< Ufunuo 19 >

1 Vunchielutiele ienchi phuniekhaphuliekh eilimenyu likhwanana niekhielielo eikya liephugha eilivaha eiliavanu khukyanya lieliekhunchova, “Haleluya. Uvuophokhi, nuvuvaha, na mankha fyoni fya Nghuluve vietu.
Sedan hörde jag likasom starka röster av en stor skara i himmelen, som sade »Halleluja! Frälsningen och äran och makten tillhöra vår Gud.
2 Uvuohieghi uwamweni vuwatielweli, nukhugholokha, ulwakhuva ang'ieghile undhighu umbaha yuywa ananghiele eikhielungha khuvulieghu uwa mwene, avombiele alutieliele unkhisa ughwa vavombi va mwene, ghuo aghudhudhiela yuoywa.”
Ty rätta och rättfärdiga äro hans domar; han har dömt den stora skökan, som fördärvade jorden genom sin otukt, och han har utkrävt sina tjänares blod av hennes hand.»
3 Akhakhilivukhila ghanghe vakhanchova, “Haleluya! Eilyosi eilyamwene pwulietogha khukyanya khusila lusikhu.” (aiōn g165)
Och åter sade de: »Halleluja!» Och röken från henne stiger upp i evigheternas evigheter! (aiōn g165)
4 Avaghogholo vala ishilini na vane nie fyuomi fine fikheisaya nukhunghienia Unghuluve uviietama phaghieghodha eikya vuntwa. Pwu valiekhunchova, “Amina. Haleluya!”
Och de tjugufyra äldste och de fyra väsendena föllo ned och tillbådo Gud, som satt på tronen; de sade: »Amen! Halleluja!»
5 Pwu eilimenyu liekhahuma phaghieghodha eikya vuntwa, likhanchova, “Munghinieaghe Unghuluve mwie vanu, na mwie vavombi va mwene mwievoni, umwe yumwe mukhuomwiedhikha umwene avana na vavaha.”
Och från tronen utgick en röst, som sade: »Loven vår Gud, alla I hans tjänare, I som frukten honom, både små och stora.»
6 Pwu niekhaphuliekha eilimenyu ndheilya vanu avienghi hanghe ndamaghasi aghie khwovela amienghie, hanghe ndhie njansie eiyimuliekha nukhuluma, vuyieta, “Haleluya! Unkhuludheva vie Nghuluve vietu, vie ielolela fyoni.
Och jag hörde likasom röster av en stor skara, lika bruset av stora vatten och dånet av starka tordön; de sade: »Halleluja! Herren, vår Gud, den Allsmäktige, har nu trätt fram såsom konung.
7 Hanghe tuhovokhaghe tuhekhelaghe tusanaghe ulwakhuva eindoanuoluhekhelo ulwa khaikholo lwienchile, nuo mwienghaeitesanienche.”
Låtom oss glädjas och fröjda oss och giva honom äran; ty tiden är inne för Lammets bröllop, och dess brud har gjort sig redo.
8 Vantavuole ukhufwala eimwenda eiminonu eighieng'ala eigyakhitani (iekhietani eikhienonu nchuo mbombo inchinoghiele iechaviedhiekhi).
Och åt henne har blivit givet att kläda sig i fint linne, skinande och rent.» Det fina linnet är de heligas rättfärdighet.
9 Unsuhwaakhanchova nuone, “Ughasiembe agha: Vasayiewe vala vavo vielanghiwe ukhuluta khwila ifienu ifya Nkhakholo.” Vulevule akhambula, “Agha khumamenyu aghavuyelweli aghaNghuluve.”
Och han sade till mig: »Skriv: Saliga äro de som äro bjudna till Lammets bröllopsmåltid.» Ytterligare sade han till mig: »Dessa ord äro sanna Guds ord.»
10 Une niekhaghwa phasiphamalunde ghamwene ukhuta niensane nukhudhova, pwu akhambula akhata, “Wietekhelwe ukhuvo eiwo! Une nieliembombi ienieno navalukhololwo avakwibata inchinchoviwa nu Yesu. Mwiesayaghe khwa Nghuluve, ulwakhuva inchinchova uYesu ncha mepo uva nyamalagho.”
Och jag föll ned för hans fötter för att tillbedja honom, men han sade till mig: »Gör icke så. Jag är din medtjänare och dina bröders, deras som hava Jesu vittnesbörd. Gud skall du tillbedja. Ty Jesu vittnesbörd är profetians ande.»
11 Pwu nikhavona khunkyanya khudhiendhukha, lola khwale nie falasi eimbalafu! Uviaei toghiela ienkhwielanghowa Mwiedhikhi uvayie Lweli. Voophe vayielweli vieheigha nukhuvoomba eilighoha.
