Luka 11
1 Jhatokili wakati Yesu is'oka mahali fulani, mmonga ghwa bhanafunzi bha muene akan'jobhela, “Bwana, tumanyisiajhi tete kus'oka kama Yohana kya abhafundisi bhanafunzi bha muene'.
När han en gång uppehöll sig på ett ställe för att bedja och hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att bedja, såsom ock Johannes lärde sina lärjungar."
2 Yesu akabhajobhela, Pamwisali, mjobhayi, 'Dadi, lihina lya jhobhi litakasibhwayi. Ufalme bhwa bhebhe uhidayi.
Då sade han till dem: "När I bedjen, skolen I säga så: 'Fader, helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike;
3 Utupelayi n'kate ghwitu ghwa kila ligono.
vårt dagliga bröd giv oss var dag;
4 Utusamehajhi makosa gha jhotu, kama tete kyatukabhasamehe bhoha bhabhatukosili. Usitulongosi mu majaribu.”
och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse.'"
5 Yesu akabhajobhela, “Niani kwa muenga ibeta kujha rafiki ambajhe ibeta kundotela pakilu, ni kun'jobhela, Rafiki nijhasimayi mikate midatu.
Ytterligare sade han till dem: "Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: 'Käre vän, låna mig tre bröd;
6 Kwandabha rafiki jhangu anihidili hanu naha kuhoma mu safuari nani nidulili kya kunjandalila.
ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom'
7 Ni jhola jhaajhe mugati akajibu, usinitaabisi, ndiangu undendibhu, ni bhanabhangu, pamonga ni nene tumalili kugona pa kitanda. Nibhwesya lepi kujhumuka ni kupela bhebhe mikate.
så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: 'Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.'
8 Nikabhajobhela, japokuwa ijhumuka lepi ni kupela mikate kama rafiki jhake, kwa kujhendelela kun'gongela bila soni, ibeta kujhumuka nikupela fipandi fingi fya mikate kulengana ni mahitaji gha jhobhi.
Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver.
9 Nani kabhele nikabhajobhela, Mus'okayi, namu mwipelibhwa; mulondayi namu nwikabha, mupigayi hodi namu mwifungulibhwa.
Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
10 Kwa kujha khila munu jhais'oka ibeta kupokela na khila munu jhailonda ikabha, ni khila munu jhaipga hodi ibetakufungulibhwa.
Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
11 Dadi jholekhu miongoni mwa muenga, mwanamunu akan'sokayi somba akampela liyoka?
Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm,
12 Au akas'omayi lifombi akampela kip'el'el'e?
eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg?
13 Kwa hiyo, ikajhiajhi mwe bhaovu mumanyili kubhap'ela bhana bhinu zawadi sinofu, je nesu lepi sana Dadi jhinu ghwa kumbinguni kwamba ibeta kubhap'ela Roho mtakatifu abhu bhabhakarisoka?”
Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!"
14 Baadaye, Yesu akajha ikemela pepo, ni munu mwenye pepo ajhele bubu. Bho pepo limbokili, munu ojhu abhwesi kulongela. Umati bhwastaajabili nesu.
Och han drev ut en ond ande som var dövstum. Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme; och folket förundrade sig.
15 Lakini bhanu bhangi bhakajobha, ojho ibhosya mapepo kwa Beelzebul, mbaha ghwa mapepo
Men några av dem sade: "Det är med Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna."
16 Bhangi bhan'jaribili kwa kundonda abhalasiajhi ishara kuhomela kumbinguni.
Och några andra ville sätta honom på prov och begärde av honom ett tecken från himmelen.
17 Lakini Yesu aghatambuili mawazo gha bhene nikubhajobhela, “Khila ufalme bhwa wibeta kugawanyika ibeta kujha ukebha, ni nyumba jhajhigawanyiki jhibeta kubina.
Men han förstod deras tankar och sade till dem: "Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, så att hus faller på hus.
18 Kama shetani ibeta kujha agawanyiki, ufalme bhwa muene bhwibeta kujhema bhuli? kwandabha mwijibha nibhosya mapepo kwa Belzebuli
Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, huru kan då hans rike hava bestånd? I sägen ju att det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna.
19 Kama nene nibhosya mapepo kwa Belzebuli, je bhajhinu bhibhosya mapepo kwa njela jheleku? kwandabha ejhe bhene bhibeta kubhahukumu muenga.
Men om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
20 Lakini, kama nibhosya mapepo kwa kikhonji kya K'yara basi ufalme bhwa K'yara ubhahidili.
Om det åter är med Guds finger som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
21 Munu mwenye nghofu ajhe ni silaha ilenda kunyumba jha jhobhi fenu fya muene fibetakujha salama.
När en stark man, fullt väpnad, bevakar sin gård, då äro hans ägodelar fredade.
22 Lakini akavamibhwayi ni munu mwenye nghofu zaidi, munu jhola mwenye nghofu ibeta kunyaka silaha sya muene, ni kulola mali sya muene syoha.
