Lukha 24
1 Isikhu iya khwanja iya mulungu panavusikhu wukhilo, vakhincha khulipumba, vakhagega imono inchuvavikhile.
Men på första veckodagen kommo de, tidigt i själva dagbräckningen, till graven med de välluktande kryddor som de hade tillrett.
2 Vakhavona iliwe libelwikhe khuvutali nelipumba.
Och de funno stenen vara bortvältrad från graven.
3 Vakhigila mugati, savakhuvuna umbili ukhwa kuludeva u Yesu.
Då gingo de ditin, men funno icke Herren Jesu kropp.
4 Ikhahumila ukhuta usikhi wuvancha ganyikhiwe khueli, nambivi, avanu vavili vakhima pagati pavene vafualile imienda ig'iga ragadekhaa.
När de nu icke visste vad de skulle tänka härom, se, då stodo två man framför dem i skinande kläder.
5 Avadala vakhadega ulususuvalo vakhasulekha imifwe givo pasi, vakhavula avadala, “Khekhi mukhondonda uvianchukhile kufwe?
Och de blevo förskräckta och böjde sina ansikten ned mot jorden. Då sade mannen till dem »Varför söken I den levande bland de döda?
6 Asipali apa, anchukhile! mkumbukhe uwoachovile numwe wualikhu Galilaya,
Han är icke har, han är uppstånden. Kommen ihåg vad han talade till eder, medan han ännu var i Galileen, huru han sade:
7 Akhanchova ukhuta umwana va Ndaveti mpakha ahumenchiwe mumavokho gavatula nungwa nukhutefiwe, isikhu iyadatu, anchukhe khavili.”
'Människosonen måste bliva överlämnad i syndiga människors händer och bliva korsfäst; men på tredje dagen skall han uppstå igen.'»
8 Avadala valavakha khumbukhe amaneyu gamwene,
Då kommo de ihåg hans ord.
9 Vakhakhilivukha ukhuhuma khulipumba vakhavavula inogwa incho nchoni vala khinchigo nayumo paninie navagevoni.
Och de vände tillbaka från graven och omtalade allt detta för de elva och för alla de andra. --
10 Pwu uMaria Magadarene, Joana, Maria u mama va Yakhobo, navadala avage paninie vakhakhumiya udomo ugu khuvasukhiwa.
Kvinnorna voro Maria från Magdala och Johanna och den Maria som var Jakobs moder. Och jämväl de andra kvinnorna instämde med dem och sade detsamma till apostlarna.
11 Pwu amameyu agha khagha vonekha vudesi khuvasukhiwa, savakhavidekha avadala vala.
Deras ord syntes dock för dessa vara löst tal, och de trodde dem icke.
12 U Peteli akhasisimukha, akhagilaukhuluta khulipumba, alikhu hugila nukhulola mugati, akhayevona isandayene. Pwu u Peteli akhahega ukhuluta khu nyumba ya mwene, alikhudega khikhi khihumile.
Men Petrus stod upp och skyndade till graven; och när han lutade sig ditin såg han där allenast linnebindlarna. Sedan gick han hem till sitt, uppfylld av förundran över det som hade skett.
13 Lola, vavili pakhati pavene valikhulutaikhigono khilakhila mumbunchege uvotambuliwa Emmau, khuyeleimaili sitini ukhuma khu Yerusalemu.
Men två av dem voro samma dag stadda på vandring till en by som hette Emmaus, och som låg sextio stadiers väg från Jerusalem.
14 Valikhunchova vavokhwa vavo inogwa nchoni inchihumile.
Och de samtalade med varandra om allt detta som hade skett.
15 Usekhe vavile vikhinchofancha nukhu vunchana amaswali, u Yesu akhahegelela pawipi akhalogonchana navo.
Medan de nu samtalade och överlade med varandra, nalkades Jesus själv och gick med dem.
16 Amikho gavene gakhadendiwa ukhumanya umwene.
Men deras ögon voro tillslutna, så att de icke kände igen honom.
17 U Yesu akhavavula, “Khinu khikhi ikhyumwinchova umwe vavili mwu mugenda?” Vakhima pala vakhava na lususuvalo.
Och han sade till dem: »Vad är det I talen om med varandra, medan I gån här?» Då stannade de och sågo bedrövade ut.
18 Yumu ilitawalyamwene vecleopa, akhanda, '“Uve veve munu vimwe ne apa pa Yerusalemu yuwe supulikhe inogwa inchihumile khunu iskhu inchi?”
