< Malekha 14 >

1 Chiikhale isikhu ivili vubadu uluhekholo lwa pasakha va visyesye ifisafi lahiwe eikhei luve. Avanchungaji avavaha na vasimbi valikhulonda einjilaya khumwibata u Yesu nukhumbuda.
Två dagar därefter var det påsk och det osyrade brödets högtid. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att gripa honom med list och döda honom.
2 Pakhuva vanchovile ukhuta yei site ukhuva usikhe gwa luhekhelo avanu vasiya ukhuvomba amatata (iluyo).”
De sade nämligen: "Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket."
3 Vuu u Yesu alikhu Bethania munyumba ya Simoni ukoma, vu chuta pa mesa, udala yumo akheincha khumuene akhava nei chupa ya mono inonu incha galama eimbaha, akhafungula eichupa nu khududilila inonu pantuwe gwa mwene. Pu
Men när han var i Betania, i Simon den spetälskes hus, och där låg till bords, kom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med smörjelse av dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och göt ut smörjelsen över hans huvud.
4 vale na vanu avavavipile (avakolile) vakhavulana vavo khu vavo kheikhi uvuvivi nduvu?
Några som voro där blevo då misslynta och sade till varandra: "Varför skulle denna smörjelse förspillas?
5 Imono nchikhale nchigunchiwa ihela cnhuu nyingi tu khuva pa avaganchu.
Man hade ju kunnat sälja den för mer än tre hundra silverpenningar och giva dessa åt de fattiga." Och de talade hårda ord till henne.
6 Pu u Yesu akhata, “Mundekhe mwene. Msite ukhugatancha avombile inonu khuli une.
Men Jesus sade: "Låten henne vara. Varför oroen I henne? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
7 Isikhu nchooni mulinavo, avaganchu pakhuva une samwiva nune eimisikhe guioni.
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid.
8 Avombile khila eikhyu lulesa: apakhile umbiligwango imono khuujili ya khusila.
Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning.
9 Luleli ni khuvavula, khila ponu upulilumbileluwa elimenyu, mukhilunga kyoni khila eikhiei avombile umama uyu khiikumbukhiwagwa.
Och sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse."
10 Pu u Yuda sikalioti, vumo mugati mu vakongi khei nchigo na vavile akhaluta khuvachungaji avavaha alikhunogwa ambikhe mavokho ga vene.
Och Judas Iskariot, han som var en av de tolv, gick bort till översteprästerna och ville förråda honom åt dem.
11 Vu avava va vachungaji vapulikhe nchii vaho, wikhe nukhwahidi ukhumpa ihela. Pu alikhulonda enjila ya khukabusi khu vene.
När de hörde detta, blevo de glada och lovade att giva honom en summa penningar. Sedan sökte han efter tillfälle att förråda honom, då lägligt var.
12 Isikhu ya lutanchi ya fisyesye ifisafi, vikhiwe eikhei luve usikhe uguvahuminche ing'osi ya pasakha (luhekhelo) avakongi va mwene vakhambula, “Winogwa ndakhu tukhandale ulya eipasakha paninie nufye?”
På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: "Vart vill du att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?"
13 Akhasuha avakongi vavile nukhuvavula, “Mulutage khujini, mukhumbona ugosi agegile eikhi vya ikhwagana numwe. Mukongage.
Då sände han åstad två av sina lärjungar och sade till dem: "Gån in i staden; där skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom.
14 Munyumba eyakhuva ikhwingila, mukongage na mumbule unyanyumba ukhula umanyisi atile, “Khei lindakhu eikhei yumba kya vageni alile eipasakha na vakongi va mwene?”
Och sägen till husbonden i det hus där han går in: 'Mästaren frågar: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
15 IKhuvavonesya ikhiyumba khukianya ikhiei vaha kheikyo kheilei tayali. Pu muvombe amandalasi khujili yuito pala”
Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; reden till åt oss där."
