Matai 18
1 Unsiekhe ghula avankonghi vakhincha khwa Yesu valikhumbula, “Vie veni uvavile imbaha kuludeva ulwa khukyanya?”
I samma stund trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Vilken är den störste i himmelriket?»
2 Pwu akhamwilangha umwa undhebe akhambiekha paghati pa vene,
Då kallade han fram ett barn och ställde det mitt ibland dem
3 akhanchova, “Mwiedhikhaghe nikhuvavula, munghalekhe ukhunchilekha imbivi nukhuva ndavana avadhebe, samulienghila khuludheva ulwa Nguluve khukyanya.
och sade: »Sannerligen säger jag eder: Om I icke omvänden eder och bliven såsom barn, skolen I icke komma in i himmelriket.
4 Uvieikhieyisya mwene ndumwa udhebe, uywa veiva iembaha khu ludheva ulwa khukyanya.
Den som nu så ödmjukar sig, att han bliver såsom detta barn, han är den störste i himmelriket.
5 Nu vei ikhumwuphielila umwana undhebe khulitawa eilyangho iva ikhumokhela une.
Och den som tager emot ett sådant barn I mitt namn, han tager emot mig.
6 Hanghe yuywa iekhunjancha umwana undhebe yumo avikhunyiedhiekha, pwu lwiva lunonu umunu uywa ukhunkungha musingho eiliwe eilivaha elya khuhevelela, nu khunchikhuntagha mughati munyanja.
Men den som förför en av dessa små som tro på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup.
7 Ole khuva nkhilungha khumbombo incha khuyancha! Ulwa khuva nchilincha inongwa inchakhuyancha, ole khumunu uveighegha imbombo incha khuyancha!
Ve världen för förförelsers skull! Förförelser måste ju komma; men ve den människa genom vilken förförelsen kommer!
8 Enghave eikhievokho kyakho fikhukhu yancha, ughiedhe utaghe khuvutali nuve. Pwu lwiva lunonu khulyuve ukwinghile khuludeva ulwa khukyanya vukhipungwikhe eikhivokho apanghe eikhilundhe. Hanghe unghave na mavokho ghavieli na malunde ghavieli utaghiwe mumwoto ghugwa saghulasila lusikhu. (aiōnios g166)
Om nu din hand eller din fot är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt eller halt, än att hava båda händerna eller båda fötterna i behåll och kastas i den eviga elden. (aiōnios g166)
9 Nie liho lyakho lieghukhuyanche, uliehenche, ukhalietaghe pavutali nuve. Hoba ukwinghile khuludheva nie liho leimo eililola, nukwienghila na miho ghavile, nukhitaghiwa mu mumbuhighi uwa mwoto. (Geenna g1067)
Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i det brinnande Gehenna. (Geenna g1067)
10 Mlolaghe mulavabeolagha udhebe yumo va ava. Niekhuvavula avasukhwa vavo avakhukyanya amanchuva ghoni vielola phamiho pha Dada vangho yaywa aliekhukyanya.
Sen till, att I icke förakten någon av dessa små; ty jag säger eder att deras änglar i himmelen alltid se min himmelske Faders ansikte.
11 (“Ulwa khuva umwa va Adamu ainchile khukhie khiephokha khila iekhieyaghile).
12 Mwilola ndakhikhi? Umunu anghave nie ng'osi miamoja, yeimo yie nghayaghe, sakhanchielekhe nchila tisini na tisa, nukhuluta khukyamba, khulonda yiela iyieyaghile?
Vad synes eder? Om en man har hundra får, och ett av dem har kommit vilse, lämnar han icke då de nittionio på bergen och går åstad och söker efter det som har kommit vilse?
13 Anghayievone iyiekhayaghila, mwiedhikhaghe, niekhuvavula, niehovokha ukhulutiela khunchila tisini na tisa nchincho sanchiyaghile.
Och händer det då att han finner det -- sannerligen säger jag eder: då gläder han sig mer över det fåret än över de nittionio som icke hade kommit vilse.
14 Vuyie liewo ewo saphunonghile pavulongholo vetu uvakhukyanya ukhuta undhebe yumo muava ayaghaghe.
Så är det ej heller eder himmelske Faders vilja att någon av dessa små skall gå förlorad.
15 Ulukhololyo anghakhu nanghiele, ulute mukhanchovane muvulane umwe mwivavile mwie vene inchumuyaghine, anghakhuphulikhe wiva weikhiliwile ulukhololwo.
Men om din broder försyndar sig, så gå åstad och förehåll honom det enskilt. Om han då lyssnar till dig, så har du vunnit din broder.
16 Hanghe anghalekhe ukhukhuphulikha pwu untole uyungha umunu nu va viele nuvadaatu ukhuta amamenyu gha ava ghavinchaghe vusaidi pa vuyielweli aghivuliwa.
Men om han icke lyssnar till dig, så tag med dig ännu en eller två, för att 'var sak må avgöras efter två eller tre vittnens utsago'.
17 Pwu anghabedhe ukhuvaphuhiencha, pwu mukhaghuvule umpelela, pwu aghalemwe ukhughuphuliehiencha umpelela, pwave munu va khuva khulyuve ndumunu untenghe nuo nsongha songho.
Lyssnar han icke till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han ej heller till församlingen, så vare han för dig såsom en hedning och en publikan.
18 Mwiedhikhaghe, mikhuvavula, ikyumuphulihana ukhukhiekhungha mukhilungha na khukhu kyanya khiva khiekhunghiwe.
Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.