Och den ene, som hette Kleopas, svarade och sade till honom: »Du är väl en främling i Jerusalem, den ende som icke har hört vad där har skett i dessa dagar?»
19 U Yesu akhavavula, “Nogwa nyikhi?” Vakhanda, “Inogwa incha Yesu Unazareti, uviakhale Nyamalago, unyamakha khumbombo na mameyu khumiho ga Nguluve na khuvanu voni.
Han frågade dem: »Vad då?» De svarade honom: »Det som har skett med Jesus från Nasaret, vilken var en profet, mäktig i gärningar och ord inför Gud och allt folket:
20 Avatwa navalogonchi veto vakhaghu minche khuhegiwa uvufwe nu khu budiwa.
huru nämligen våra överstepräster och rådsherrar hava utlämnat honom till att dömas till döden och hava korsfäst honom.
21 Tulikhuhuvila ukhuta umwene veikhuvavikha mumbolegefu avaya Israeli. Paninie ninchi nchoni, ilelo khigano khyadatu ukhuhuma imbombo inchi nchivombekha.
Men vi hoppades att han var den som skulle förlossa Israel. Och likväl, till allt detta kommer att det redan är tredje dagen sedan detta skedde.
22 Pwu vaninie avadala ukhuhuma khukhipuga khyeto vakhatudwaanchinehe, wuvalutile panavusikhu khulipumba.
Men nu hava därjämte några av våra kvinnor gjort oss häpna; ty sedan de bittida på morgonen hade varit vid graven
23 Swaguwene umbili gwa mwene, vinaile vinchova ukhuta vakha lolile avasug'wa avakhakha nchovile ukhuta anchukhile mwumi.
och icke funnit hans kropp, kommo de igen och sade att de till och med hade sett en änglasyn, och änglarna hade sagt att han levde.
24 Avagosiavage avakhalale paninie nufwe vakhalutile kulipumba, vanchiwene nduwuvakha nchovile avadala. Savakhambone umwene.”
Och när några av dem som voro med oss gingo bort till graven, funno de det vara så som kvinnorna hade sagt, men honom själv sågo de icke.»
25 U Yesu akhavavula, “umwe mwavanu vapelwa mleninumbula inchifu inchakhulekha ukhwidikha nchoni unchovachovile avayamalago!
Då sade han till dem: »O, huru oförståndiga ären I icke och tröghjärtade till att tro på allt vad profeterna hava talat!
26 Sayalelweli u Yesu ukhutesiwa khunogwa incho, nukhwigila kuludeva kwa mwene?”
Måste icke Messias lida detta, för I att så ingå i sin härlighet?»
27 Ukhutegulila khwa Mose na vasug'wa voni, u Yesu akhavavula imbombo inchamwene inchilembufimbe woni.
Och han begynte att genomgå Moses och alla profeterna och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom.
28 Vavile vakhegelile mumbunchege vula, valikhuluta u Yesu akhava inogwa ukhwendelela khuvulugolo.
När de nu nalkades byn dit de voro på väg, ställde han sig som om han ville gå vidare.
29 Vakhamwumilencha, vakhata, “Lama paninie nufwe, ilwakhuva lino wilile nesikhu yesilile.”Pwu u Yesu akhigila khutama navo.
Men de nödgade honom och sade: »Bliv kvar hos oss, ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas redan sitt slut.» Då gick han ditin och stannade kvar hos dem.
30 Yakhumile ukhuta, avile atamile navo pakhulya, akhatola ikhivanda akhakhisaya, nukhumenyula, akhavapa.
Och när han nu låg till bords med dem, tog han brödet och välsignade och bröt det och räckte åt dem.
31 Pwu amikho gavene gakhadenduliwa vakhamanye, akhayaganikha nambivi khumikho gavene.
Därvid öppnades deras ögon, så att de kände igen honom. Men då försvann han ur deras åsyn.
32 Vakhavunchena vavo khwa vavo, “Ulu inumbula ncheta sanchikhavikhe mugati ndufwe, usekhe wuinchova nufwe munjila, wuikhutundindulila uvusimbe?”
Och de sade till varandra: »Voro icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?»
33 Vakhema usikhe gugwa, nukhukhilivukha khu Yerusalemu. Vakhavavona vala khinchigo nayumo valundamine paninie, navalaavale paninie navo,
Och i samma stund stodo de upp och vände tillbaka till Jerusalem; och de funno där de elva församlade, så ock de andra som hade slutit sig till dem.
