< Hechos 26 >
1 Ri Agripa xubꞌij che ri Pablo: Kuyaꞌo katchꞌawik, katoꞌ awibꞌ. Ri Pablo kꞌut xumajij chꞌawem, xubꞌan jun kꞌutbꞌal rukꞌ ri uqꞌabꞌ rech man kechꞌaw ta na ri winaq, xubꞌij:
Agrippa sade nu till Paulus: »Det tillstädjes dig att tala för din sak.» Då räckte Paulus ut handen och talade så till sitt försvar:
2 Nim taqanel Agripa, sibꞌalaj kakiꞌkot wanimaꞌ lal katow la ri nutzij tobꞌal wibꞌ che ri jastaq ri kinkitzujuj wi ri kꞌamal taq kibꞌe ri winaq aꞌj Israel.
»Jag skattar mig lycklig att jag, i fråga om allt det som judarna anklaga mig för, i dag skall försvara mig inför dig, konung Agrippa,
3 Wetaꞌm chi lal qas etaꞌm la ri naqꞌatajibꞌal xuqujeꞌ ri qas ubꞌanik ri jastaq ri kakichꞌoꞌjij rij ri winaq aꞌj Israel. Kamik kꞌut kinta jun toqꞌobꞌ kintatabꞌej la. Ri ukꞌaslemal kan ri Pablo nabꞌe.
som så väl känner judarnas alla stadgar och tvistefrågor. Därför beder jag dig höra mig med tålamod.
4 Are in nitzꞌ akꞌal, xya kꞌutuꞌn chwe chkixoꞌl ri nuwinaq, xuqujeꞌ pa ri tinimit Jerusalén, ketaꞌm ri e kꞌamal taq bꞌe ke ri winaq aꞌj Israel.
Hurudant mitt liv allt ifrån ungdomen har varit, det veta alla judar, ty jag har ju från tidiga år framlevat det bland mitt folk och i Jerusalem.
5 Aꞌreꞌ ketaꞌm we kakaj kakibꞌij, nabꞌe in kachiꞌl kan ri fariseos, ri wokaj ri sibꞌalaj tzꞌaqat kakibꞌan che ri jastaq pa ri naqꞌatajibꞌal rech kan nabꞌe.
Och sedan lång tid tillbaka känna de om mig -- såframt de nu vilja tillstå det -- att jag har tillhört det strängaste partiet i vår gudsdyrkan och levat såsom farisé.
6 Kamik kꞌut kaqꞌat tzij pa nuwiꞌ rumal chi kuꞌl na kꞌuꞌx che ri uchiꞌm loq ri Dios chike ri qamam ojer.
Och nu står jag här till rätta för vårt hopp om det som Gud har lovat våra fäder,
7 Are waꞌ rumal keqꞌijilaꞌn che ri Dios chi paqꞌij chi chaqꞌabꞌ ri kabꞌlajuj puq winaq rech Israel, kuꞌl kikꞌuꞌx che ri kuꞌl wi na kꞌuꞌx in. Pune jeriꞌ, Nimalaj Taqanel, aꞌreꞌ kinkitzujuj rumal waꞌ we kꞌulibꞌal na kꞌuꞌx.
det vartill ock våra tolv stammar, under det de tjäna Gud med iver både natt och dag, hoppas att nå fram. För det hoppets skull, o konung, är jag anklagad av judarna.
8 ¿Jas che man kikoj taj chi ri Dios kuꞌkꞌastajisaj ri kaminaqibꞌ?
Varför hålles det då bland eder för otroligt att Gud uppväcker döda?
9 Pa nukꞌuꞌx in nabꞌe, chi are in taqchiꞌtal chuqꞌatexik ri ubꞌiꞌ ri Jesús aj Nazaret.
Jag för min del menade alltså att jag med all makt borde strida mot Jesu, nasaréens, namn;
10 Qas tzij kinbꞌij, qas kꞌyaqal riꞌ ri xinbꞌan pa Jerusalén. Ri e kinimaꞌqil ri e chꞌawenelabꞌ cho ri Dios xkiya bꞌe chwe xeꞌntaq bꞌik e kꞌi kojonelabꞌ pa cheꞌ. Are tajin kekamisaxik in xinbꞌij chi taqalik kekamik.
så gjorde jag ock i Jerusalem. Och många av de heliga inspärrade jag i fängelse, sedan jag av översteprästerna hade fått fullmakt därtill; och när man ville döda dem, röstade ock jag därför.