16 Avakongi vakhahega ukhuta khuujini; vakhavona kheila khanu nduvaa nchovile navakhandala eikyakyuya kya pasakha.
Och lärjungarna begåvo sig i väg och kommo in i staden och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
17 Vuyifikhe lilya kheimihe akhiincha navala kheinchigona vavili.
När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv.
18 Vuvale pipi nei mesa nu khulya, u Yesu akhata, “Lakhanchova, yumo mugati ndiomwe uvei ilya paninie nune ikhumbuda.
Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: "Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'."
19 “Voni vakhasikhi tekha yumo yumo vakhambula luleli syoo nene?”
Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: "Icke är det väl jag?"
20 U Yesu akhanchova akhavavula, “Yumo mugati mu kheinchigo na vavilii yumo, uviuyu ilaha ikhei vokho mubakhuli paninie nune.
Och han sade till dem: "Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet.
21 Pakhuva umwana va Adamu iluta induvu eilemenyu leinchovile pakianya pamwene. Pu lwa mwene umunu ula ukhugendela khu mwene umwana va Adamu ibudiwa yekhele huba umunu uywa asite ukhuhouwa.”
Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."
22 Vuvalei pakhuli, u Yesu akhalola ukata leikhasyesye, akhasaya nukhumenyula akha vapa akhata lakhanchova. Mtole ugu gumbili gwago.”
Medan de nu åto, tog han ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt dem och sade: "Tagen detta; detta är min lekamen."
23 Akhalola eikheilovo, akheisaya akhavapa voni vakhanywa.
Och han tog en kalk och tackade Gud ock gav åt dem; och de drucko alla därav.
24 Akhavavula akhata, “Ugu guukisa gwago gwa luleidehano, ukisa ugugududeikha khuujili ya vongi.
Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många.
25 Luleli nukhuvavula, saniinywa khavile eikheinyalelo kya nsabibu impakha neilavaninywa upya nchu cheva lwa Nguluve.”
Sannerligen säger jag eder: Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike."
26 Voueimbile ulwembo, vakhahuma panji pa khiamba kya miseituni.
När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
27 U Yesu akhavavula akhata, “Umwee mulee voni mukhei kwega khutali nune pakhuva levegilwe (lesimbiule) Nikhuntova unchungaji va ngosi na ngosi nchinyila.'
Då sade Jesus till dem: "I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren skola förskingras.'
28 Pavu nchukha khwango nikhu valongola ukhuluta khuu Galilaya.”
Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen."
29 Ndingave voni vikhukhulekha une sani khukhulekha.”
Då svarade Petrus honom: "Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke."
30 U Yesu akhata, “Luleli nukhukhuvula, eikhilo eiye, vusale vikhile eiakongove mala khavili, uve vukhumbela mara khadatu.”
Jesus sade till honom: "Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig."
31 Pu u Peteli akhanchova, “Puulino vinogiwa ukhufya paninie nuve sanikhukhulekha.” Voni vakhahumya enjovele yilayila.
Då försäkrade han ännu ivrigare: "Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig." Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane.
32 Vakhiincha khuli eneo eleli khuieilangilwa Gethsemene, nu Yesu akhavavula, “Avahongi va mulene tama apavunikhei saya.”
Då sade han till sina lärjungar: "Bliven kvar här, medan jag beder."
33 UYesu akhatu pavutali padebe akhagwa pasi akhadova yengive yenogile akhasikha akha khandekhe.
Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas.
34 Ee numbula, “Yango yelinulususuvalo nukhufya sigala apa muve miho.
Och han sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken."
35 Akhanchova akhata ee daada imbombo nchoni khuliuve nchii wesekhana uhenche eikheitova eikhei syoondu vuninogwa une ila ulunogwe wakho.
Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad.
36 Akhakilivukha akhavona vagonelile. Akhambula u Peteli Simoni yee ugonelile savoulesya ukhukina nune ningave eisaa yimo.”
Och han sade: "Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!"
37 Akhakilivukha akhavona vagonelile, akhammbula u Peteli, “Simoni, ye ugonelile? Savoulesya ukhukina nune ndingave eisaa yimo?
Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund?
38 Muvemiho mudovage musite ukhuuingila mungelo. Lweli enumbula yeletayari, umbilii gubela.” (intamu)
Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
39 Akhaluta kha vilii khudova akhanchova amamenyu gala gala.
Och han gick åter bort och bad och sade samma ord.
40 Akhincha khavili akhavona vagonelile amiho gavene gale machitu savakhalumanya kheikhii ekyakhumbula.
När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom.
41 Akhiin'cha ulwadatu nukhuvavula, “Badu mugonile nunkhugalalukha? Yekhwelile! Usikhe gufikhe. Lola! Umwana va Adamu vikhumbikha mumavokho gavatula nongwa.
För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: "Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer.
42 Sisimukha, tuvukhe. Lola, ula uviinogwa ukhumbuda aleipipi.”
Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära."
43 Vu badu ipin'chova uYuda, vumo vavala khenchingo na vavili, akhafikha nelipuga elivaha ukhuhuma khuvavaha va vachungaji avasimbi navagogalo nimundu ni mbunda.
Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste.
44 Usikhe ughwa umbivi va mwena akhava avapile eikhimanjilo ukhuta uviyakheiva nukhumwanga vi uyu. Mumwubatage nukhumbeikha pasi pavuloleli.”
Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: "Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning."
45 Usiekhei uYuda vuafikhee moja khwa moja akhaluta khwa Yesu nukhunchova, “Imanyisye!” Nu khumwanga.
Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: "Rabbi!" och kysste honom häftigt.
46 Pu vakhambeekha pasi pa vuloleli nukhumubata.
Då grepo de Jesus och togo honom fången.
47 Yumo aemile pagati pavene akhahoma ne mundu ya mwene akhatova umbombi va vatekhenchi nukhugeda eembulukhutu.
Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
48 U Yesu akhavavula akhata, “Mwin'chile khukhunyibata ni mundu ni mbunda nduu ndiasi?
Och Jesus talade till dem och sade: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig.
49 Useikhee gwooni nekhale numwe pelikhumanyeisya mutembile samulikhunyibata eele levombikhe eelimenyu letimile.
Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas."
50 Vla voni avavale nu Yesu vakhanyila vakhandekha.
Då övergåvo de honom alla och flydde.
51 Ukheejana yumo alikhukonga uveafualile umwenda ee fekhile ukhunchungula; vakha mwibata pakhuva
Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde, som var kastat över blotta kroppen; honom grepo de.
52 akhatolokha akhatilekha emasindikha ya mwene akhanyila vufula.
Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken.
53 Vakhandongon'cha uYesu khutekhen'chi umbaha pala upuva eevanganinche paninie nave, avatekhen'chi avavaha voni navagogolo, na vasimbi.
Så förde de nu Jesus bort till översteprästen, och där församlade sig alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde.
54 U Peteli vope alikhukonga uYesu khuvutali ukhuluta khuluvanja lwa ntekhenchi umbaha. Akhatama paninie navalolenchi, avavali pipi nu mwoto valie khuota vakhave amafukhe.
Och Petrus följde honom på avstånd ända in på översteprästens gård; där satt han sedan tillsammans med tjänarna och värmde sig vid elden.
55 Usikhe ugwa avatekhen'chi avavaha voni nili Balasa lyooni valikhulonda uvusaidi vakhave apa khumbudila savakhave.
Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom; men de funno intet.
56 Pakhuva avanu vingi vagegile uvusuhuda wa vudesi khuu mulene vakhanchova vakhata.
Ty väl vittnade många falskt mot honom, men vittnesbörden stämde icke överens.
57 Pakhuva avanu vingi vagegile khuu mwene; vakhan'chova vakhata,
Och några stodo upp och vittnade falskt mot honom och sade:
58 'Tukhapulikhe ita ninanganwa etembile eieyein'chengiwe na mavokho, mugati musikhu idatu nin'chenga eeyenge iyesayinhengiwa na mavokho.”
