1 Corintios 14

1 Chikojo ichuqꞌabꞌ chutereneꞌxik ri loqꞌanik. Xuqujeꞌ chirayij ri usipanik ri Uxlabꞌal, che ronojel ri sipanik chirayij ri qꞌalajisan tzij.

Farer efter kärleken; vinnlägger eder om andeliga gåfvor; dock mest, att I propheteren.

2 Rumal cher ri katzijon pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik ri man re winaq taj, man kukꞌ ta ri winaq katzijon wi, xane rukꞌ ri Dios. Qas tzij man kꞌo ta jun kachꞌobꞌow ri kubꞌij, rumal cher awatal ri kubꞌij pa ri Uxlabꞌixel.

Ty den som talar med tungomål, han talar icke menniskom, utan Gudi; ty ingen hörer dertill, utan han talar hemligit i Andanom.

3 Are kꞌu ri kuqꞌalajisaj ri tzij ri kaya che rumal ri Dios, are kuchꞌabꞌej ri winaq jeriꞌ kuꞌtoꞌo, kuꞌtaqchiꞌj xuqujeꞌ kukubꞌisaj kikꞌuꞌx.

Men den som propheterar, han talar menniskomen till förbättring, och till förmanelse, och till tröst.

4 Ri kachꞌaw pa juleꞌ taq tzijobꞌal chik, kuwok ribꞌ chibꞌil ribꞌ. Are kꞌu ri kuqꞌalajisaj ri tzij ri kaya che rumal ri Dios are kuꞌwok ri winaq pa ri komontyox.

Den som talar med tungomål, han förbättrar sig sjelf; men den som propheterar, han förbättrar församlingen.

5 Kawaj in we ta iwonojel kixchꞌaw pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, xa kꞌu kurayij nukꞌux we ta ix qꞌalajisal taq tzij. Ri qꞌalajisal tzij nim uqꞌij choch ri kachꞌaw pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, xwi na kꞌu riꞌ we kakwin chuqꞌaxaxik ri tzij ri kubꞌij rech jeriꞌ ri komontyox kukꞌamawaꞌj tobꞌanik.

Jag ville väl, att I alle tala kunden med tungomål; men mycket heldre, att I propheteraden; ty den som propheterar han är större än den som med tungomål talar; utan han det uttyder, på det församlingen får någon förbättring.

6 Wachalal we ta kineꞌ chanim chiꞌsolixik kꞌa te riꞌ kixinchꞌabꞌej pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, ¿la kꞌo kutayij riꞌ chiꞌwe? Are ne katan riꞌ we kinbꞌij jun kꞌutbꞌal chiꞌwach, o jun etaꞌmanik, jun qꞌalajisan tzij o jun kꞌutuꞌn.

Men nu, käre bröder, om jag komme till eder, och talade med tungomål, hvad vore jag eder nyttig? Utan jag talar med eder, antingen med uppenbarelse, eller med förstånd, eller med prophetia, eller med läro?

7 Qilampeꞌ, ri e qꞌojom jacha ri chirimiꞌy xuqujeꞌ kaxeꞌt ri kojtal kꞌam che jacha ri chirimiꞌy xuqujeꞌ ri qꞌojom ri bꞌantal che kꞌam, ¿jas kabꞌan riꞌ chi retaꞌmaxik jachin chike ri qꞌojom tajin kaqꞌojomaxik we ta mat junam kechꞌawik?

Hafver sig dock så med de ting, som ljud göra ifrå sig, och dock intet lif hafva, såsom en pipa eller en harpa; då de icke gifva åtskiljeligit ljud ifrå sig, huru kan man veta, hvad pipadt eller harpadt är?

8 Ri suꞌ we man qas ta qꞌalaj ri uchꞌabꞌal, ¿la aninaq kakimulij kibꞌ riꞌ ri winaq rech kebꞌe pa chꞌoꞌj?

Så ock, om en basun gifver en ovissa röst, ho gör sig då redo till strids?