34 Vakhata, Untwa anchukhile lweli lweli, agumile u Simoni.”
Och dessa sade: »Herren är verkligen uppstånden, och han har visat sig för Simon.»
35 Pwuvakhavavula imbombo inchihumile munchele, nuwu u Yesu avonikhe khuvene khuvene pakhumeyule inchivanda.
Då förtäljde de själva vad som hade skett på vägen, och huru han hade blivit igenkänd av dem, när han bröt brödet.
36 Wuvinchova inogwa incho, u Yesu yuywa akhema pagati pavene, akhavavula, “uluhungu luve numwe.”
Medan de nu talade härom, stod han själv mitt ibland dem och sade till dem: »Frid vare med eder.
37 Vakhadwada lukhadega ulutende, vali khusaga ukhuta vayewene inumbula.
Då blevo de förfärade och uppfylldes av fruktan och trodde att det var en ande de sågo.
38 U Yesu akhavavula, khekhi msikhitikha? Khekhi amameyu gilihuma munumbula ncheyo?
Men han sade till dem: »Varför ären I så förskräckta, och varför uppstiga tvivel i edra hjärtan?
39 Mlolage amavokho gago namalunde gago, ukhuta neneyune. Muyilate mlole. Ulwakhwa inimbula yenchila nyamana manchege, nduwumwilola une nilinafyo.”
Sen här mina händer och mina fötter, och sen att det är jag själv; ja, tagen på mig och sen. En ande har ju icke kött och ben, såsom I sen mig hava.»
40 Avileamale akhunchova, ewo, akhavavonesya amavokho gamwene namalunde gamwene.
Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter.
41 Vavilebadu vakhowike nukhulekha ukhwidikha, nukhuswiga, u Yesu akhavavula, “Mulinakhyo akhyakula?”
Men då de ännu icke trodde, för glädjes skull, utan allenast förundrade sig, sade han till dem: »Haven I här något att äta?»
42 Vakhampaekhemegu khyasomba iyuvanyanyile.
Då räckte de honom ett stycke stekt fisk och något av en honungskaka;
43 U Yesu akhatola nukhula khuvulogolo uhuvene.
och han tog det och åt därav i deras åsyn.
44 Akhavavula, “Upwunekhale numwe, nikhavavulile ukhuta nchoni inchisi mbiwe khudagilo invha Mose navanyamalago ne Zaburi impakha nchi khwela nile.”
Och han sade till dem: »Det är såsom jag sade till eder, medan jag ännu var bland eder, att allt måste fullbordas, som är skrivet om mig i Moses' lag och hos profeterna och i psalmerna.»
45 Pwu akhadendula igala nchova, ukhuta vavumaye uvusimbe.
Därefter öppnade han deras sinnen, så att de förstodo skrifterna.
46 Akhavavula, “Ukhuta yesimbiwe, u Kreste mpakha atesekhe, nukhunchhukha ukhuhuma kuvufwe ikhigono ikhya datu.
Och han sade till dem: »Det är så skrivet, att Messias skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda,
47 Ukhupela nukhusyekheliwa imbivi impakha nchilumbeliliwe khulitawa lya mwene khuviluga fyoni, ukhuma khu Yerusalemu.
och att bättring till syndernas förlåtelse i hans namn skulle predikas bland alla folk, och först i Jerusalem.
48 Numwe mlivamasaidi va nogwa inchi.
I kunnen vittna härom.
49 Mlolage, nikhuvahelekhela ululegilo lwa Dada vago khukyanya khulimwe. Pwu mpulikhele bahapa mumbunchega mpakha apyamvikhava amakha ukhuhuma khukyanya.
Och se, jag vill sända till eder vad min Fader har utlovat. Men I skolen stanna kvar här i staden, till dess I från höjden bliven beklädda med kraft.»
50 Pwu u Yesu akhavalogoncha ichunji impakha vavilevafikhe khu Bethania. Akhinula amavokho gamwe khu khyanya, akhavasaya.
Sedan förde han dem ut till Betania; och där lyfte han upp sina händer och välsignade dem.
51 Ikhahumila avile ikhuvasaya, akhava lekha akhapimbiwa ukhuluta khukhya
Och medan han välsignade dem, försvann han ifrån dem och blev upptagen till himmelen.
52 Pwu vakhamindekha, nukhuvuya khu Yerusalemu vahowikhe.
Då tillbådo de honom och vände sedan tillbaka till Jerusalem, uppfyllda av stor glädje.
53 Valikhupitama mtembile wuvikhudova Unguluve.
Och de voro sedan alltid i helgedomen och lovade Gud.
