Matai 13
1 Eilinchuva eilyo uYesu akhakhegha munyumba akhaluta khulukhanji khu nyanja akhatama.
På den dagen gick Jesus ut af huset, och satte sig utmed hafvet.
2 Avanu avinghi valundamine, vakhanchungula, umwene pwakhingile mumbwato akhatama mughati. Avanu avinghi pwu vakheima khulukanji khu nyanja.
Och der församlades mycket folk till honom, så att han steg uti ett skepp, och satte sig; och allt folket stod på strandene.
3 Pwu akhavavula ifinu finghi aliekhuhwananincha ni fihwani, alikhunchova, “Mlole, umbyalie alutiele khuvyala.
Och han talade med dem mångahanda i liknelser, sägandes: Si, en sädesman gick ut, och skulle så.
4 Aliekhuvyale ienchinghe iesekhe nchiliekhugwa mu njiela pwu fikhincha ifideghe fikhahola.
Och när han sådde, föll somt vid vägen; och kommo foglarna, och åto det upp.
5 Inchinghe nchikhagwa palunalawe, incho sanchakhave ung'anga mwingi ukhuta nchimelaghe. Nchikhamela ulwa khuva ung'anga gwale indebe.
Somt föll på stenören, der det hade icke mycken jord; och gick snart upp, ty det hade icke djupa jord.
6 Pwu ulunchuva lwavile lwivala lukhanyanya iemilela ulwa khuva gyale pakanya ung'anga gwale iedebe pwu nchikhuma.
Men när solen gick upp, förvissnade det; och efter det hade inga rötter, torkades det bort.
7 Iembeyu inchienghe nchagwile mumintwinyo. Eimitwinyo gheikhakhula ghekhava mitali ukhulutielila inchene pwu nchikhalemwa ukhukhula.
Och somt föll ibland törne; och törnebuskarna uppväxte, och förqvafde det.
8 Iembeyu inchienghe nchikhagwa mung'anga unonu, nchikhamela nukhuhupa, inchienghe nchikhahola mala mia moja, inchinge sitini, inchingi salasini.
Och somt föll i goda jord, och gjorde frukt; somt hundradefaldt, somt sextiofaldt, och somt tretiofaldt.
9 Umwene uvyalienie mbulukhutu inchakhupulikha apuliekhaghe.
Hvilken som hafver öron till att höra, han höre.
10 Avankhongi va mwene vakhincha vakhambuncha u Yesu, “Khinu khiekhi inkhewienchova na vanu wienchova nifiehwaniehencho?”
Då stego Lärjungarna fram, och sade till honom: Hvi talar du till dem med liknelser?
11 UYesu akhavanda akhata, “Umwe mkhavile ukhunchimanya inchilikhuvutitu incha ludeva ulwa khukyanya, avene savakavile.
Då svarade han dem, och sade: Eder är gifvet att veta himmelrikets lönlighet; men dem är det icke gifvet.
12 Ulwa khuva umwene yuywa alienafwo ifinu uywa vie vieikyongelenchiwa ifinghe, hangha pwiva nafyo ukhulutielila. Uvalievuvule hange nakhikyo alienakyo pwu ipokhiwa kyope.
Ty hvilken som hafver, honom skall gifvas, att han skall nog hafva; men den som icke hafver, af honom skall ock varda taget det han hafver.
13 Pwu ninchova nawo khufikhwani ulwa khuva vangalolaghe savakhalolaghe. Hanghe vangapuliekhaghe valekhe ukhupuliekha, hanghe valekhaghe ukhunchimanya.
Fördenskull talar jag dem till med liknelser; ty med seende ögon se de intet, och med hörande öron höra de intet; ty de förståt icke.
14 Eilimenyu lya nyamalago uIsaya lievombikhe khuvene pwu lita, ukhuphulikha mpulikhagha hanghe samukhanchimanyaghe.
Och på dem varder fullkomnad Esaie Prophetie, som säger: Med öronen skolen I höra, och skolen icke förståt; och med seende ögon skolen I se, och skolen icke förnimmat.
15 Ulwa khuva ienumbula incha vanu ava nchivile nchitu, niembulukhuto nchavo sanchipulikha vunonu, namiho gha vene vasisiliele, ukhuta valekhe ukhulola na miho ghavene, vakhaphulikha ni mbulukhuto nchavene, vakhanchimanya ni numbula nchavene vakhasyetukha, une nikhavapokha.”
Ty detta folks hjerta är förstockadt, och deras öron höra illa, och deras ögon hafva de igenlyckt; på det de icke ens skulle se med ögonen, och höra med öronen, och förståt med hjertat, och omvända sig, att jag måtte hela dem.