19 Hanghe nikhuvavula ukhuta avanu vavieli mughati ndyumwe vanghiedhiehana mukhilungha khukhinu ikyuvidova, iekhuvapha ikhienu ikyuvidova, uDada vango uvakhukya iekhuvavombela.
Ytterligare säger jag eder, att om två av eder här på jorden komma överens att bedja om något, vad det vara må, så skall det beskäras dem av min Fader, som är i himmelen.
20 Ulwa khuva avanu vavieli aphanghe vadhatu vanghalundamane pwuphaninie khulitawa lyangho, une pwu niva paghati pavene.
Ty var två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.»
21 Hanghe uPetro akhincha nukhumbula uYesu, “Nkhuludeva, pilondiwa ulukhololyo akhunanghiele khalienghi pwu wiesyiekhile? Ndawisyiekhile mara saba?”
Då trädde Petrus fram och sade till honom: »Herre, huru många gånger skall jag förlåta min broder, om han försyndar sig mot mig? Är sju gånger nog?»
22 U Yesu akhambula, “Sanikhukhuvula ukhuta mala saba, hanghe unsiekhile saba mala saba.
Jesus svarade honom: »Jag säger dig: Icke sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger.
23 Ulwa khuva uludheva ulwa khukyanya lulieanile nuntwa yuomo uvieanogwagha ukhuliehania eimbalilo ukhuhuva khuva vanda vamwene.
Alltså är det med himmelriket, såsom när en konung ville hålla räkenskap med sina tjänare.
24 Watenghwile ukhuliehania eimbalilo ya mwene, umbanda yumo va mwene vakhaghegha khumwene yuywa akhandhayagha, intalanta avaelfu khumi.
Och när han begynte hålla räkenskap, förde man fram till honom en som var skyldig honom tio tusen pund.
25 Ulwa khuva alemwagha ukhuta ihomba ndakhiekhi, untwa vamwene akhalaghincha aghunchiwe, undhala va mwene na vavana vamwene na khila khinu eikyalienakyo, nuluhombo puluvombekhe.
Men då denna icke kunde betala, bjöd hans herre att han skulle säljas, så ock hans hustru och barn och allt vad han ägde, för att skulden måtte bliva betald.
26 Umbendha ankaghwa, akhafughama pavulonghole pa mwene, akhanchova, “Nkhuludeva, uvinchaghe vakhu muliekhila pwu paninie nune, niekhukhuhomba khila khinu.'
Då föll tjänaren ned för hans fötter och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans.'
27 Pwu untwa va mbandha ula, ulwakhuva akholile eikhisa akhandhekha pwu akhansiekhila unkhole ngwa mwene.
Och tjänarens herre ömkade sig över honom och gav honom fri och efterskänkte honom hans skuld.
28 Khanghe umbanda ula akhahuma hanghe akhambona yumo mu vavanda avanine, yuywa andhayagha unkhole idinali mia moja. Akhankwegha, akhunkhuda khusingho, nukhumbula ukhuta, 'Uhombe unkhole gwanghokhiekyo nikhukhumela.'
Men när samme tjänare kom ut, träffade han på en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra silverpenningar; och han tog fast denne och grep honom vid strupen och sade: 'Betala vad du är skyldig.'
29 Hanghe umbandha ula unine akhaghwa nukhundhova ukhulutielila, aliekhuta, “Uve munu vakhumuliekhila, une nikhukhuhomba.'
Då föll hans medtjänare ned och bad honom och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig.'
30 Pwu umbanda uviatalile abelile. Pwu akhaluta nukhuntagha mumbunkhungwa, imphakha akhieva ihomba unklole gwa mwene.
Men han ville icke, utan gick åstad och lät sätta honom i fängelse, till dess han hade betalt vad han var skyldig.
31 Vavile vilola avavanda avanine nchila inchivombikhe. Vasaghile eino. Puvakhincha vakhambula untwa vavo khilakhieno iekhievumbikhe.
Då nu hans medtjänare sågo det som skedde, togo de mycket illa vid sig och gingo och berättade för sin herre allt som hade skett.
32 Pwu ule untwa va mbanda ula akhamwilangha, nukhumbula, 'Uve vie mbanda vintulanonghwa, nikhakhusyiekhile unkhole gwangho gwoni ulwa khuva ukhansiemielinche eno.
Då kallade hans herre honom till sig och sade till honom: 'Du onde tjänare, allt vad du var skyldig efterskänkte jag dig, eftersom du bad mig därom.
33 Khekhi! Sukhalondiwagha ukhuta uvienchaghe niekhisa khumbanda nieno, nduvuniekhakhukholile einkhesa uve?
Borde då icke också du hava förbarmat dig över din medtjänare, såsom jag förbarmade mig över dig?'
34 Untwa va mwene akhaviepha pwu akhan'ielekha khuvavo vietesya imphakha upwakhiva iehomba unkhole fyoni fifyo akhandhayagha.
Och i sin vrede överlämnade hans herre honom i fångknektarnas våld, intill dess han hade betalt allt vad han var skyldig.
35 Vuyayiwa ewo u Dada uvakhukyanya wayikhuvavombela, khila munu yuywa sakhasyiekhile ulukhololwe ukhuhuma munumbula yamwene.”
Så skall ock min himmelske Fader göra med eder, om I icke av hjärtat förlåten var och en sin broder.» Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna. Se Pund i Ordförklaringarna. Se Silverpenningar i Ordförklaringarna.