9 Jeriꞌ kꞌut kakꞌulmataj iwukꞌ. We man kꞌyaqal ri kibꞌij, ¿la kachꞌobꞌotaj kꞌu riꞌ ri kibꞌij? Je ta ne tajin kixtzijon riꞌ rukꞌ ri kyaqiqꞌ.

Så ock I, om I talen med tungomål, och icke talen det som förstås kan, huru skall man veta hvad taladt är? ty I talen i vädret.

10 Sibꞌalaj kꞌi tzijobꞌal kꞌo cho ri uwachulew, e kꞌo kꞌu winaq ri kechꞌobꞌowik.

Så mångahanda slag är på rösterna i verldene, och ingen af dem är otydelig.

11 We kꞌu man kinchꞌobꞌ in ri kabꞌix chwe, la xa kꞌu in riꞌ naj kinpe wi, o are ri katzijon wukꞌ naj kape wi.

När jag nu icke vet uttydningen på rösten, blifver jag honom, som talar, Barbarisk; och den, som talar, blifver för mig Barbarisk.

12 Je xuqujeꞌ bꞌa ix ri sibꞌalaj kirayij ri sipanik rech ri Uxlabꞌixel, chixpatanij bꞌa chupam ri sipanik ri yaꞌtal chiꞌwe rech kiꞌtoꞌ ri komontyox.

Sammalunda ock I, medan I faren efter andeliga gåfvor, vinnlägger eder om församlingens bästa, att I nog hafven.

13 Rumal riꞌ, ri winaq ri kachꞌaw pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik chuta pa ri uchꞌawem ri sipanik rech qꞌaxan tzij, rech jeriꞌ kakwinik kuqꞌaxaj pa kitzijobꞌal winaq ri kubꞌij pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik.

Derföre, den som talar med tungomål, han bedje, att han må ock kunna det uttyda.

14 Rumal cher we kinbꞌan chꞌawem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, ri wanimaꞌ xuqujeꞌ kubꞌan chꞌawem, are kꞌu ri nuchomabꞌal man kꞌo ta kuchꞌeko.

När jag nu beder med tungone, så beder min ande; men mitt sinne är utan frukt.

15 ¿Jas kꞌu ri rajawaxik kinbꞌano? Rajawaxik kinbꞌan chꞌawem rukꞌ ri wanimaꞌ, xuqujeꞌ rukꞌ ri nuchomabꞌal; kinbꞌixon rukꞌ ri wanimaꞌ, xuqujeꞌ rukꞌ ri nuchomabꞌal.

Huru skall det då gå till? Nämliga så: Jag skall bedja i andanom; jag skall ock bedja med sinnet; jag skall sjunga i andanom; jag skall ock sjunga med sinnet.

16 Rumal cher we xaq pa awanimaꞌ kaqꞌijilaꞌj wi ri Dios ¿la kakwin kꞌu riꞌ kubꞌij jun winaq, ri man tijotal ta chuchꞌobꞌik we jastaq riꞌ, je laꞌ leꞌ, we man kuchꞌobꞌ ri kabꞌij?

När du nu välsignar i andanom, huru skall då den, som står i dens olärdas stad, svara dig Amen på din tacksägelse; efter han icke förstår hvad du säger?

17 Pune sibꞌalaj utz riꞌ ri atyoxinem at che ri Dios, maj kꞌu kutayij riꞌ che jun chik.

Du säger väl en god tacksägelse; men den andre varder deraf intet förbättrad.

18 Kintyoxinik che ri Dios rumal kinikꞌow chiꞌwach iwonojel che tzijonem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik.

Jag tackar min Gud, att jag talar mer med tungomål, än I alle.

19 Pa ri komontyox kꞌut are katanik we kinkoj jobꞌ tzij ri kachꞌobꞌotajik xuqujeꞌ katobꞌan chikipixibꞌaxik ri nikꞌaj chik, cho we kinkoj lajuj mil tzij pa juleꞌ taq tzijobꞌal chik.

Men jag vill heldre tala i församlingene fem ord med mitt sinne, på det jag undervisa må andra, än eljest tiotusend ord med tungomål.