16 Musayiwe ulwa khuva amiho gheinyo ghilola, nie mbulukhuto ncheinyo nchiepuliekha.
Men salig äro edor ögon, att de se, och edor öron, att de höra.
17 Mwiedhiekhaghe nikhuvavula, avanya malagho avingi na vanu avanya lwiedhikho vanogwagwa ukhunchivona nchila unchumukhunchivono. Valemilwe ukhunchievona, vanoghilwe ukhuphulikha imbombo iela inchumupuliekha, savakhapuliekha.
Sannerliga säger jag eder, att månge Propheter och rättfärdige hafva begärat se det I sen, och fingo dock icke set, och höra det I hören, och fingo dock icke hörat.
18 Pwu mupuliekhaghe lieno ienongwa iya mbyalii.
Så hörer nu I denna liknelsen om sädesmannen.
19 Umunu uvieiphuliekha eilimenyu ilya ludeva ulwa khukyanya alekhaghe ukhuliemanya, umbivi pwu ikhwincha itola eiliekhavyaliwe munumbula mumwene. Eiyi yu mbeyu iyavyaliwe munundukhanji munjila.
Hvar någor hörer ordet om riket, och förstår det icke, så kommer den onde, och rifver det bort, som sådt är i hans hjerta; det är den som vid vägen sådder var.
20 Uvya vyaliwe mundunalawe vie ule uvyaliephokhiele ielimenyo nukhuhovoka.
Men den som var sådder på stenören, är den som hörer ordet, och tager det straxt gladeliga.
21 Alivale eimilela mughati mumwene, lietama unsiekhe iendebe. Pwu yienghahumile ietabu apanghe ukhuhanghayiekha khu nongwa ya liemenyu, umwene pwu iviepha iembeive.
Men han hafver ingen rot i sig sjelf, utan står till en tid; och när bedröfvelsen och förföljelsen påkomma för ordets skull, straxt förargas han.
22 Uvieavyaliwe mumintwinyo, uyuo vieiphulikha eilimenyu iekwaghana ni mbombo incha nkhilunga nifwa vunongwe uwankhielungha pwu nchikhu mpelela ukhuta ielimenyu lielekhe ukhupa iesekhe. (aiōn g165)
Men den som var sådder ibland törne, är den som hörer ordet; och desse verldenes bekymmer, och rikedomsens svek förqväfver ordet; och han blifver utan frukt. (aiōn g165)
23 Uviavyaliwe mung'anga unonu. Uyuo veihola isekhe na vienchiholagha isekhe nchunyingi mala mia, iyeinge sitini, iyeingi salasini.”
Men den som var sådder i goda jord, är den som hörer ordet, och förstår det; och bär också frukt, så att somt gör hundradefaldt, somt sextiofaldt, och somt tretiofaldt.
24 UYesu akhavapha eikhikhwani eikhinghe. Akhanchova, “Uludeva lwa khukyanya luhwanine numu yuywa avyalile iembeyu mukyalo kya mwene.
En annor liknelse satte han dem före, och sade: Himmelriket är likt ene mennisko, som sådde goda säd i sin åker;
25 Vuvaghonelile avanu pwu vakhancha avalughu vamwene akhavyale amanyasi munganu vakhahegha vakhaghodokha.
Men då folket sof, kom hans ovän, och sådde ogräs midt ibland hvetet; och gick sin väg.
26 Ingano yiekhamela nukhuhupha, na ghamanyasi ghope ghakhamela.
Då nu säden växte, och bar frukt, syntes ock ogräset.
27 Avavombi va nyakyalo vakhincha vakhambuncha unyakyalo vakhata, 'Khikhi sawauyale iembeyu einonu mukyalo kyako? Khihumile khikhi lino mbona ghamelile amanyasi?
Då gingo husbondans tjenare fram, och sade till honom: Herre, sådde du icke goda säd i din åker? Hvadan hafver han då ogräs?
28 Akhavavula akhata, undughu avombile imbombo inchi.' Avavomba mbombo vakhambola vakhata, “Lino wienogwa tukhakhupule?”
Då sade han till dem: Det hafver ovännen gjort. Sade tjenarena till honom: Vill du, att vi gåm, och hemte det bort?
29 Unyakyalo akhanchova akhata, 'Mwielekhelwe, ukhuluta khukupula, ulwa khuva vumukhupula amanyasi pwu mukhupulagha nayie ngano pwu paninie.
Då sade han: Nej, på det att, när I upprycken ogräset, I icke skolen ock dermed upprycka hvetet.
