1 Corintios 14

1 Chikojo ichuqꞌabꞌ chutereneꞌxik ri loqꞌanik. Xuqujeꞌ chirayij ri usipanik ri Uxlabꞌal, che ronojel ri sipanik chirayij ri qꞌalajisan tzij.

Faren efter kärleken, men varen ock ivriga att undfå de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.

2 Rumal cher ri katzijon pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik ri man re winaq taj, man kukꞌ ta ri winaq katzijon wi, xane rukꞌ ri Dios. Qas tzij man kꞌo ta jun kachꞌobꞌow ri kubꞌij, rumal cher awatal ri kubꞌij pa ri Uxlabꞌixel.

Ty den som talar tungomål, han talar icke för människor, utan för Gud; ingen förstår honom ju, han talar i andehänryckning hemlighetsfulla ord.

3 Are kꞌu ri kuqꞌalajisaj ri tzij ri kaya che rumal ri Dios, are kuchꞌabꞌej ri winaq jeriꞌ kuꞌtoꞌo, kuꞌtaqchiꞌj xuqujeꞌ kukubꞌisaj kikꞌuꞌx.

Men den som profeterar, han talar för människor, dem till uppbyggelse och förmaning och tröst.

4 Ri kachꞌaw pa juleꞌ taq tzijobꞌal chik, kuwok ribꞌ chibꞌil ribꞌ. Are kꞌu ri kuqꞌalajisaj ri tzij ri kaya che rumal ri Dios are kuꞌwok ri winaq pa ri komontyox.

Den som talar tungomål uppbygger allenast sig själv, men den som profeterar, han uppbygger en hel församling.

5 Kawaj in we ta iwonojel kixchꞌaw pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, xa kꞌu kurayij nukꞌux we ta ix qꞌalajisal taq tzij. Ri qꞌalajisal tzij nim uqꞌij choch ri kachꞌaw pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, xwi na kꞌu riꞌ we kakwin chuqꞌaxaxik ri tzij ri kubꞌij rech jeriꞌ ri komontyox kukꞌamawaꞌj tobꞌanik.

Jag skulle väl vilja att I alla taladen tungomål, men ännu hellre ville jag att I profeteraden. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om nämligen den senare icke därjämte uttyder sitt tal, så att församlingen får någon uppbyggelse.

6 Wachalal we ta kineꞌ chanim chiꞌsolixik kꞌa te riꞌ kixinchꞌabꞌej pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, ¿la kꞌo kutayij riꞌ chiꞌwe? Are ne katan riꞌ we kinbꞌij jun kꞌutbꞌal chiꞌwach, o jun etaꞌmanik, jun qꞌalajisan tzij o jun kꞌutuꞌn.

Ja, mina bröder, om jag komme till eder och talade tungomål, vad gagn gjorde jag eder därmed, såframt jag icke därjämte genom mitt tal meddelade eder antingen någon uppenbarelse eller någon kunskap eller någon profetia eller någon undervisning?

7 Qilampeꞌ, ri e qꞌojom jacha ri chirimiꞌy xuqujeꞌ kaxeꞌt ri kojtal kꞌam che jacha ri chirimiꞌy xuqujeꞌ ri qꞌojom ri bꞌantal che kꞌam, ¿jas kabꞌan riꞌ chi retaꞌmaxik jachin chike ri qꞌojom tajin kaqꞌojomaxik we ta mat junam kechꞌawik?

Gäller det icke jämväl om livlösa ting som giva ljud ifrån sig, det må nu vara en flöjt eller en harpa, att vad som spelas på dem icke kan uppfattas, om de icke giva ifrån sig toner som kunna skiljas från varandra?

8 Ri suꞌ we man qas ta qꞌalaj ri uchꞌabꞌal, ¿la aninaq kakimulij kibꞌ riꞌ ri winaq rech kebꞌe pa chꞌoꞌj?

Likaså, om den signal som basunen giver är otydlig, vem gör sig då redo till strid?

