Marcos 1
1 Jewaꞌ xkꞌulmatajik are xchapleꞌtaj loq utzijoxik ri utz laj tzij rech ri Jesucristo, ukꞌojol ri Dios.
Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.
2 Xkꞌulmatajik jetaq ri utzꞌibꞌam loq ri qꞌalajisal rech ri utzij ri Dios Isaías, are xubꞌij: Kintaq na bꞌik ri nutaqoꞌn kanabꞌej na chawach, rech kusukꞌumaj apanoq ri abꞌe,
Så är skrivet hos profeten Esaias: "Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
3 Uchꞌabꞌal jun winaq ri kasikꞌinik pa ri katzꞌinow ulew, kubꞌij: Chisukꞌumaj ri ubꞌe ri Ajawxel, sukꞌum chibꞌana che ri ubꞌe.
Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'"
4 Jeriꞌ xubꞌan ri Juan are xutzijoj ri qasanaꞌ rech kꞌexbꞌal kꞌuꞌx rech kuybꞌal mak pa ri katzꞌinow ulew.
I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.
5 Konojel ri winaq aꞌj Judea, aꞌj Jerusalén xoꞌpan rukꞌ. Ri Juan xubꞌan kiqasanaꞌ ri winaq pa ri nimaꞌ Jordán, are xtzujutaj kibꞌ che ri kimak.
Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.
6 Ri ratzꞌyaq ri Juan che rismal kamey bꞌantal wi, ri jatꞌibꞌal upam jun tzꞌuꞌm, are xutij che uwa ri e sakꞌ rachiꞌl ri juyubꞌil kabꞌ.
Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.
7 Jewaꞌ xubꞌij are xutzijoj ri utzij ri Dios: Kape chi na jun ri sibꞌalaj kꞌo ukwinem chinuwach in, man taqal ta chwe kinkir ri uxajabꞌ.
Och han predikade och sade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.
8 In xinbꞌan iqasanaꞌ rukꞌ jaꞌ, are kꞌu ri kape na kubꞌan na iqasanaꞌ pa ri Tyoxalaj Uxlabꞌixel.
Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande."
9 Pa taq ri qꞌij riꞌ xopan ri Jesús, upetik pa Nazaret rech Galilea, xbꞌan kan uqasanaꞌ rumal ri Juan pa ri nimaꞌ Jordán.
Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.
10 Ri Jesús are xel loq pa ri nimaꞌ, xril ri kaj xjaqajobꞌik, xqaj loq ri Tyoxalaj Uxlabꞌixel jer xubꞌan jun palomax.
Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.
11 Xtataj xuqujeꞌ jun chꞌabꞌal upetik pa ri kaj xubꞌij: At, at loqꞌalaj nukꞌojol, kakiꞌkot na nukꞌuꞌx awukꞌ.
Och en röst kom från himmelen: "Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag."
12 Kꞌa te riꞌ xkꞌam bꞌik ri Jesús rumal ri Uxlabꞌixel pa ri katzꞌinow ulew.
Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.
13 Kawinaq qꞌij xkꞌojiꞌk chilaꞌ chikixoꞌl juyubꞌil taq aꞌwaj, xkoj kꞌaꞌmabꞌal pa ri ubꞌe rumal ri Itzel rech kaqaj pa mak. Xepe kꞌu ri angelibꞌ chupatanixik.
Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.
14 Are xokisataj ri Juan pa cheꞌ, ri Jesús xeꞌ chutzijoxik ri utz laj utzij ri Dios pa Galilea.
Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium
15 Xubꞌij: Xopan ri qꞌij ri utzujum loq ri Dios, xnaqajir loq ri rajawarem, chikꞌexa ikꞌuꞌx, chikojo ri utz laj tzij.
och sade: "Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium."
16 Are xikꞌow bꞌik ri Jesús chuchiꞌ ri cho pa Galilea, xeꞌril ri Simón rachiꞌl ri Andrés ri rachalal, tajin kakikꞌyaq ri kikꞌat pa ri cho, rumal cher e chapal taq kar.
När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.
17 Ri Jesús xubꞌij chike: Chixanloq, chinitereneꞌj, kinbꞌan na chiꞌwe chikikꞌam loq achyabꞌ wukꞌ.
Och Jesus sade till dem: "Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare."
18 Aninaq xkitzaq kanoq ri kikꞌat, xeteriꞌ bꞌik chirij ri Jesús.
Strax lämnade de näten och följde honom.
19 Ri Jesús are bꞌininaq chi apanoq jubꞌiqꞌ xeꞌril ri Jacobo rachiꞌl ri Juan e ralkꞌwaꞌl ri Zebedeo, e kꞌo apanoq pa ri jukubꞌ bꞌinibꞌal puꞌwiꞌ ri jaꞌ, tajin kakisalabꞌaj ri kikꞌat puꞌwiꞌ ri jaꞌ.
När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.
20 Ri Jesús xuꞌsikꞌij apanoq ri achyabꞌ, ri achyabꞌ xkiya kan ri kitat Zebedeo kukꞌ ri e kajchakibꞌ pa ri jukubꞌ bꞌinibꞌal, kꞌa te riꞌ xebꞌe rukꞌ ri Jesús.
Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.
21 Are xoꞌpan pa ri tinimit Capernaúm, pa ri qꞌij rech uxlanem, ri Jesús xok bꞌik pa ri Sinagoga, xuchapleꞌj uyaꞌik kꞌutuꞌn.
Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.
22 Ri winaq kemayijan che taq ri ukꞌutuꞌn, rumal cher man kuxiꞌj ta ribꞌ chukꞌutik. Man je ta kubꞌano jetaq kakibꞌan ri aꞌjtijabꞌ rech ri taqanik.
Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.
