Mateo 5
1 Are xril ri Jesús ri kikꞌiyal ri winaq, xpaqiꞌ cho ri juyubꞌ, kꞌa te riꞌ xtꞌuyiꞌk, xkimulij kꞌu kibꞌ ri utijoxelabꞌ chirij.
När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.
2 Ri Jesús xuchapleꞌj ubꞌixik we tzij riꞌ:
Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:
3 E tewchiꞌtal ri mebꞌaibꞌ pa kanimaꞌ, rumal cher aꞌreꞌ aꞌjchoqꞌe ri ajawarem rech ri Dios.
»Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.
4 E tewchiꞌtal ri koꞌqꞌik rumal cher kakubꞌisax na kikꞌuꞌx.
Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.
5 E tewchiꞌtal ri kakimochꞌ kibꞌ rumal cher kakikꞌamawaꞌj na ri ulew che kechabꞌal.
Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.
6 E tewchiꞌtal ri kenumik, xuqujeꞌ kachaqiꞌj kichiꞌ chubꞌanik ri sukꞌal rumal cher kayaꞌtaj na chike ri urayibꞌal kikꞌuꞌx.
Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.
7 E tewchiꞌtal ri kakitoqꞌobꞌisaj kiwach nikꞌaj winaq chik rumal cher katoqꞌobꞌisax na kiwach aꞌreꞌ.
Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.
8 E tewchiꞌtal ri chꞌajchꞌoj kanimaꞌ rumal cher kakil na uwach ri Dios.
Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.
9 E tewchiꞌtal ri kechakunik chuyaꞌik jaꞌmaril rumal cher kabꞌix na ralkꞌwaꞌl ri Dios chike.
Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.
10 E tewchiꞌtal ri kabꞌan kꞌax chike rumal ubꞌanik ri sukꞌal, rumal cher kech na ri ajawarem rech ri Dios.
Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.
11 Chixkiꞌkotoq are kabꞌix itzel taq jastaq chiꞌwe, xuqujeꞌ kixtzukuxik rech kabꞌan kꞌax chiꞌwe, xuqujeꞌ kabꞌan ronojel uwach bꞌanoj tzij chiꞌwij xa rumal we in.
Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.
12 Chixkiꞌkotoq, xuqujeꞌ noj ri iwanimaꞌ che kiꞌkotemal, rumal cher kayaꞌtaj na jun nimalaj tojbꞌal iwe pa ri kaj. Jeriꞌ xbꞌan chike ri e qꞌalajisal taq tzij rech ri Dios ri xepe kan chiꞌwach ix nabꞌe.
Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.
13 Ri ix ix atzꞌam rech ri uwachulew. We man katzayin chi ri atzꞌam ¿jas kubꞌan kꞌut rech katzayin chi na? Maj chi kutayij, xane kakꞌyaq bꞌi riꞌ kumal ri winaq, ketzelax uwach xuqujeꞌ katakꞌaleꞌxik.
I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.
14 Ix kixtunan ri uwachulew. Ri tinimit ri kꞌo puꞌwiꞌ ri juyubꞌ man kakwin taj karawaj ribꞌ.
I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?
15 Xuqujeꞌ man katzij ta jun qꞌaqꞌ tunabꞌal kꞌa te riꞌ kachꞌuq rukꞌ jun kaxon. Xane kaya puꞌwiꞌ jun kꞌolibꞌal jastaq rech kuꞌtunaj konojel ri e kꞌo pa ri ja.
Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.
16 Xaq jeriꞌ tunan ri itunal chkiwach ri winaq rech kakil ri utz taq chak ri kibꞌano, xuqujeꞌ kakiqꞌijilaꞌj ri Tataxel ri kꞌo pa ri kaj.
På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.
17 Michomaj chi xinpe che uchupik ri taqanik xuqujeꞌ ri xkibꞌij ri e qꞌalajisal taq tzij rech ri Dios, man je ta riꞌ, xane in petinaq che unimaxik.
I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.
18 Qas tzij kinbꞌij chiꞌwe chi are kꞌa kꞌo na ri kaj rachiꞌl ri uwachulew, maj jun tzꞌibꞌ, maj xa ta ne jun tzꞌut rech ri taqanik kasach uwach, ronojel kakꞌulmataj na.
Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.
