Imbombo incha Vasuhwa 10
1 Khwale nu munu yumo mutava gwa Kaisalia, eilitawa Kornelio, alie imbaha va khipuga kya Khiitalia.
I Cesarea bodde en man vid namn Kornelius, en hövitsman vid den så kallade italiska krigsskaran.
2 Ale munu va Nguluve nukhukonga Unguluve nee nyumba ya mwene yoni; ahumin'che ihela n'chuu nyingi nukhudova Unguluve eemishe gwioini.
Han var en from man, som »fruktade Gud» tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor åt folket och bad alltid till Gud.
3 Usikhei gwa saa tisa pamusi, akhalola einyeivonelo usuhwa va Nguluve ukhwin'cha khu mwene. Usuhwa akhambula “Kolinelio!
En dag omkring nionde timmen såg denne tydligt i en syn en Guds ängel, som kom in till honom och sade till honom: »Kornelius!»
4 U Kolinelio akhandola usuhwa ale nuludwan'chi uvuvaha akhan'chova “Eekhei khekhi imbaha?” Usuhwa akhambula akhata “Eiisayo n'chakho ni sawadi n'chakho khuvagan'chun'chiitogile khukianya ndulukumbuhinchoo khumiho ga Nguluve”.
Han betraktade honom förskräckt och frågade: »Vad är det, herre?» Då sade ängeln till honom: »Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.
5 Lino suha avanu ukhuluta khu Yafa ukhugega umunu yumo uviikhwilangiwa ve Simoni eilenge vii Peteli.
Så sänd nu några män till Joppe och låt hämta en viss Simon, som ock kallas Petrus.
6 Itama nukhuhona ingwembe uviikhwilangiwa vei Simoni einyumba ya mwene yilikhulukanji khunyanja.”
Han gästar hos en garvare vid namn Simon, som har ett hus vid havet.»
7 Vuu usuhwa uviakhan'cho vaganave ukhuhega, uKolinelio akhavilaga avavombi va mwene vavili, nu sikhali uvii uyu ali khumwidikha Unguluve pagati pa vasikhali avakhambombelaga.
När ängeln som hade talat med honom var borta, kallade han till sig två av sina tjänare och en from krigsman, en av dem som hörde till hans närmaste följe,
8 U Kolinelio akhavavula n'choni einchihumile nukhuvasuha khu Yafa.
och förtäljde alltsammans för dem och sände dem åstad till Joppe.
9 Ee sikhu eiyekongile usekhe gwa pamusi(pa saa sita) vuvale munjila valipakhufikha khujini, uPeteli akhatoga khukianya khudali khudova. (khukhisaya).
Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja.
10 Ale nei njala alondaga ei khinu kya khulya, vuavanu vitelekha eikyakhulya avone siule einyivonelo,
Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning.
11 akhavona khukianya khudendwikhe, nekyombo khikhwikha ndu mulenda mbaha gukhwikha pasi pakhilunga ingutu n'choni n'chuline.
Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.
12 Mugati mukyene mulale ni fikanu vyoni ifinya malune gane, haitigenda pasi nifinyela khukianya.
Och däri funnos alla slags fyrfota och krälande djur som leva på jorden, och alla slags himmelens fåglar.
13 Nee savuti yekhan'chova khumwene, “Sisimukha, Petro uhenje ulye.”
Och en röst kom till honom: »Stå upp, Petrus, slakta och ät.»
14 Pu u Perto akhata, “Ate, Bwana sanigelile ukhulya eikhinu khukhoni eekhi vivi neikhin'chafu.
Men Petrus svarade: »Bort det, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt och orent.»
15 Pu eisavuti yekhin'cha khumwene mala ya vile “Eikyasayile Unguluve usite ukhuta khivivi nu vun'chafu.”
Åter, för andra gången, kom en röst till honom: »Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt.»
16 Eiye yekha humile mala khadatu, eikvombo khila khikha toliwa khavile khu kianya.
Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan blev duken strax åter upptagen till Himmelen.
17 Nu Petro ale musikhe gwa khwihanjile hanwaa pa nyivonelo n'chivonesya khekhi, pu avanu vakhava vasuhiwe nu Kornelio vakhima khu vulongolo khundiango, vakhavun'cha einjila ya khuluta khunyumba.
Medan Petrus i sitt sinne undrade över vad den syn han hade sett skulle betyda, hade de män som voro utsända av Kornelius redan frågat sig fram till Simons hus; och de stannade nu vid porten
18 Vakhilanga nukhuvun'cha ukhuta ndavi Simoni uviikhwelangwile Peteli akhatamaga pala.
och ropade på någon för att få veta om Simon, som ock kallades Petrus, gästade där.
19 Usikhe ugwa u Peteli vuisaga pa nyevonelo, Umepo akhachova nave, “Lola avanu vadatu vikhukhulonda.
Men under det Petrus alltjämt begrundade synen, sade Anden till honom: »Här äro ett par män som fråga efter dig.