30 Mughalekhe ghakhula pupaninie ukhudugha upwakhiva gwifikha unsiekhi ugwakhubena. Unsiekhi ugwakhubena niela vavula aviebena ukhuta, 'Mutale ukhunkhupula amanyasi mughakhunghe mumwoto, pwu mulundamanie einganu tuviekhe mukhibana kyango.”
Låter båda växa intill skördetiden; och i skördetiden vill jag säga skördemännomen: Hemter först ogräset samman, och binder det i knippor, till att uppbrännas; men hvetet församler i mina lado.
31 U Yesu akhavavula ikhikhwani hincho ikhinghe. Akhata, “'Uludeve ulwa khukyanya lukhwanine nie mbeyu iya haladali(iendebe nno) yienyo umunu atoliele akhaluta kuvyala mukyalo ikya mwene.
En annor liknelse satte han dem före, och sade: Himmelriket är likt ett senapskorn, som en man tog, och sådde i sin åker;
32 Eimbeyu eiye nini eno(ndebe) ukhulutilila imbeyu inchinghe nchoni. Vuyimela nukhukhula pwu yiekhula yive iembiekhi imbaha ukhulutilila ambiekhi eghienghe mukyalo pwu ifidege ifya munkyanya vikwinchaga vikwemaga nukhughataluka pakyanya pa mbikhi finchengagha nuvufumba mumaswatu gha mbikhe.”
Hvilket minst är af all frö; men när det varder uppväxt, är det störst ibland krydder, och blifver ett trä, så att foglarna under himmelen komma, och göra sin näste på dess qvistar.
33 Akhavapha ikhikhwananincho eikhinghe akhata. “Uludeva ulwa khukyanya lukyanine nie khinu ikhilulile khikyo undala atolile akhapima ifiphimielo fidatu akhahanjania mumbutine woni vukhatutuma.
En annor liknelse sade han till dem: Himmelriket är likt enom surdeg, hvilken en qvinna tog, och blandade i tre skeppor mjöl, tilldess det blef alltsammans surt.
34 Nchoni ienchi uYesu anchovile pavanu avinghi nukhuhwananincha ifihwani. Ukhulekha ifyakhuhwananincha pwu salikhunchova khinu.
Detta allt talade Jesus i liknelser till folket; och utan liknelse talade han intet till dem;
35 Ukhuva nchila inchanchoviwe navanyamalagho nchivonekhaghe, upwu inchova, “Uyunikyama undomo gwangho ukhuchova khufihwani. Uyuninchova imbombo nchincho nchikhale khuvutitu ukhuhuva khuvutenghulilo uwa khilunga.”
Att det skulle fullkomnas, som sagdt var genom Propheten som sade: Jag skall öppna min mun i liknelser, och skall uttala det hemligit varit hafver ifrå verldenes begynnelse.
36 Pwu uYesu akhavalekha avanu vinghi akhaghodokha khumyave. Pwu avakhongi avamwene vakhankongha vakhata, “Utuvule vunonu ikhihwani ikyamasi mukyalo.”
Då skiljde Jesus folket ifrå sig, och kom hem. Och hans Lärjungar stego fram till honom, och sade: Uttyd oss denna liknelsen om åkrens ogräs.
37 U Yesu akhavanda akhata, “Uvie ivyala iembeyu inonu vei mwana va Adamu.
Då svarade han, och sade till dem: Menniskones Son är den som den goda sädena sår.
38 Eikyalo kyu khilunga; imbeyu einonu vuvana avakhuludeva. na manyasi vuvana ava ndughu untavangwa, nuu mbivi uviavyalile vei setano.
Åkren är verlden; den goda säden äro riksens barn; ogräset äro hins ondas barn.
Ovännen, som sådde, är djefvulen; skördetiden är verldenes ände; skördemännerna äro Änglarna. (aiōn g165)
Såsom nu ogräset hemtas samman, och brännes upp med eld, så skall det ske på denna verldenes ända. (aiōn g165)
41 Umwana va Adamu alasuha avasung'wa vamwene, ukhwincha khuluondamania ukhuhuma khuludeva ulwa mwene imbombo nchoni inchikhapelagha imbivi na voni avakhavombagha inchambivi.
Menniskones Son skall sända sina Änglar, och de skola församla all förargelse utaf hans rike, och dem som illa göra;
42 Voni valalahiwa mundighuli eilya mwoto, ukhwa khukhulava nikhililo nukhuheveta amino.
Och skola kasta dem uti en brinnande ugn; der skall vara gråt och tandagnisslan.
43 Pwu avanu vavo vavombagha inonu valang'ala ndielinchuva khuludeva ulwa Dada vavo. Uvyalieni mbulukhuto aphuliekhaghe.
Då skola de rättfärdige skina såsom solen i deras faders rike. Hvilken öron hafver till att höra, han höre.