11 Kꞌi mul xinbꞌano chi kaqꞌat tzij pa kiwiꞌ pa ri Sinagoga rech kaketzelaj uwach ri Jesús. Sibꞌalaj woyawal chike rumal riꞌ xeꞌntereneꞌj pa taq juleꞌ taq tinimit chik.
Och överallt i synagogorna försökte jag, gång på gång, att genom straff tvinga dem till hädelse. I mitt raseri mot dem gick jag så långt, att jag förföljde dem till och med ända in i utländska städer.
12 Jun qꞌijal inbꞌenaq pa ri tinimit Damasco, keꞌnbꞌana ri jun chak, xkibꞌij bꞌik chwe ri qꞌatal tzij xuqujeꞌ ri kinimaꞌqil ri e chꞌawenelabꞌ cho ri Dios pa kiwiꞌ ri winaq.
När jag nu i detta ärende var på väg till Damaskus, med fullmakt och uppdrag från översteprästerna,
13 Nim Taqanel, qas pa ri unikꞌajil qꞌij, xpe jun tunanik pa ri kꞌaj, are kꞌo na cho ri utunal ri qꞌij, xinutunaj in xuqujeꞌ ri e wachiꞌl.
fick jag under min färd, o konung, mitt på dagen se ett sken från himmelen, klarare än solens glans, kringstråla mig och mina följeslagare.
14 Qonojel xujtzaq pa ri ulew, kꞌa te riꞌ xinta jun chꞌabꞌal pa ri tzijobꞌal hebreo, xubꞌij: “Saulo, Saulo ¿jas che kabꞌan kꞌax chwe? Xaq at kabꞌan kꞌax chibꞌil awibꞌ.”
Och vi föllo alla ned till jorden, och jag hörde då en röst säga till mig på hebreiska: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig'? Det är dig svårt att spjärna mot udden.'
15 Ri in xinbꞌij: “¿Jachin ri lal, Tat?” Ri Ajawxel xubꞌij: “In riꞌ ri Jesús ri tajin kabꞌan kꞌax chwe.”
Då sade jag: 'Vem är du, Herre?' Herren svarade: 'Jag är Jesus, den som du förföljer.
16 Chanim chatwaꞌjiloq, xinkꞌut wibꞌ chawach rech katuxik wajchak xuqujeꞌ qꞌalajisal rech ri awilom xuqujeꞌ ri kinkꞌut na chawach.
Men res dig upp och stå på dina fötter; ty därför har jag visat mig för dig, att jag har velat utse dig till en tjänare och ett vittne, som skall vittna både om huru du nu har sett mig, och om huru jag vidare skall uppenbara mig för dig.
17 Katintoꞌ na pa kiqꞌabꞌ ri awinaqil, xuqujeꞌ pa kiqꞌabꞌ ri man aꞌj Israel taj. Qas tzij, katintaq na bꞌik kukꞌ ri winaq ri man aꞌj Israel taj,
Och jag skall rädda dig såväl från ditt eget folk som från hedningarna. Ty till dem sänder jag dig,
18 rech kajaqataj ri kibꞌoqꞌoch, rech keꞌl la pa ri qꞌequꞌmal keqꞌax pa ri tunal, xuqujeꞌ keꞌl loq xeꞌ raqan uqꞌabꞌ ri itzel keqꞌax puꞌqꞌabꞌ ri Dios. Kakikꞌamawaꞌj kꞌu na ri kuybꞌal kimak xuqujeꞌ kayaꞌtaj na kꞌokꞌibꞌal chikixoꞌl ri utinimit ri Dios, rumal ri kikojobꞌal chwe.
för att du skall öppna deras ögon, så att de omvända sig från mörkret till ljuset, och från Satans makt till Gud, på det att de må, genom tron på mig, undfå syndernas förlåtelse och få sin lott bland dem som äro helgade.'
19 Rumal waꞌ Nim taqanel Agripa, xinnimaj ri kꞌutuꞌn rech chikajil.
Så blev jag då, konung Agrippa, icke ohörsam mot den himmelska synen,
20 Nabꞌe xintzijoj chike ri winaq aꞌj Damasco, kꞌa te riꞌ pa Jerusalén, pa Judea xuqujeꞌ chike konojel ri winaq ri man aꞌj Israel taj, kakikꞌex kikꞌuꞌx che ri kimak, ketzalij rukꞌ ri Dios, xuqujeꞌ kakibꞌan ri utz laj taq jastaq rech kakikꞌutu chi xekꞌextajik.
utan predikade först för dem som voro i Damaskus och i Jerusalem, och sedan över hela judiska landet och för hedningarna, att de skulle göra bättring och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som tillhöra bättringen.