20 Sisimukha wikhe pasi ulutage navo. Usite ukhudwada ukhuluta navo, pakhuva nevasuhile.”
Stå upp, och gå ditned och följ med dem, utan att tveka; ty det är jag som har sänt dem.»
21 U Peteli akhikha pasi nukhunchova navo une nene mukhundonda khekhi mwin'chile?”
Då steg Petrus ned till männen och sade: »Se här är jag, den som I frågen efter. Av vilken orsak haven I kommit hit?»
22 Umbaha yumo eilitawa vi Kornelio, umunu vavu yelweli inogwa ukhumwimikha Unguluve, na vanu vikhun'chova vunonu ikhilunga kyoni eikyakiyahudi, avali ule nusuhwa va Nguluve ukhunyumba ya mwene, pu apuliheonchi eikhulonguva ukhuhuma khuliuve.”
De svarade: »Hövitsmannen Kornelius, en rättfärdig och gudfruktig man, som har gott vittnesbörd om sig av hela det judiska folket, har i en uppenbarelse fått befallning av en helig ängel att hämta dig till sig och höra vad du har att säga.»
23 U Peteli akha vakalibisya ukhwingela mugati nukhutama paninie nave. Vukhilu akhasisi mukha alukhuheta paninie na valukololule vadebe ukhuhuma khu Yafa vakhalongo n'chana nave.
Då bjöd han dem komma in och beredde dem härbärge. Dagen därefter stod han upp och begav sig åstad med dem; och några av bröderna i Joppe följde med honom.
24 Eisikhu ei yekongile vakhin'cha khu Kaisaria. Nu Kornelio alikhu vagulila; pu avei langile avalukololwe navamanyani vamwene avalipipi.
Följande dag kommo de fram till Cesarea. Och Kornelius väntade på dem och hade kallat tillhopa sina fränder och närmaste vänner.
25 Usikhei u Peteli ingile mugati u Kornelio akha kalibisya nukhwinama pasi pamalunde ga mwene nukhue muleimikha.
Då nu Petrus skulle träda in, gick Kornelius emot honom och betygade honom sin vördnad, i det att han föll ned för hans fötter.
26 Pu u Peteli akhamwinula nukhun'chova ukhuta nayune neilimu.”
Men Petrus reste upp honom och sade: »Stå upp; också jag är en människa.»
27 akhasikhe Upeteli ein'chova nave, akhaluta mungati akhavona avame vei vungani n'che pupanei.
Och under samtal med honom trädde Petrus in och fann många vara där församlade.
28 Akhavavula yumwe mwei vene mulumanyile ukhuta indagilo n'cha khiei yahudi ukhwi vungani pu panei nukhugendelanila nu munu yuywa savakhikolo eikhi pakhuva u Nguluve ambonisye une ukhuta sani nogiwa ukhumwilanga umuntu vivoni ukhuta imbivi ewo ichafu.
Och han sade till dem: »I veten själva att det är en judisk man förbjudet att hava något umgänge med en utlänning eller att besöka en sådan; men mig har Gud lärt att icke räkna någon människa för ohelig eller oren.
29 Kyvu ngave nin'chile khesita khuben'cha, vunei suhiwe khujili ya in'chi nevavun'che khekhi musuhiwe khuujili yango.”
Därför kom jag ock utan invändning hit, när jag blev hämtad. Och nu frågar jag eder av vilket skäl I haven låtit hämta mig.»
30 Ukornelio akhata, “Isikhu nne in'chilutile, usikhei ndugu nulikhwesaya usikhei gwa saa tisa pamusi mugati munyumba yango; Nikhavona umunu aimile afualile eimienda eimivalafu,
Då svarade Kornelius: »Det är nu fjärde dagen sedan jag, just vid denna timme, förrättade i mitt hus den bön som man beder vid nionde timmen. Då fick jag se en man i skinande klädnad stå framför mig,
31 Akhambula “Kornelio inyesayo n'chakho n'chifikhe pamiho ga Nguluve, nei sawadi n'chakho khuva lemilwe nchivile vukumbuhincho khuvulongolo khwa Nguluve.
och han sade: 'Kornelius, din bön är hörd, och dina allmosor hava kommit i åminnelse inför Gud.
32 Pu lino suha umunu khu Yafa akah mweilange umunu yumo eilitawa vei Simoni in'che khulive eilitawa eilengeve Peteli. uvei itama khung'ona Ngulembe yumo eilitawa vei Simoni einyumba ya mwene yeilekhulukanji khuu nyanja.
Så sänd nu bud till Joppe och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus: han gästar i garvaren Simons hus vid havet.'
33 Zingatia: Mmstari huu, “Nu mwene veikhwincha in'chova numwe,” haumo kwenye maandiko ya kale.
Då sände jag strax bud till dig, och du gjorde väl i att du kom. Och nu äro vi alla här tillstädes inför Gud för att höra allt som har blivit dig befallt av Herren.»
