Tokosra nukewa roto in Infacl Euphrates elos orekma nu sel, ac oasr misla ke facl nukewa ma oan raunella.
Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,
25 Ke lusen moul lal Solomon, mwet nukewa in acn Judah ac Israel elos mutana in misla ac wangin mwe fosrnga. Kais sie sou oasr ima in grape ac sak fig sunalos.
Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.
26 Oasr angngaul tausin nien muta lun horse in chariot natul Solomon, ac singoul luo tausin horse in mweun natul.
Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.
27 Mwet suksuk singoul luo lal inge, elos akoo mwe mongo nun Tokosra Solomon ac mwet welul ke tepu lal, kais sie mwet ke malem lal. Elos fosrngakin mwe enenu nukewa.
Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.
28 Kais sie mwet suksuk ac srukak pac ma kunal ke barley ac mah nu yen ma eneneyuk we. Ma inge ma nun horse ac kosro saya ma orekmakinyuk.
Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.
29 God El sang nu sel Solomon lalmwetmet, ac lemlem, ac etauk yoklana — alukela ma ku in srikeyuki.
Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,
30 Ouinge Solomon el lalmwetmet liki mwet lalmwetmet lun acn kutulap, oayapa mwet lalmwetmet lun Egypt.
så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.
31 El lalmwetmet liki mwet nukewa: el lalmwetmet lukel Ethan mwet Ezrah, ac Heman, Calcol, ac Darda, wen tolu natul Mahol. Pweng kacl fahsrelik nu in facl nukewa ma oan apkuran nu we.
Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.
32 El orala soakas tolu tausin, ac kinala on pus liki sie tausin.
Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.
33 El sramsram pac ke sak, ac mwe yokyok, mutawauk ke sak cedar lun Lebanon nwe ke sak hyssop su kap pe pot uh; ac el sramsram pac ke kosro, won, wet lulap, ac ik uh.
Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.
34 Tokosra nukewa fin faclu lohng ke lalmwetmet lal inge, ac elos supwala mwet in lohng sramsram lalmwetmet lal.
Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.

< Sie Tokosra 4 >