Romanos 6
1 ¿Jas kꞌu kaqabꞌij? ¿La are kꞌu kaqilij ubꞌanik ri mak rech katixix ri toqꞌobꞌ kapetik?
Hvad vilje vi Då säga? Skole vi blifva i syndene, på det nåden skall öfverflöda?
2 ¡Man je ta riꞌ! Ri uj, ri uj kaminaq chik chubꞌanik ri mak, ¿la kujkwin kꞌu ri xaq jeꞌ kujkꞌojiꞌk chupam?
Bort det; vi som äre döde ifrå syndene, huru skulle vi ännu lefva i henne?
3 ¿La man kꞌu iwetaꞌm chi qonojel ri xbꞌan qaqasanaꞌ rech kujkꞌojiꞌk rukꞌ ri Cristo Jesús, xbꞌan qaqasanaꞌ pa ri ukamikal?
Veten I icke, att alle vi som äre döpte till Christum Jesum, vi äre döpte till hans död?
4 Rumal ri qasanaꞌ xubꞌan chaqe chi xujmuqiꞌ rukꞌ ri Cristo pa ri ukamikal, rech jeriꞌ jetaq ri xubꞌan ri Cristo xkꞌastaj rukꞌ ri ukwinem ri Tataxel, xuqujeꞌ uj kaqataqej na jun kꞌakꞌ kꞌaslemal.
Så äro vi ju begrafne med honom, genom dopet, i döden; att såsom Christus är uppväckt ifrå de döda, genom Fadrens härlighet, så skole ock vi vandra i ett nytt lefverne.
5 Qas tzij, we xa jun qabꞌanik rukꞌ ri Cristo are xujkamik, xa jun xuqujeꞌ riꞌ qabꞌanik rukꞌ are kakꞌastaj qawach.
Ty om vi, samt med honom, inplantade vardom till en lika död, så varde vi ock uppståndelsen like;
6 Qetaꞌm chi ri ojer qakꞌaslemal xrip rukꞌ ri Cristo, rech jeriꞌ ri qatyoꞌjal rech mak xtukitajik, man uj patanil ta chi kꞌu rech ri mak.
Vetande att vår gamla menniska är korsfäst med honom, på det att syndakroppen skall varda om intet, att vi icke härefter skola tjena syndene.
7 Rumal cher ri winaq ri kaminaq chik maj chi ukwinem ri mak puꞌwiꞌ.
Ty den som döder är, han är rättfärdigad ifrå syndene.
8 We kꞌu kujkam rukꞌ ri Cristo, kaqakojo chi kujkꞌasiꞌk xuqujeꞌ na rukꞌ Areꞌ.
Äre vi nu döde med Christo, så tro vi, att vi ock skole lefva med honom;
9 Qetaꞌm chi ri Cristo xkꞌastaj chikixoꞌl ri kaminaqibꞌ, jeriꞌ man kakam ta chik junmul. Rumal cher ri kamikal maj chi ukwinem puꞌwiꞌ Areꞌ.
Vetande, att Christus, som ifrå de döda uppväckt är, dör intet mer; döden får intet mer magt öfver honom.
10 Xa junmul, rukꞌ ri ukamikal xuchup ronojel ri mak, xuqujeꞌ xkꞌasiꞌk chibꞌe qꞌij saq rech kuya uqꞌij ri Dios.
Ty det han blef död, blef han syndene död en gång; men det han lefver, lefver han Gudi.
11 Ix xuqujeꞌ, chiwilaꞌ chi ix kaminaqibꞌ chik jeriꞌ man kuya ta chik kixmakunik, xane ix kꞌaslik rech kiya uqꞌij ri Dios pa Cristo Jesús.
Så håller ock I eder derföre, att I ären döde syndene, och lefven Gudi, genom Christum Jesum, vår Herra.
12 Xaq jeriꞌ man kiya ta bꞌe che ri makaj kabꞌan rech puꞌwiꞌ ri ityoꞌjal rech man kinimaj ta chik ri itzel taq urayinik.
Så låter nu icke syndena väldig vara i eder dödeliga lekamen, så att I henne efterföljen uti hennes lustar.