Men om någon som är starkare än han angriper honom och övervinner honom, så tager denne ifrån honom alla vapnen, som han förtröstade på, och skiftar ut bytet efter honom.
23 Muene jhajhelepi pamonga ni nene ajhe kinyume ni nene, ni muene jhaibeta kubhonganiya pamonga nani nitabhwanya.
Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
24 Pepo n'chafu pa ikamboka munu, ilota kulonda ni mahali pa padulili ni mesi ili ap'omosekajhi. Paibetakudula, ajobha nikerebhuka kwa nihomili.
När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro. Men då han icke finner någon, säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.'
25 Akakerebhukajhi ni kukolela nyumba jhifyaghilibhu na jhitamili kinofu.
Och när han kommer dit och finner det fejat och prytt,
26 Hivyo ilota ni kulonda mapepo saba ghaghajhele maovu kuliko muene ni kubhaleta bhahidayi bhatamayi mahali pala. Ni hali jha munu ojhu jhijha mbaya kuliko kyajhikajhela mara jha kuanza.”
då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första."
27 Jhatokili kwamba bhoijobha malobhi aghu, n'dala fulani akakuesya sauti zaidi jha bhoha pa mkutano bhwa bhanu ni kujobha” Libarikibhu lileme lya likuhoguili ni mabhele ghauyong'ili”
När han sade detta, hov en kvinna in folkhopen upp sin röst och ropade till honom: "Saligt är det moderssköte som har burit dig, och de bröst som du har diat."
28 Lakini muene akajobha, bhabarikibhu bhala bhabhi p'elekesya lilobhi lya K'yara ni kulitunza.
Men han svarade: "Ja, saliga är de som höra Guds ord och gömma det."
29 Wakati umati bhwa bhanu bhikibhonganiya ni kujhongeseka, Yesu akajhanda kujobha “Kizazi ekhe ndo kizazi kya uovu. Kilonda ishara, na ijhelepi ishara jhebhibeta kupelibhwa zaidi jha Yona.
Men när folket strömmade till tog han till orda och sade: "Detta släkte är ett ont släkte Det begär ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.
30 Maana kama Yona kyaajhele ishara kwa bhanu bha Ninawi, ndo mwana ghwa Adamu kya ibekujha ishara kwa kizazi ekhe.
Ty såsom Jonas blev ett tecken för nineviterna, så skall ock Människosonen vara ett tecken för detta släkte.
31 Malkia ghwa kusini ibeta kujhema ligono lya hukumu ni bhanu bha kizazi ekhe ni kubhahukumu bhene, kwani muene ahomili kumwishu mwa nchi ili ahidayi kup'elekesya hekima sya Solomoni, ni apa ajhe mbaha kuliko Solomoni.
Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släktes män och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, har är vad som är mer än Salomo.
32 Bhanu bha Ninawi bhibeta kujhema mu hukumu pamonga ni bhanu bha kizazi ekhe ligono lya hukumu bhibeta kukihukumu, kwani bhene bhatubuili kwa mahubiri gha Yona, na langayi, apa ajhe mbaha kuliko Yona.
Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
33 Ajhelepi munu jhejhioha, jhaibhwesya taa ni kujhibheka sehemu jha pasi jhaijhe ni ngisi jhajhibhoneka lepi au pasi pa likapu, ila ibhwasya ni kubheka panani pa khenu ili khila munu jhaijhingila abhwesyayi kulola muenga.
Ingen tänder ett ljus och sätter det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, för att de som komma in skola se skenet.
34 Lehu lya bhebhe ndo taa jha mb'ele. Lihu lya bhebhe likajhelayi linofu basi mb'ele bhwa bhebhe wibetakujha mu muenga. Lakini lihu lya bhebhe likajhelayi libaya basi mb'ele bhwa bhebhe bhuoha wibeta kujha mu ngisi.
Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker.
35 Kwa hivyo, mkihadhariajhi ili mwanga, bhwabhujhele mugati mwa jhomu usisopibhu ngisi.
Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.
36 Efyo basi, kama mb'ele ghwa jhobhi bhuoha bhujhe mu mwanga, na ajhelepi sehemu jha jhijhele mu ngisi, basi mbele bhwa bhebhe wibetakujha sawa ni taa jha jhiyaka ni kupisya mwanga kwa muenga.”
Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken."
37 Bhoamali kulongela, Farisayo amwaliki akaliajhi kyakulya kunyumba jha muene, ni muene Yesu akajhingila mugati ni kujha pamonga nabhu.
Under det att han så talade, inbjöd en farisé honom till måltid hos sig; och han gick ditin och tog plats vid bordet.
38 Ni Mafarisayo bhasyangele jinsi kya abelikusamba hoti kabla jha kyakulya kya kimihi.
Men när fariséen såg att han icke tvådde sig före måltiden, förundrade han sig.