9 Jeriꞌ kꞌut kakꞌulmataj iwukꞌ. We man kꞌyaqal ri kibꞌij, ¿la kachꞌobꞌotaj kꞌu riꞌ ri kibꞌij? Je ta ne tajin kixtzijon riꞌ rukꞌ ri kyaqiqꞌ.

Detsamma gäller nu för eder; om I icke med edra tungor frambringen begripliga ord, huru skall man då kunna förstå vad I talen? Då bliver det ju ett tal i vädret.

10 Sibꞌalaj kꞌi tzijobꞌal kꞌo cho ri uwachulew, e kꞌo kꞌu winaq ri kechꞌobꞌowik.

Det finnes här i världen olika språk, vem vet huru många, och bland dem finnes intet vars ljud äro utan mening.

11 We kꞌu man kinchꞌobꞌ in ri kabꞌix chwe, la xa kꞌu in riꞌ naj kinpe wi, o are ri katzijon wukꞌ naj kape wi.

Men om jag nu icke förstår språket, så bliver jag en främling för den som talar, och den som talar bliver en främling för mig.

12 Je xuqujeꞌ bꞌa ix ri sibꞌalaj kirayij ri sipanik rech ri Uxlabꞌixel, chixpatanij bꞌa chupam ri sipanik ri yaꞌtal chiꞌwe rech kiꞌtoꞌ ri komontyox.

Detta gäller ock för eder; när I ären ivriga att undfå andliga gåvor, så må eder strävan efter att dessa hos eder skola överflöda hava församlingens uppbyggelse till mål.

13 Rumal riꞌ, ri winaq ri kachꞌaw pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik chuta pa ri uchꞌawem ri sipanik rech qꞌaxan tzij, rech jeriꞌ kakwinik kuqꞌaxaj pa kitzijobꞌal winaq ri kubꞌij pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik.

Därför må den som talar tungomål bedja om att han ock må kunna uttyda.

14 Rumal cher we kinbꞌan chꞌawem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, ri wanimaꞌ xuqujeꞌ kubꞌan chꞌawem, are kꞌu ri nuchomabꞌal man kꞌo ta kuchꞌeko.

Ty om jag talar tungomål, när jag beder, så beder visserligen min ande, men mitt förstånd kommer ingen frukt åstad.

15 ¿Jas kꞌu ri rajawaxik kinbꞌano? Rajawaxik kinbꞌan chꞌawem rukꞌ ri wanimaꞌ, xuqujeꞌ rukꞌ ri nuchomabꞌal; kinbꞌixon rukꞌ ri wanimaꞌ, xuqujeꞌ rukꞌ ri nuchomabꞌal.

Vad följer då härav? Jo, jag skall väl bedja med anden, men jag skall ock bedja med förståndet; jag skall väl lovsjunga med anden, men jag skall ock lovsjunga med förståndet.

16 Rumal cher we xaq pa awanimaꞌ kaqꞌijilaꞌj wi ri Dios ¿la kakwin kꞌu riꞌ kubꞌij jun winaq, ri man tijotal ta chuchꞌobꞌik we jastaq riꞌ, je laꞌ leꞌ, we man kuchꞌobꞌ ri kabꞌij?

Eljest, om du lovar Gud med anden, huru skola de som sitta på de olärdas plats då kunna säga sitt "amen" till din tacksägelse? De förstå ju icke vad du säger.

17 Pune sibꞌalaj utz riꞌ ri atyoxinem at che ri Dios, maj kꞌu kutayij riꞌ che jun chik.

Om än din tacksägelse är god, så bliva de andra dock icke uppbyggda därav. --

18 Kintyoxinik che ri Dios rumal kinikꞌow chiꞌwach iwonojel che tzijonem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik.

Gud vare tack, jag talar tungomål mer än I alla;

19 Pa ri komontyox kꞌut are katanik we kinkoj jobꞌ tzij ri kachꞌobꞌotajik xuqujeꞌ katobꞌan chikipixibꞌaxik ri nikꞌaj chik, cho we kinkoj lajuj mil tzij pa juleꞌ taq tzijobꞌal chik.

och dock vill jag hellre i församlingen tala fem ord med mitt förstånd, till undervisning jämväl för andra, än tio tusen ord i tungomål.