23 Xaq kꞌa teꞌ xwaꞌjil jun achi pa ri Sinagoga ri kꞌo jun itzel uxlabꞌal che, xuraq uchiꞌ xubꞌij:
Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade
24 Jesús aj Nazaret, ¿jas che kanim awibꞌ chiqaxoꞌl? ¿La xa at petinaq chiqatukixik? In wetaꞌm at jachinaq. At riꞌ ri at chaꞌtal rumal ri Dios.
och sade: "Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige."
25 Ri Jesús xubꞌij che: Chatuxlanoq, chatel bꞌik che we achi riꞌ.
Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: "Tig, och far ut ur honom."
26 Ri itzel uxlabꞌal xutzaq ri achi pa ri ulew rukꞌ chuqꞌabꞌ, kꞌa te riꞌ xuraqaqej uchiꞌ, xel bꞌik che ri achi.
Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.
27 Konojel ri winaq xkixiꞌj kibꞌ, kakitatabꞌela chibꞌil taq kibꞌ: ¿Jas waꞌ we riꞌ? ¡Jun kꞌakꞌ kꞌutuꞌn waꞌ rumal laꞌ qas rukꞌ chuqꞌabꞌ kubꞌano! Pune aꞌre itzel taq uxlabꞌal keniman che.
Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: "Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom."
28 Rumal waꞌ aninaq xel utzijoxik ri Jesús pa ronojel Galilea.
Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.
29 Ri Jesús are xeꞌl bꞌik pa ri Sinagoga e rachiꞌl ri Jacobo xuqujeꞌ ri Juan xebꞌe cho rachoch ri Simón xuqujeꞌ ri Andrés.
Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.
30 Aninaq xkibꞌij che ri Jesús chi ri ujiꞌ ixoq ri Simón yawabꞌ, qꞌoyol pa ri usok, kꞌo qꞌaqꞌ che.
Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.
31 Ri Jesús xqebꞌ rukꞌ ri ixoq, xuchap che ri uqꞌabꞌ, xutoꞌo xwaꞌjilik. Aninaq kꞌut xel bꞌik ri qꞌaqꞌ che ri ixoq. Aninaq xwaꞌjilik xuchapleꞌj kipatanixik.
Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
32 Are xqaj ri qꞌij, ri winaq xeꞌkikꞌam bꞌik ri e yawabꞌibꞌ xuqujeꞌ ri e kꞌo itzel taq uxlabꞌal chike rukꞌ ri Jesús.
Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;
33 Jeriꞌ konojel ri winaq xkimulij kibꞌ chuchiꞌ ri uchiꞌ ja.
och hela staden var församlad utanför dörren.
34 Ri Jesús xuꞌkunaj e kꞌi yawabꞌibꞌ. Xeꞌresaj xuqujeꞌ itzel taq uxlabꞌal, man xuya ta bꞌe chike ri uxlabꞌal xechꞌawik rumal cher ri itzel taq uxlabꞌal ketaꞌm uwach ri Jesús.
Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.
35 Sibꞌalaj aqꞌabꞌil kꞌa kamuquq na, xwaꞌjil bꞌik ri Jesús xel bꞌi cho ri ja, xeꞌ pa jun leꞌaj utukel, chilaꞌ xuchapleꞌj wi chꞌawem.
Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.
36 Ri Simón e rachiꞌl jujun tijoxelabꞌ chik xebꞌe chutzukuxik ri Jesús.
Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.
37 Are xkiriqo xkibꞌij che: Konojel ri winaq tajin kakitzukuj la.
Och när de funno honom, sade de till honom: "Alla fråga efter dig."
38 Ri Jesús xubꞌij chike: Chujel bꞌik waral, joꞌ chi pa taq nikꞌaj leꞌaj chik, rech jeriꞌ keꞌntzijoj ri utzij ri Dios, rumal cher are waꞌ nupatan in petinaq.
Då sade han till dem: "Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut."
39 Xaq jeriꞌ, xbꞌinik pa ronojel Galilea, xutzijoj ri utz laj tzij pa ri Sinagoga, xuqujeꞌ xeꞌresaj ri itzel taq uxlabꞌal chike ri winaq.
Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.
40 Xopan jun chꞌaꞌk achi rukꞌ ri Jesús, xqebꞌ rukꞌ xukiꞌk choch, kꞌa te riꞌ xuta toqꞌobꞌ che xubꞌij: We kaj la, chinchꞌajchꞌobꞌej la.
Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: "Vill du, så kan du göra mig ren."
41 Salabꞌataj ri ranimaꞌ ri Jesús xuyuq ri uqꞌabꞌ xuchap ri achi, xubꞌij: Jeꞌ kawaj, chatchꞌajchꞌobꞌetajoq.
Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: "Jag vill; bliv ren."
42 Ri achi aninaq xutzirik, xel bꞌik ri chꞌaꞌk che.
Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.
43 Ri Jesús xutaq bꞌik ri achi, xupixabꞌaj bꞌik, xubꞌij che:
Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord
44 Qas chataꞌ, mabꞌij chi che jun winaq ri xkꞌulmataj awukꞌ, xaq xwi jat jakꞌutu awibꞌ choch ri chꞌawenel pa kiwiꞌ ri winaq, chakꞌama bꞌik ri sipanik ri kubꞌij ri utaqanik ri Moisés, rech kakil ri winaq chi xatutzirik.
och sade till honom: "Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
45 Are xel bꞌik ri achi rukꞌ ri Jesús, xuchapleꞌj utzijoxik chike ri winaq ri xkꞌulmatajik. Rumal riꞌ man xkwin ta chi ri Jesús xok pa taq ri tinimit, pune jeriꞌ e kꞌi winaq aꞌj jaljoj taq tinimit xoꞌpan rukꞌ.
Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.