44 Uludeva ulwa khukyanya luliehani niekhiebana khikyo khiefihiele mukyalo. Umunu akhakhievona akhafiha. Munduhekhelo ulwa mwene pwu akhaluta khwighuncha fyoni fifwo akhale nafwo, nukhughula eikyalo.
Åter är himmelriket likt enom skatt, som fördold var uti en åker, hvilken en man fann, och fördolde honom; och af rätto glädje, som han hafver deraf, går han bort, och säljer allt det han hafver, och köper den åkren.
45 Hange uludeva ulwa khukyanya luleindumunu unchulusi uvieilonda ulutalama ulunonu ulwa khukhava indalama inchiluteilile.
Åter är himmelriket likt enom köpman, som sökte efter goda perlor.
46 Aviele akhaviele uluntalama ulunonu ulualondagha, ankhaluta ankhaghuncha iefyuale nafyo fyoni ankhanchighula ulutalama uluanoghielwe.
Och när han hade funnit ena kosteliga perlo, gick han bort, och sålde allt det han ägde, och köpte henne.
47 Uludeva ulwa khukyanya luliehaniele ni nyafu inchilakhiwa munyanja, pwu nchi lundamania khila khinu eikhiliemaghasi.
Åter är himmelriket likt ene not, som kastades i hafvet, och församlade allahanda fiskar.
48 Vunchidieghile avalovi pwu vikhweghela khulu nkhanji vitama pasi, pwu visalula iefinonu vinhola viveikha mu fyombo, ifisafielondiwa pwu viekhufietagha khuvutali.
Och när hon vardt full, drogo de henne till lands, och såto så och hemte ut de goda i sin käril; men de onda kastade de bort.
49 Vuyielava eiwo eilinchuva eilya khusiliela eikhilunga. avasuhwa valukhumila, valavakhencha avavomba mbivi voni mughati mbavo vivomba ienonu. (aiōn g165)
Så skall det ock ske på verldenes ända: Änglarna skola utgå, och skilja de onda ifrå de rättvisa; (aiōn g165)
50 Pwu valavatagha mundighuli ilya mwoto, pwu khulava nikhilielo nukhu kheveta amino.
Och kasta dem i en brinnande ugn; der skall vara gråt och tandagnisslan.
51 U Yesu akhavavuncha munchimanyile imbombo nchoni? Avankhongi va mwene vakhanda vakhata, “Ena.”
Då sade Jesus till dem: Förstoden I detta allt? Sade de till honom: Ja, Herre.
52 Pwu u Yesu ankhavavula akhata, “'Khila nkhalani yuoywa aviele nkhonghi va ludeva ulya khukyanya, akhwanine nunyanyumba uvie ihumya mukhibana kyamwene iehomya ifinu ifiepya nie finkhulu.”
Då sade han till dem: Derföre, hvar och en Skriftlärd, som till himmelriket lärd är, han är lik en husbonda, som af sin fatabur bär fram nytt och gammalt.
53 U Yesu wa maliele iefikhwanie kheincho, akhakhegha pala upwuale.
Och det begaf sig, när Jesus hade lyktat dessa liknelser, gick han dädan;
54 U Yesu wanchifikhe khukhielunga eikya khumyave ukhu aliekhunchikhuvamanyisya avanu muntembiele. Pwu valiekhudhegha valiekhuta uyuo atoliele ndakhu uluhala uolu nie fidhehgo iefii?
Och kom i sitt fädernesland, och lärde i deras Synagogo, så att de ock förundrade sig storliga, och sade: Hvadan kommer denne sådana visdom och krafter?
55 Umunu uyou samwana vaselemala? uMariamu ndasavie vanina? Avalokhololwe savuva Yakobo, Yusufu, Simoni nu Yuda?
Är han icke en timbermans son? Heter icke hans moder Maria; och hans bröder, Jacob, och Joses, och Simon, och Judas?
56 Navahanchave tulie navo apha pakhaya? Khumbe umunu uyou anchiwene ndhakhu ienchi nchoni?”.
Och hans systrar, äro de icke alla när oss? Hvadan kommer honom då allt detta?
57 Vakhaviphinchana. U Yesu akhavavula, “Unyamulagho sakhalemwe ukhudwadiwa. Khumyave sakhadwadiwe na mumu nkhielunga ikya myiave.
Och de förargades öfver honom. Men Jesus sade till dem: En Prophet är icke föraktad, utan i sitt fädernesland, och i sitt hus.
58 Pwu akhilekhelwa ukhuvomba ifiedhekho finghi khumyave ulwa khuva savaliekhumwiedhikha.
Och han gjorde der icke mång tecken, för deras otros skull.