34 uPeteli akhadundula undomo gwa mwene nukhun'chova “Lweli, niedikhe ukhuta Unguluve in'chila vapendelelo.
Då öppnade Petrus sin mun och sade: »Nu förnimmer jag i sanning att 'Gud icke har anseende till personen',
35 Ukhuva khila munu uviikhumwidikha nukhuvomba imbombo n'cha lweli ikhwiidekhiwa khumwene.
utan att den som fruktar honom och övar rättfärdighet, han tages emot av honom, vilket folk han än må tillhöra.
36 Ulumanyile ukhuta ee khulongungwi yeihumile khuvanya Isilaeli, vuipulisya eilimenyu lya lunon'chehen'cho lwa Kilisiti uviuyu vii Daada va voni-
Det ord som han har sänt till Israels barn för att genom Jesus Kristus, som är allas Herre, förkunna det glada budskapet om frid, det ordet kännen I,
37 yumwe mwevene mulumanyile eilele humile eilihumile khu Yudea yoni leitengulie khu Galilaya, palwon'cho ulu an'chovaga uYohani.
den förkunnelse som gick ut över hela Judeen, sedan den hade begynt i Galileen efter den döpelse Johannes predikade --
38 ee khulongwi yeilekhundonda uYesu Kelisiti uvi Unguluve abakhile umono khuunjila ya Mepo Umbalan'che na makha. Akhaluta akhavomba inonu nukhuponwa voni avatesiwe nu setano, pakhuva Unguluve ale panie nave.
förkunnelsen om Jesus från Nasaret och om huru Gud hade smort honom med helig ande och kraft, honom som vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld; ty Gud var med honom.
39 Ufye tulivasaidi vambombo n'choni inchi vombikhe khu khilunga kya khu Vuyahudi nakhu Yelusalemu- uyu vei Yesu uvivabudile nukhutulikha mubikhi.
Vi kunna själva vittna om allt vad han gjorde både på den judiska landsbygden och i Jerusalem; likväl upphängde man honom på trä och dödade honom.
40 Umunu uyu Unguluve an'chusin'che eisikhu ya datu nukhupa ukhumanyikha,
Men honom har Gud uppväckt på tredje dagen och låtit honom bliva uppenbar,
41 syoo khuvanu voni khuvasaidi avahaliwe nu Nguluve. - yufye twiivene twaalile nave tukhanywa nave vusan'chukhile ukhuma khu vufye.
väl icke för allt folket, men för oss, som redan förut av Gud hade blivit utvalda till vittnen, och som åto och drucko med honom, sedan han hade uppstått från de döda.
42 Atulagile ukhulumbilila khu vanu nukhusuhudila ukhuta uyu vi uyu Unguluve ang'alile vandamunchi vavumi navafuile.
Och han bjöd oss predika för folket och betyga att han är den som av Gud har blivit bestämd till att vara domare över levande och döda.
43 Ukhugendela umwene avasuhwa voni van'chova, khila munu uvei ukhwedikha ukhugendela umwene ipokhela uvusyekhilo wa mbivi ukhugendela eilitawa lya mwene.”
Om honom bära alla profeterna vittnesbörd och betyga att var och en som tror på honom skall få syndernas förlåtelse genom hans namn.»
44 Vu uPeteli ikhwendelela ukhunchova n'chii, Umepo Umbalan'che akhadiga khuvoni avavapulihin'chaga eilimenyu lya mwene.
Medan Petrus ännu så talade, föll den helige Ande på alla dem som hörde hans tal.
45 Avanu vala avihusikha neikhepuga kya viidikhi na vasaiule- vala voni avavin'chile nu Peteli- valikhuswiga pakhikungilwa kya Mepo Umbalan'che uviadudeliwe khu vanyapanji.
Och alla de omskurna troende män som hade kommit dit med Petrus blevo uppfyllda av häpnad över att den helige Ande hade blivit utgjuten jämväl över hedningarna, såsom en gåva åt dem.
46 Pakhuva vapulikhe avanya panji ava vinchova einjovele eiyinge nukhu mwidikha Unguluve. U Peteli akhata(akhanchova),
De hörde dem nämligen tala tungomål och storligen prisa Gud.
47 “Khuli munu vivnoni iwesya ukhusigila amagasi avanu vasite ukhwon'chiwa, Avanu ava vapokhile Umepo Umbalan'che ndufye?”
Då tog Petrus till orda och sade: »Icke kan väl någon hindra att dessa döpas med vatten, då de hava undfått den helige Ande, de likaväl som vi?»
48 Puu akhavaluhusu vonchiwe khulitawa lya Yesu Kelisiti. Puvakhadova atame navo isikhu ndebe.
Och så bjöd han att man skulle döpa dem i Jesu Kristi namn. Därefter bådo de honom att han skulle stanna hos dem några dagar. Se Frukta Gud i Ordförkl.