Och jag såg himmelen öppen och fick där se en vit häst; och mannen som satt på den heter »Trofast och sannfärdig», och han dömer och strider i rättfärdighet.
12 Amiho ghumwene ghuhwanienine ndululiembo ulwa mwoto, hanghe phakyanya pha ntwe ughwamwene plalienifietambala fienghie. Hanghe alienielietawa eilyamwene ieilyo asikhuli avyaliemanyiele, aliemanyiele yuoywa mwene.
Hans ögon voro såsom eldslågor, och på sitt huvud bar han många kronor och hade ett namn där skrivet, som ingen känner utom han själv.
13 Umwene afwaliele umwendha ughuvayuviekhe munkhisa, eilietawa lyamwene vieta vei lyiemenyu lya Nghuluve.
Och han var klädd i en mantel som var doppad i blod; och det namn han har fått är »Guds Ord».
14 Avasikhali avakhukyanya valienkhunkhongha munsana, veitoghiele iefalasi iei mbalafu, vafyliele eimyendh eikyakheitani eimienonu, eimievalafu eighievaliele.
Och honom följde, på vita hästar, de himmelska härskarorna, klädda i fint linne, vitt och rent.
15 Mundhomo gwamweni yiehauma eiphangha eiyietema yeiyo yieghiedha ifielungha fyoni, umwene vyalavalolela khuluobhiekhie ulwa kyuoma. Umwene veikhanya na malundhe iefyombo iefyavugheimbe nie lyovyo eilievaha eilya Nghuluve, umwenevie ie lolela phakyanya pha fyoni.
Och från hans mun utgick ett skarpt svärd, varmed han skulle slå folken. Och han skall styra dem med järnspira; och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress.
16 Vouphe alienielietawa eilesiembiewa mu mwenda gwa mwene phakhieludhe kya mwene, NKHULUNDHEVA VA VAKHULUDHEVA HANGHE VEI INTWA VA VANTWA.
Och på sin mantel, över sin länd, har han detta namn skrivet: »Konungarnas konung och herrarnas herre.»
17 Pwu niekhalola niekhavona unsuhwa eimile pha lienchuva. Akhafyeilangha iefiedheghe fyoni iefie phululukha khuokyanya wiekhwielangha akhatoncha eiliemenyu akhata, “Mwinchaghe mwievoni muolundhamane pwuo phanienie khukyakhula khienghie eikya Nghuluve.
Och jag såg en ängel stå i solen, och denne ropade med hög röst och sade till alla fåglar som flögo fram uppe i himlarymden: »Kommen hit, församlen eder till Guds stora gästabud,
18 Mwinche mulye einyama ei ya vankhuludheva, einyama eiya vavaha avalieghoha, einyama eiyavanu avavaha, einyama eiya falasi, eiya vanu voni, vavo valie mbwavuokhe na valie mbunkhunghwa, avavaha na avadheibhe.”
för att äta kött av konungar och krigsöverstar och hjältar, kött av hästar och deras ryttare, ja, kött av alla, både fria och trälar, både små och stora.»
19 Hanghe pwu nielikhukhievona eikhiekhanuna vankhuludheve ava khielungha phuphanienie na avasikhali vavou vakhava vie tesanienchie ukhuluta khwilwa eilieghoha nuo yuywa yuomo avyakhietoghiele eifalasi na vasikhali avamwene.
Och jag såg vilddjuret och konungarna på jorden med sina härskaror, samlade för att utkämpa sin strid mot honom som satt på hästen och mot hans härskara.
20 Ikhiekhanu kyaibatiewe nuo nyamalagho uvamwene uvavudhesi yuoywa akhavoniesye iefimanyielo eifyo phamiho ghamwene. Khufimanyielo ifyo khumbe fyale fya vudhesi akhavasyova vala vavo vauphieliele eikhiemanyielo eikya khiekhanu na vavo valiekwiesaya khukhiekwa niekya khiekhanu eikyamwene vuoni vuvavieli vakhataghiwa vuvanchighe vuomi mundhughuli eilya mwoto lielyo liekhwakha khukhiebielieti. (Limnē Pyr g3041 g4442)
Och vilddjuret blev gripet, därjämte ock den falske profeten, som i dess åsyn hade gjort de tecken med vilka han hade förvillat dem som hade tagit vilddjurets märke, och dem som hade tillbett dess bild. Båda blevo de levande kastade i eldsjön, som brann med svavel. (Limnē Pyr g3041 g4442)
21 Vala avasieghile voni vabhudhiwe khuo mundhu eiyahuomile mundhomo gwa youmo yuywa aitoghiele phakyanya pha falasi. Ifidheghe fyoni pwu fighieghuota einyama iencha mievieli gyaveine.
Och de andra blevo dräpta med ryttarens svärd, det som utgick från hans mun; och alla fåglar blevo mättade av deras kött.

< Ufunuo 19 >