"Vi hava själva hört honom säga: 'Jag skall bryta ned detta tempel, som är gjort med händer, och skall sedan på tre dagar bygga upp ett annat, som icke är gjort med händer.'"
59 Pakhuva uvusaidi wa vene savuhuanine.
Men icke ens i det stycket stämde deras vittnesbörd överens.
60 Untekhen'chi umbaha akhima pagati pavene akhambun'cha uYesu, “Ye, ulien'chila kyakhunchova avavisudila kheekhii khuliuve?”
Då stod översteprästen upp ibland dem och frågade Jesus och sade: "Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?"
61 Akhan'chiga myee sakhanchova kheinu. Puuntekhenchii tembaha akhambuncha khavili, “Uve veve Kelisiti, Usayiwa?”
Men han teg och svarade intet. Åter frågade översteprästen honom och sade till honom: "Är du Messias, den Högtlovades Son?"
62 U Yesu akhan'chova akhata, “Une nene. Mukhombona Umwana va Adamu atamile eikhieivokho kyandwo eikyamakha ikhwin'cha na mavingo ga khukianya.”
Jesus svarade: "Jag är det. Och I skolen få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma med himmelens skyar."
63 Utekhen'chii umbaha akhalalavula emienda gwaa mwene nukhuta, “Badu vapi nogwa avasaidi?
Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Vad behöva vi mer några vittnen?
64 Mupulikhe ulubado lwa mwene umwe mwita kheekhii?” Voni vakhang'eega ukhuva vakhubudiwa.
I hörden hädelsen. Vad synes eder?" Då dömde de alla honom skyldig till döden.
65 Avange vakhatengula ukhubehela amati nukhugombekhiila khumiho nukhuntova nukhumbula, “Temage!” Avavaha vakhantola nukhuntova.
Och några begynte spotta på honom; och sedan de hade höljt över hans ansikte, slogo de honom på kinderna med knytnävarna och sade till honom: "Profetera." Också rättstjänarna slogo honom på kinderna.
66 U Peteli vubadu alieipasi ung'ein'cha yumo umbombi va va tekhen'chii avavaha akhiin'cha khumwene.
Medan nu Petrus befann sig därnere på gården, kom en av översteprästens tjänstekvinnor dit.
67 Vuambwene uPeteli amile ikyota umwoto akhandola pavupipi akhata nayuve uukhale nu Yesu vakhu Nazaleti, Yesu”.
Och när hon fick se Petrus, där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Också du var med nasaréen, denne Jesus."
68 Pu akhalola akhata, “Saneimanyile umunu uywa!” Akhahega akhaluta khunji. (Zingatia; Mstari huu, “Na jogoo akawika” haumo kwenye nakala za kale).
Men han nekade och sade: "Jag varken vet eller förstår vad du menar." Sedan gick han ut på den yttre gården.
69 Pu umbombi udala pala vuambweneakhatengula ukhuvavula vala avava eimula pala, “Umunu uyu viininile!”
När tjänstekvinnan då fick se honom där, begynte hon åter säga till dem som stodo bredvid: "Denne är en av dem."
70 Pu akhabuda khavili pu vala vuakinile vadebe vakhata Peteli, “Lweli uve ulei ninwe va uyu pakhuva nayuve ulei Galilaya.”
Då nekade han åter. Litet därefter sade återigen de som stodo där bredvid till Petrus: "Förvisso är du en av dem; du är ju också en galilé."
71 Pu akhatengula ukhweivikha yuywa mulukoto nukweiei lapa(jiega), “Sanimanyile umunu uyu uvimwin'chova.”
Då begynte han förbanna sig och svärja: "Jag känner icke den man som I talen om."
72 Eelikongove leikha vikha ulwa vile. Pu uPeteli akhakumbukha amamenyu aga ambulile uYesu vusayivekhile ehukhu vukhumbela mala khadatu.” Akhagwa pasi akhatengula ukhulila.
Och i detsamma gol hanen för andra gången. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig." Och han brast ut i gråt.

< Malekha 14 >