19 Xapachin ri man kunimaj ta jun chike we taqanik riꞌ, pune are ri sibꞌalaj nitzꞌ chike xuqujeꞌ kuꞌtaqchiꞌj chi nikꞌaj je kakibꞌano, nitzꞌ kabꞌan na chi rilik pa ri ajawarem rech chilaꞌ chikaj. Xapachin kꞌu ri kunimaj xuqujeꞌ kuꞌtaqchiꞌj chi nikꞌaj chunimaxik ri taqanik, nim na kil pa ri ajawarem rech chilaꞌ chikaj.
Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.
20 Qas kinbꞌij chiꞌwe chi man kixok taj pa ri ajawarem rech ri kaj we man kikꞌow na ri isukꞌal chikiwach ri e fariseos xuqujeꞌ ri aꞌjtijabꞌ rech ri taqanik.
Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.
21 Ri ix itom chi xbꞌix chike ri qamam ojer: Matkamisanik, xuqujeꞌ Xapachin ri kakamisanik, kaqꞌat na tzij puꞌwiꞌ.
I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'
22 Ri in kꞌut kinbꞌij chiꞌwe, xapachin ri kayojtaj rukꞌ ri rachalal, kaqꞌat na tzij puꞌwiꞌ. Xapachin ri kutzukuj chꞌoꞌj rukꞌ ri rachalal kaqꞌat na tzij puꞌwiꞌ cho ri qꞌatbꞌal tzij. Xuqujeꞌ xapachin ri karetzelaj ri rachachal kaqꞌat na tzij puꞌwiꞌ pa ri tyoꞌnel qꞌaqꞌ ri maj ukꞌisik. (Geenna g1067)
Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna. (Geenna g1067)
23 Xaq jeriꞌ, we tajin kaya ri asipanik cho ri tzujbꞌal sipanik kꞌa te riꞌ kanaꞌtaj chawe chi ri awachalal yojtajinaq awukꞌ.
Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,
24 Chaya kan ri asipanik cho tzujbꞌal sipanik. Jat nabꞌe rukꞌ ri awachalal, jaꞌta toqꞌobꞌ che, kꞌa te riꞌ chattzalij loq chutzujik ri asipanik.
så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.
25 We kꞌo jun akꞌulel ri raj katuꞌtzujuj cho ri qꞌatbꞌal tzij, chattzijon rukꞌ aninaq are bꞌenaq pa ri bꞌe, rech man katujach ta che ri qꞌatal tzij, rumal we xatujach che ri qꞌatal tzij, ri qꞌatal tzij katujach chi che jun ri katkꞌamow bꞌik pa ri cheꞌ.
Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.
26 Qas tzij kinbꞌij chawe chi man katel ta kꞌu loq chilaꞌ we man katoj kan ri kꞌisbꞌal centaw akꞌas.
Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.
27 Ri ix itom bꞌiꞌtal loq: Mabꞌan mak rukꞌ ri kꞌulanik winaq.
I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'
28 Kinbꞌij in chiꞌwe xapachin ri kukaꞌyej jun ixoq xuqujeꞌ kurayij kamakun rukꞌ, xmakun riꞌ rukꞌ pa ranimaꞌ.
Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.
29 Xaq jeriꞌ, we ri abꞌoqꞌoch ri kꞌo pa awiqiqꞌabꞌ katutaqchiꞌj pa mak, chawesaj, chakꞌyaqa bꞌik. Are katanik katzaq jubꞌiqꞌ che ri atyoꞌjal, cho ri ronojel ri atyoꞌjal kakꞌyaq bꞌik pa ri tyoꞌnel qꞌaqꞌ ri maj ukꞌisik. (Geenna g1067)
Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
30 We ri aqꞌabꞌ ri wiqiqꞌabꞌ katutaqchiꞌj pa mak, chasakꞌij, chakꞌyaqa bꞌik. Are katanik katzaq jubꞌiqꞌ che ri atyoꞌjal cho ri kakꞌyaq bꞌik ronojel pa ri tyoꞌnel qꞌaqꞌ ri maj ukꞌisik. (Geenna g1067)
Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna. (Geenna g1067)
31 Bꞌiꞌtal loq: Ri karetzelaj uwach ri rixoqil chuya jun uwuj jawjeꞌ kubꞌij wi chi xkijach kibꞌ.
Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'
32 Ri in kꞌut kinbꞌij chiꞌwe, ri kujach rixoqil man xa ta rumal chi xriqitaj chi rukꞌ jun achi, tajin kutaqchiꞌj ri rixoqil pa mak, je xuqujeꞌ ri winaq ri kakꞌuliꞌ rukꞌ ri jachtalik, kamakun xuqujeꞌ.
Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.