39 Lakini Bwana akabhajobhela, “Muenga Mafarisayo mwisuka kwibhala kukikombi ni bakuli, lakini mugati mwa muenga mumemili tamaa ni uovu.
Då sade Herren till honom: "I fariséer, I gören nu det yttre av bägaren och fatet rent, medan edert inre är fullt av rofferi och ondska.
40 Muenga bhanu bhamuduli ufahamu, Je muene jha abhombili kwibhala abhombilepi ni mugati kabhele?
I dårar, har icke han som har gjort det yttre också gjort det inre?
41 Mubhapelayi maskini ghaghajhele mugati, ni mambo ghoha ghibeta kujha manofu kwa muenga.
Given fastmer såsom allmosa vad inuti kärlet är; först då bliver allt hos eder rent.
42 Lakini ole bhinu Mafarisayo, kwani mwipisya zaka sya mnanaa ni nchi cha ni khila aina jha mbogha jha bustani. Lakini mughalekili mambo gha haki ni kun'gana K'yara. Ndo muhimu zaidi kubhomba gha haki ni kun'gana K'yara, bila kuleka kubhomba ni agha ghangi kabhele.
Men ve eder, I fariséer, som given tionde av mynta och ruta och alla slags kryddväxter, men icke akten på rätten och på kärleken till Gud! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
43 Ole bhinu Mafarisayo, kwa kujha mwigana kutama pa fiti fya palongolo mu masinagogi ni kuamkibhwa ni salamu sya heshima mu soko.
Ve eder, I fariséer, som gärna viljen sitta främst i synagogorna och gärna viljen bliva hälsade på torgen!
44 Ole bhinu kwani mwiwaningana ni makaburi ghaghadulili alama ambajho bhanu bhigenda panani pa bhene bila kumanya.”
Ve eder, I som ären lika gravar som ingen kan märka, och över vilka människorna gå fram utan att veta det!"
45 Mwalimu mmonga ghwa sheria sya kiyahudi akan'jibu ni kujobha, “Mwalimu, kyawijobha kikatuudhi kabhele tete.”
Då tog en av de lagkloke till orda och sade till honom: "Mästare, när du så talar, skymfar du också oss."
46 Yesu akajobha, “Ole bhinu, bhalimu bha sheria! kwani mukabhapela bhanu misighu mibhabha ghyabhibhwesyalepi kughip'enda, walakini muenga mwigusya lepi misighu ejhu hata kwa jhimonga ghya kikhonji kya jhomu.
Han svarade: "Ja, ve ock eder, I lagkloke, som på människorna läggen bördor, svåra att bära, men själva icke viljen med ett enda finger röra vid de bördorna!
47 Ole bhinu, kwandabha mwijenga ni kubheka kumbukumbu mu makaburi gha manabii ambabho bhakomibhu ni bhakhokhobhinu.
Ve eder, I som byggen upp profeternas gravar, deras som edra fäder dräpte!
48 Hivyo muenga mwishuhudila ni kukubaliana ni mbombo syabhabhombili bhakhokhobhinu kwandabha hakika bhabhakhomili manabii ambabho mwijenga kumbukumbu mu makaburi gha bhene.
Så bären I då vittnesbörd om edra fäders gärningar och gillen dem; ty om de dräpte profeterna, så byggen I upp deras gravar.
49 Kwandabha ejhu kabhele, hekima jha K'yara jhifobha, 'Nibeta kubhatumila manabii ni mitume na bhene bhibeta kubhatesya ni kubhakoma baadhi jha bhene.
Därför har ock Guds vishet sagt: 'Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och somliga av dem skola de dräpa, och andra skola de förfölja.
50 Kizazi ekhe kibeta kuwajibika kwa damu jha manabii bhabhakhomibhu kuhomela kwa dunia,
Och så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, allt det som är utgjutet från världens begynnelse,
51 Kuhoma damu jha Abeli hadi damu jha Zakaria, jhaakhomibhu pagati pa madhabahu ni patakatifu. Ena, nikabhajobhela muenga, kizazi ekhe kibeta kuwajibika.
ända ifrån Abels blod intill Sakarias' blod, hans som förgjordes mellan altaret och templet.' Ja, jag säger eder: Det skall utkrävas av detta släkte.
52 Ole bhinu bhalimu bha sheria sya kiyahudi, kwandabha mtolili fungulusya bhufahamu mwebhene mwijhingila lepi ni bhala bhabhilonda kujhingila mkabhabesya.”
Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder."
53 Baada jha Yesu kubhoka pala, bhaandishi ni Mafarisayo bhampingili ni kubishana ni muene juu jha mambo ghamehele.
När han inför allt folket sade detta till dem, blevo fariséerna och de lagkloke mycket förbittrade och gåvo sig i strid med honom om många stycken;
54 Bhakajaribu kun'kamula kwa malobhi gha muene.
de sökte nämligen efter tillfälle att kunna anklaga honom.