20 Wachalal, man je ta kixchoman akꞌalabꞌ. Je chixchoman akꞌalabꞌ chuchꞌobꞌik ri mak, pa ri ichomabꞌal kꞌut jer chixchoman riꞌjabꞌ taq winaq.

Mina bröder, varen icke barn till förståndet; nej varen barn i ondskan, men varen fullmogna till förståndet.

21 Pa ri taqanik tzꞌibꞌatalik: Keꞌnchꞌabꞌej na we tinimit riꞌ chi kichiꞌ e nikꞌaj winaq chik xuqujeꞌ pa juleꞌ taq tzijobꞌal chik, rumal riꞌ man kinkitata wi. Jeriꞌ kubꞌij ri Ajawxel.

Det är skrivet i lagen: "Genom människor med främmande tungomål och genom främlingars läppar skall jag tala till detta folk, men icke ens så skola de höra på mig, säger Herren."

22 Xaq jeriꞌ ri chꞌawem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, man jun etal taj chike ri e kojonelabꞌ, xane jun etal chike ri man e kojonelabꞌ taj. Are kꞌu ri qꞌalajisan utzij ri Dios, man jun etal taj chike ri man e kojonelabꞌ taj xane kech ri kojonelabꞌ.

Alltså äro "tungomålen" ett tecken, ej för dem som tro, utan för dem som icke tro; profetian däremot är ett tecken, ej för dem som icke tro, utan för dem som tro.

23 Xaq jeriꞌ, we konojel ri komontyox kakimulij kibꞌ xuqujeꞌ ketzijon pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, koꞌk kꞌu bꞌi nikꞌaj ri man kakichꞌobꞌ ta ri chꞌabꞌal riꞌ o man kakikoj taj, ¿la man kꞌu kakibꞌij riꞌ chi xa ix kon?

Om nu hela församlingen komme tillhopa till gemensamt möte, och alla där talade tungomål, och så några som vore olärda komme ditin, eller några som icke trodde, skulle då icke dessa säga att I voren ifrån edra sinnen?

24 We kꞌu kꞌo jun ri man kukoj taj o kok ne bꞌik jun ri man kuchꞌobꞌ taj are konojel tajin kakiqꞌalajisaj tzij, riꞌ kamayijanik xuqujeꞌ kuchꞌobꞌ riꞌ chi ajmak kumal ke konojel ri e kꞌo chilaꞌ.

Om åter alla profeterade, och så någon som icke trodde, eller som vore olärd komme ditin, då skulle denne känna sig avslöjad av alla och av alla utrannsakad.

25 Kaqꞌalajisax kꞌu na ronojel ri rawam pa ranimaꞌ. Kaxukꞌiꞌk kꞌu na, kuqꞌijilaꞌj ri Dios, kubꞌij: Qas tzij wi ri Dios kꞌo iwukꞌ.

Vad som vore fördolt i hans hjärta bleve då uppenbart, och så skulle han falla ned på sitt ansikte och tillbedja Gud och betyga att "Gud verkligen är i eder".

26 Qachalal, ¿jas kꞌu kaqabꞌij che we riꞌ? Are kimulij iwibꞌ kuyaꞌo we chi ijujunal kꞌo jujun ibꞌix, jujun ikꞌutuꞌn, kꞌo jastaq ri kukꞌut ri Dios chiꞌwach, kixtzijon pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, xuqujeꞌ kibꞌan qꞌaxan taq tzij. Rajawaxik chi ronojel we riꞌ kabꞌanik rech jeriꞌ katoꞌik ri komontyox.

Vad följer då härav, mina bröder? Jo, när I kommen tillsammans, så har var och en något särskilt att meddela: den ene har en psalm, den andre något till undervisning, en annan åter någon uppenbarelse, en talar tungomål, en annan uttyder; allt detta må nu ske så, att det länder till uppbyggelse.

27 We kabꞌan chꞌawem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, chechꞌaw kebꞌ o oxibꞌ pa jujunal, xuqujeꞌ qꞌaxax ri kitzij rumal jun chik.