21 Rumal waꞌ nikꞌaj winaq aꞌj Israel xinkichap pa ri Templo, are xkaj xinkikamisaj.
För denna saks skull var det som judarna grepo mig i helgedomen och försökte att döda mig.
22 Ri Dios kꞌut inuchajim kꞌa kamik rech kinqꞌalajisaj chike konojel ri winaq kachapleꞌtaj kukꞌ ri nitzꞌ keqeleꞌn kopan kukꞌ ri nimaꞌq keqeleꞌn. Man kꞌo ta jun jastaq kinkꞌutu ri mat xkitzijoj loq ri e qꞌalajisal taq rech ri utzij ri Dios xuqujeꞌ ri Moisés.
Genom den hjälp som jag har undfått av Gud står jag alltså ännu i dag såsom ett vittne inför både små och stora; och jag säger intet annat, än vad profeterna och Moses hava sagt skola ske,
23 Aꞌreꞌ xkitzijoj loq chi ri Mesías kuriq na kꞌax, xuqujeꞌ areꞌ nabꞌe kakꞌastaj na chikiwach konojel ri kaminaqibꞌ xaq jeriꞌ kutzijoj na ri utunal ri Dios junam chike ri winaq aꞌj Israel xuqujeꞌ ri winaq ri man aꞌj Israel taj.
nämligen att Messias skulle lida och, såsom förstlingen av dem som uppstå från de döda, bära budskap om ljuset, såväl till vårt eget folk som till hedningarna.»
24 Xaq kꞌa te ri Festo xuraq uchiꞌ xubꞌij: ¡Xa at kon Pablo, ri nimalaj etaꞌmanik at ukonarisam!
När han på detta satt försvarade sig, utropade Festus: »Du är från dina sinnen, Paulus; den myckna lärdomen gör dig förryckt.»
25 Ri Pablo xutzalij uwach, xubꞌij: Man xa taj in kon, nimalaj reqeleꞌn Festo. Are tajin kinbꞌij ri tunal ri sibꞌalaj kꞌo kutayij.
Men Paulus svarade: »Jag är icke från mina sinnen, ädle Festus; jag talar sanna ord med lugn besinning.
26 Ri Nim taqanel Agripa retaꞌm waꞌ we jastaq riꞌ, rumal laꞌ man kinxiꞌj ta wibꞌ che ri kinbꞌij, man xkꞌulmataj ta we jastaq riꞌ chaꞌwal.
Konungen känner väl till dessa ting; därför talar jag också frimodigt inför honom. Ty jag kan icke tro att något av detta är honom obekant; det har ju icke tilldragit sig i någon undangömd vrå.
27 Taqanel Agripa ¿la kakoj lal ri xkibꞌij ri e qꞌalajisal taq utzij ri Dios? Wetaꞌm in chi kekoj la.
Tror du profeterna, konung Agrippa? Jag vet att du tror dem.»
28 Ri Agripa xuqꞌatej ri utzij ri Pablo, xubꞌij: ¿Teꞌq pa akꞌuꞌx aninaq kinamenkꞌetij rech kinkojonik?
Då sade Agrippa till Paulus: »Föga fattas att du övertalar mig och gör mig till kristen.»
29 Ri Pablo xubꞌij: We kꞌu aninaq o kꞌamaꞌtam, kinta che ri Dios pa ri nuchꞌawem chi ri lal xuqujeꞌ konojel ri e kꞌo pa we kꞌolibꞌal riꞌ kuꞌx na jetaq ri in, xwi chi man e yuttal taj.
Paulus svarade: »Vare sig det fattas litet eller fattas mycket, skulle jag önska inför Gud att icke allenast du, utan alla som i dag höra mig, måtte bliva sådana som jag är, dock med undantag av dessa bojor.»
30 Xewaꞌjil kꞌu ri taqanel, ri qꞌatal tzij, ri Berenice xuqujeꞌ konojel ri winaq xel loq.
Därefter stod konungen upp, och med honom landshövdingen och Bernice och de som sutto där tillsammans med dem.
31 Are tajin keꞌl loq xkichomaj: Waꞌ we achi riꞌ maj mak ubꞌanom ri taqal che kakamik o keꞌ pa cheꞌ.
Och när de gingo därifrån, talade de med varandra och sade: »Den mannen har icke gjort något som förtjänar död eller fängelse.»
32 Ri Agripa xubꞌij che ri Festo: Wine utz katzoqopixik wet mat xutoqꞌij kaqꞌat tzij puꞌwiꞌ rumal ri César.
Och Agrippa sade till Festus: »Denne man hade väl kunnat frigivas, om han icke hade vädjat till kejsaren.»