시편 22
1 (다윗의 시. 영장으로 아앨렛샤할에 맞춘 노래) 내 하나님이여, 내 하나님이여, 어찌 나를 버리셨나이까? 어찌 나를 멀리하여 돕지 아니하옵시며 내 신음하는 소리를 듣지 아니하시나이까?
En Psalm Davids, till att föresjunga, om hindena som bittida jagad varder. Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig? Jag ryter; men min hjelp är fjerran.
2 내 하나님이여, 내가 낮에도 부르짖고 밤에도 잠잠치 아니하오나 응답지 아니하시나이다
Min Gud, om dagen ropar jag, så svarar du intet; och om nattena tiger jag ock intet.
3 이스라엘의 찬송 중에 거하시는 주여, 주는 거룩하시니이다
Men du äst helig, du som bor ibland Israels lof.
4 우리 열조가 주께 의뢰하였고 의뢰하였으므로 저희를 건지셨나이다
Våre fäder hoppades uppå dig; och då de hoppades, halp du dem ut.
5 저희가 주께 부르짖어 구원을 얻고 주께 의뢰하여 수치를 당치 아니하였나이다
Till dig ropade de, och vordo hulpne; de hoppades på dig, och vordo icke till skam.
6 나는 벌레요 사람이 아니라 사람의 훼방거리요 백성의 조롱거리니이다
Men jag är en matk, och icke menniska; menniskors gabberi, och folks föraktelse.
7 나를 보는 자는 다 비웃으며 입술을 비쭉이고 머리를 흔들며 말하되
Alle de som mig se, bespotta mig, gapa upp med munnen, och rista hufvudet:
8 저가 여호와께 의탁하니 구원하실걸, 저를 기뻐하시니 건지실걸 하나이다
Han klage det Herranom; han hjelpe honom ut, och undsätte honom, om han hafver lust till honom.
9 오직 주께서 나를 모태에서 나오게 하시고 내 모친의 젖을 먹을때에 의지하게 하셨나이다
Ty du hafver dragit mig utu mitt moderlif; och vast min tröst, då jag än vid mine moders bröst låg.
10 내가 날 때부터 주께 맡긴바 되었고 모태에서 나올 때부터 주는 내 하나님이 되셨사오니
På dig är jag kastad utaf moderlifvet; du äst min Gud, allt ifrå mine moders lif.
11 나를 멀리하지 마옵소서 환난이 가깝고 도울 자 없나이다
Var icke långt ifrå mig; ty ångest är hardt när; ty här är ingen hjelpare.
12 많은 황소가 나를 에워싸며 바산의 힘센 소들이 나를 둘렀으며
Store stutar hafva belagt mig; fete oxar hafva omhvärft mig.
13 내게 그 입을 벌림이 찢고 부르짖는 사자 같으니이다
De uppgapa med sin mun emot mig, såsom ett glupande och rytande lejon.
14 나는 물같이 쏟아졌으며 내 모든 뼈는 어그러졌으며 내 마음은 촛밀 같아서 내 속에서 녹았으며
Jag är utgjuten såsom vatten; all min ben hafva skiljts åt; mitt hjerta i mitt lif är såsom ett smält vax.
15 내 힘이 말라 질그릇 조각 같고 내 혀가 잇틀에 붙었나이다 주께서 또 나를 사망의 진토에 두셨나이다
Mina krafter äro borttorkade, såsom ett stycke af en potto; och min tunga lådar vid min gom, och du lägger mig uti dödsens stoft.
16 개들이 나를 에워쌌으며 악한 무리가 나를 둘러 내 수족을 찔렀나이다
Ty hundar hafva kringhvärft mig, och de ondas rote hafver ställt sig omkring mig; mina händer och fötter hafva de genomborrat.
17 내가 내 모든 뼈를 셀 수 있나이다 저희가 나를 주목하여 보고
Jag måtte tälja all min ben; men de skåda och se sin lust på mig.
18 내 겉옷을 나누며 속옷을 제비뽑나이다
De byta min kläder emellan sig, och kasta lott om min klädnad.
19 여호와여, 멀리하지 마옵소서 나의 힘이시여, 속히 나를 도우소서
Men du, Herre, var icke fjerran; min starkhet, skynda dig till att hjelpa mig.
20 내 영혼을 칼에서 건지시며 내 유일한 것을 개의 세력에서 구하소서
Fria mina själ ifrå svärdet, mina ensamma ifrå hundarna.
21 나를 사자 입에서 구하소서 주께서 내게 응락하시고 들소 뿔에서 구원하셨나이다
Hjelp mig utu lejonens mun, och fria mig ifrån enhörningarna.
22 내가 주의 이름을 형제에게 선포하고 회중에서 주를 찬송하리이다
Jag vill predika ditt Namn minom brödrom; jag vill prisa dig i församlingene.
23 여호와를 두려워하는 너희여, 그를 찬송할지어다 야곱의 모든 자손이여, 그에게 영광을 돌릴지어다 너희 이스라엘 모든 자손이여, 그를 경외할지어다
Lofver Herran, I som frukten honom; honom äre all Jacobs säd, och honom vörde all Israels säd.
24 그는 곤고한 자의 곤고를 멸시하거나 싫어하지 아니하시며 그 얼굴을 저에게서 숨기지 아니하시고 부르짖을 때에 들으셨도다
Ty han hafver icke föraktat eller försmått dens fattiga eländhet; och icke förskylt sitt ansigte för honom; och då han ropade till honom, hörde han det.
25 대회 중에 나의 찬송은 주께로서 온 것이니 주를 경외하는 자 앞에서 나의 서원을 갚으리이다
Dig vill jag prisa, uti den stora församlingene; jag vill betala mitt löfte inför dem som frukta honom.
26 겸손한 자는 먹고 배부를 것이며 여호와를 찾는 자는 그를 찬송할 것이라 너희 마음은 영원히 살지어다
De elände skola äta, att de mätte varda; och de som efter Herran fråga, skola prisa honom; edart hjerta skall lefva evinnerliga.
27 땅의 모든 끝이 여호와를 기억하고 돌아오며 열방의 모든 족속이 주의 앞에 경배하리니
Tänke derpå alla verldenes ändar, och omvände sig till Herran; och alla Hedningars slägter tillbedje för honom.
28 나라는 여호와의 것이요 여호와는 열방의 주재심이로다
Herren hafver ett rike, och han råder ibland Hedningarna.
29 세상의 모든 풍비한 자가 먹고 경배할 것이요 진토에 내려가는 자 곧 자기 영혼을 살리지 못할 자도 다 그 앞에 절하리로다
Alle fete på jordene skola äta, och tillbedja; för honom skola knäböja alle de som i stoft ligga, och de der med bekymmer lefva.
30 후손이 그를 봉사할 것이요 대대에 주를 전할 것이며
Han skall få ena säd, den honom tjenar; om Herran skall man förkunna intill barnabarn.
31 와서 그 공의를 장차 날 백성에게 전함이여 주께서 이를 행하셨다 할 것이로다
De skola, komma och predika hans rättfärdighet de folke, som födas skall, att han det gör.