Vill man tala tungomål, så må för var gång två eller högst tre få tala, och av dessa en i sänder, och en må uttyda det.

28 We man kꞌo jun qꞌaxal tzij pa ri komontyox, mechꞌaw bꞌa pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, xane xwi kichꞌabꞌej kibꞌ xuqujeꞌ kichꞌabꞌej ri Dios.

Är ingen uttydare tillstädes, så må de tiga i församlingen och tala allenast för sig själva och för Gud.

29 Ri e qꞌalajisal taq utzij ri Dios, chechꞌaw kebꞌ oxibꞌ chike, ri nikꞌaj chik kichꞌobꞌo rij pa noꞌjimal ri xbꞌixik.

Av dem som vilja profetera må två eller tre få tala, och de andra må döma om det som talas.

30 We kꞌo jun tꞌuyulik kakꞌut kꞌu jun jastaq choch rumal ri Dios, ri winaq ri tajin kachꞌawik chuya bꞌe che ri jun chik kachꞌawik.

Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse, då må den förste tiga.

31 Jeriꞌ konojel chi kijujunal kakiqꞌalajisaj ri tzij ri xubꞌij ri Dios chike, rech jeriꞌ konojel kakikꞌamawaꞌj pixabꞌ xuqujeꞌ kꞌaslemal.

Ty I kunnen alla få profetera, den ene efter den andre, så att alla bliva undervisade och alla förmanade;

32 Ri e qꞌalajisal taq tzij are kabꞌan ke puꞌwiꞌ ri sipanik rech qꞌalajisan tzij.

och profeters andar äro profeterna underdåniga.

33 Rumal cher ri Dios man kubꞌan ta jun jastaq ri man kꞌo ta pa ucholajil, rumal cher ri Dios are Dios rech jaꞌmaril. Jetaq ri naqꞌatajibꞌal pa taq ri kikomontyox ri e kojonelabꞌ,

Gud är ju icke oordningens Gud, utan fridens.

34 man yaꞌtal ta chike ri ixoqibꞌ kechꞌawik pa ri riqoj ibꞌ pa ri komontyox. Xane kimochꞌo kibꞌ jetaq ri kubꞌij ri taqanik.

Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de ock tiga i edra församlingar. Det är dem icke tillstatt att tala, utan de böra underordna sig, såsom lagen bjuder.

35 Ri ixoqibꞌ we kakaj kaketaꞌmaj jun jastaq, kita chike ri e kachajilal cho kachoch, rumal cher man utz taj kabꞌantajik kachꞌaw jun ixoq pa ri komontyox.

Vilja de hava upplysning om något, så må de hemma fråga sina män; ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen. --

36 ¿La iwukꞌ kꞌu ix xkꞌiy wi loq ri utzij ri Dios? ¿La xaq xwi kꞌu ix xixkꞌamawaꞌn ri tzij?

Eller är det från eder som Guds ord har utgått? Eller har det kommit allenast till eder?

37 We kꞌo jun kunaꞌo chi qꞌalajisal tzij o kꞌo ri Uxlabꞌixel che, chuchꞌobꞌo chi we tajin kintzꞌibꞌaj chiꞌwe, utaqanik ri Dios.

Om någon menar sig vara en profet eller en man med andegåva, så må han ock inse att vad jag skriver till eder är Herrens bud.

38 Are kꞌu ri man karaj taj kuchꞌobꞌ we riꞌ muchꞌobꞌ wi.

Men vill någon icke inse detta, så vare det hans egen sak.

39 Xaq jeriꞌ wachalal, chirayij ri sipanik rech qꞌalajisan tzij, xuqujeꞌ man kiqꞌatej taj ukojik ri juleꞌ taq chꞌabꞌal chik.

Alltså, mina bröder, varen ivriga att undfå profetians gåva och förmenen ej heller någon att tala tungomål.

40 Utz chibꞌana che ronojel ri jastaq xuqujeꞌ pa ucholajil.

Men låten allt tillgå på höviskt sätt och med ordning.