13 Man kitzuj ta ri ityoꞌjal che ri makaj rech kubꞌan ri man sukꞌ taj, xane chitzuju iwibꞌ che ri Dios, je ta ne ri kꞌa te xixel loq pa ri kamikal xixpe pa ri kꞌaslemal, chijacha ri ityoꞌjal rech kux rech sukꞌal.
Och gifver icke syndene edra lemmar till orättfärdighetenes vapen; utan gifver eder sjelfva Gudi, lika som de der döde hafva varit, och nu lefva; och edra lemmar Gudi, till rättfärdighetenes vapen.
14 Jeriꞌ, man kakwin taj ri makaj kubꞌan rech piꞌwiꞌ, rumal cher man ix kꞌo ta chik chuxeꞌ ri taqanik xane ix kꞌo chik pa ri toqꞌobꞌ.
Ty synden skall icke vara väldig öfver eder; efter I ären icke under lagen, utan under nådene.
15 ¿Jas kꞌu kaqabꞌij? ¿La kujmakun kꞌut rumal ri man uj kꞌo ta chik chuxeꞌ ri taqanik, xane uj kꞌo chik pa ri toqꞌobꞌ? Man je ta riꞌ.
Huru då? Skole vi synda, medan vi äre icke under lagen, utan under nådene? Bort det.
16 ¿La man iwetaꞌm chi we kijach iwibꞌ che jachinaq rech kinimaj, ix patanil rech ri winaq ri kinimaj, we kꞌu are ri makaj rech kamikal o are ne ri nimanik rech sukꞌal?
Veten I icke, att hvem I gifven eder för tjenare till att lyda, hans tjenare ären I, som I lydige ären, ehvad det är mer syndene, till döden, eller lydnone, till rättfärdighetena?
17 Xa tyox che ri Dios rumal pune ojer ix patanil kan rech ri makaj, chanim inimam chik ri kꞌutuꞌn ri xyaꞌtaj chiꞌwe.
Men lofvad vare Gud, att I hafven varit syndenes tjenare, och ären dock af hjertat lydige vordne, uti den lärdoms eftersyn, som I ären gifne till.
18 Xixesataj loq pa uqꞌabꞌ ri makaj, kamik ix patanil chi rech ri sukꞌal.
Men nu, medan I ären friade ifrå syndene, ären I rättfärdighetenes tjenare vordne.
19 In kintzijon iwukꞌ pa kitzij winaq rumal wetaꞌm chi xaq xwi waꞌ kixkwinik kichomaj. Nabꞌe kanoq kitzuj ri ityoꞌjal chupatanixik ri chꞌulujil, ri kixukꞌam bꞌik pa ri etzelal, kamik kꞌut chitzuju ri ityoꞌjal chupatanixik ri sukꞌal ri kakꞌaman bꞌik pa ri Tyoxalaj kꞌaslemal.
Jag talar härom efter menniskors sätt, för edra köttsliga skröplighets skull; lika som I hafven edra lemmar gifvit orenlighet ene och orättfärdighetene till tjenst, ifrå den ena orättfärdighetene till den andra; så gifver ock nu edra lemmar rättfärdighetene till tjenst, att de måga varda helige.
20 Ojer are ix patanil kan rech ri makaj, maj rech ri sukꞌal chiꞌwe.
Ty då I voren syndenes tjenare, då voren I frie ifrå rättfärdighetene.
21 ¿Jas kꞌu ri xikꞌamawaꞌj kan nabꞌe che ri xibꞌano? Are xikꞌamawaꞌj ri jastaq ri kixkꞌix chik che kamik, we jastaq riꞌ kakꞌaman bꞌik pa kamikal.
Hvad gagn haden I då af det, der I nu blygens vid? Ty till sådant är döden ändalykten.
22 Kamik kꞌut man ix kꞌo ta chik pa uqꞌabꞌ ri makaj, ix patanil chi rech ri Dios, xuqujeꞌ kikꞌamawaꞌj iwe ri tyoxalaj kꞌaslemal ri kixukꞌam bꞌik pa jun alik kꞌaslemal. (aiōnios g166)
Men nu, medan I ären frie vordne ifrå syndene, och vordne Guds tjenare, hafven I edor frukt, att I helige varden; och till ändalykt, evinnerligit lif. (aiōnios g166)