33 Xuqujeꞌ itom riꞌ xbꞌix chike ri iwatiꞌt imam ojer: Chabꞌana ri chꞌekom tzij, ri xabꞌij kabꞌano, chabꞌana ri xatzuj ubꞌanik cho ri Dios.
Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'
34 Ri in kꞌut kinbꞌij chiꞌwe, man kibꞌan ta chꞌekoj tzij cho ri kaj, rumal cher are utꞌuyulibꞌal ri Dios.
Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',
35 Man kibꞌan ta chꞌekoj tzij cho ri uwachulew, rumal cher are utakꞌalibꞌal ri Dios. Man kibꞌan ta chꞌekom tzij cho ri tinimit Jerusalén, rumal cher are utinimit ri nimalaj Taqanel.
ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';
36 Xuqujeꞌ man kibꞌan ta chꞌekoj tzij puꞌwiꞌ ri ijolom, rumal cher man kixkwin taj kisaqirisaj o kiqꞌeqꞌarisaj ri iwiꞌ.
ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;
37 Are kibꞌij “jeꞌ” o “jeriꞌ”, qas je bꞌa riꞌ chibꞌanaꞌ; xuqujeꞌ are kibꞌij “man je ta riꞌ”, je xuqubꞌa riꞌ chibꞌanaꞌ. Rumal tzi che ri itzel kape wi we xaq bꞌanoj tzij kibꞌano.
utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.
38 Ri ix itom ri xbꞌixik: We kꞌo jun winaq karesaj jun bꞌoqꞌochaj, kesax xuqujeꞌ na jun ubꞌoqꞌoch ri winaq riꞌ, xuqujeꞌ we kꞌo jun winaq karesaj jun wareaj kesax xuqujeꞌ na jun uware we winaq riꞌ.
I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'
39 Ri in kinbꞌij chiꞌwe: Man kibꞌan ta chꞌoꞌj rukꞌ ri kubꞌan kꞌax chiꞌwe. We kꞌo jun winaq kixuchꞌay che ri ipalaj ri kꞌo pa iwiqiqꞌabꞌ, chiya chi ri jun ipalaj che.
Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;
40 We kꞌo jun kumaj kan ri akamiꞌx, chaya xuqujeꞌ kan ri achakeꞌt che.
och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;
41 We kꞌo jun katutaqchiꞌj che ukꞌamik bꞌik jun eqaꞌn jun kilómetro, chakꞌama bꞌik at kebꞌ.
och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.
42 Ri winaq ri kuta jastaq chawe, chaya che. Ri kuta uqajanik chawe, man kakꞌekꞌej ta uyaꞌik che.
Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.
43 Itom xuqujeꞌ ri bꞌiꞌtal loq: Chaloqꞌaj ri ajil tzꞌaqat xuqujeꞌ chawetzelaj ri akꞌulel.
I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'
44 Kinbꞌij kꞌu in chiꞌwe: Chiꞌloqꞌaj ri iꞌkꞌulel xuqujeꞌ chibꞌana chꞌawem pa kiwiꞌ ri kixkitzukuj rech kakibꞌan kꞌax chiꞌwe.
Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,
45 Rech jeriꞌ qas kixux ralkꞌwaꞌl ri iTat ri kꞌo pa ri kaj. Areꞌ kabꞌanowik chi kel loq le qꞌij pa kiwiꞌ ri itzel taq winaq xuqujeꞌ pa kiwiꞌ ri e utz taq winaq, xuqujeꞌ kubꞌan jabꞌ pa kiwiꞌ ri e sukꞌ taq winaq xuqujeꞌ ri man e sukꞌ taj.
och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.
46 We xaq xwi kiꞌloqꞌaj ri winaq ri kixloqꞌanik, ¿jas ta kꞌu riꞌ ri tojbꞌal iwe kikꞌamawaꞌj? ¿La man kꞌu jewaꞌ kenoꞌjin xuqujeꞌ le toqꞌil taq alkabal?
Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?
47 Xuqujeꞌ we xaq xwi kiya rutzil uwach ri iwachalal ¿jas kꞌu riꞌ ri kꞌakꞌ jastaq ri kibꞌano? ¿La man kꞌu jewaꞌ kenoꞌjin ri winaq ri man aꞌj Israel, taj?
Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?
48 Xaq jeriꞌ, qas tzꞌaqat chixnoꞌjinoq jetaq ri iTat ri kꞌo chilaꞌ chikaj, tzꞌaqat kanoꞌjinik.
Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.» Se Domstol i Ordförkl.