20 Wachalal, man je ta kixchoman akꞌalabꞌ. Je chixchoman akꞌalabꞌ chuchꞌobꞌik ri mak, pa ri ichomabꞌal kꞌut jer chixchoman riꞌjabꞌ taq winaq.

Käre bröder, varer icke barn i förståndet, utan varer barn i ondskone; men i förståndet varer fullkomlige.

21 Pa ri taqanik tzꞌibꞌatalik: Keꞌnchꞌabꞌej na we tinimit riꞌ chi kichiꞌ e nikꞌaj winaq chik xuqujeꞌ pa juleꞌ taq tzijobꞌal chik, rumal riꞌ man kinkitata wi. Jeriꞌ kubꞌij ri Ajawxel.

I lagen är skrifvet: Jag vill tala med andra tungor, och med andra läppar till detta folk, och de skola dock icke än så höra mig, säger Herren.

22 Xaq jeriꞌ ri chꞌawem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, man jun etal taj chike ri e kojonelabꞌ, xane jun etal chike ri man e kojonelabꞌ taj. Are kꞌu ri qꞌalajisan utzij ri Dios, man jun etal taj chike ri man e kojonelabꞌ taj xane kech ri kojonelabꞌ.

Så äro nu tungomålen för ett tecken, icke dem som tro, utan dem som icke tro; men prophetien är tvärtemot, icke dem som otrogne äro, utan dem som trogne äro.

23 Xaq jeriꞌ, we konojel ri komontyox kakimulij kibꞌ xuqujeꞌ ketzijon pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, koꞌk kꞌu bꞌi nikꞌaj ri man kakichꞌobꞌ ta ri chꞌabꞌal riꞌ o man kakikoj taj, ¿la man kꞌu kakibꞌij riꞌ chi xa ix kon?

Hvar nu hela församlingen tillhopakomme på en stad, och talade alla med tungomål, och der kommo någre olärde eller otrogne in, månde de icke skola säga, att I haden mist sinnet?

24 We kꞌu kꞌo jun ri man kukoj taj o kok ne bꞌik jun ri man kuchꞌobꞌ taj are konojel tajin kakiqꞌalajisaj tzij, riꞌ kamayijanik xuqujeꞌ kuchꞌobꞌ riꞌ chi ajmak kumal ke konojel ri e kꞌo chilaꞌ.

Hvar I nu alle propheteraden, och der komme någor otrogen eller olärd in, han vorde straffad af dem allom, och dömd af allom;

25 Kaqꞌalajisax kꞌu na ronojel ri rawam pa ranimaꞌ. Kaxukꞌiꞌk kꞌu na, kuqꞌijilaꞌj ri Dios, kubꞌij: Qas tzij wi ri Dios kꞌo iwukꞌ.

Och så vorde det, som lönligit är i hans hjerta, uppenbart; och så fölle han på sitt ansigte, tillbåde Gud, och bekände, att sannerliga vore Gud i eder.

26 Qachalal, ¿jas kꞌu kaqabꞌij che we riꞌ? Are kimulij iwibꞌ kuyaꞌo we chi ijujunal kꞌo jujun ibꞌix, jujun ikꞌutuꞌn, kꞌo jastaq ri kukꞌut ri Dios chiꞌwach, kixtzijon pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, xuqujeꞌ kibꞌan qꞌaxan taq tzij. Rajawaxik chi ronojel we riꞌ kabꞌanik rech jeriꞌ katoꞌik ri komontyox.

Huru är det då, käre bröder? När I tillsammans kommen, så hafver hvar och en af eder en Psalm; han hafver lärdom, han hafver tungomål, han hafver uppenbarelse, han hafver uttydelse; låter det allt ske till förbättring.

27 We kabꞌan chꞌawem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, chechꞌaw kebꞌ o oxibꞌ pa jujunal, xuqujeꞌ qꞌaxax ri kitzij rumal jun chik.

Hvar nu någor talar med tungomål, det göre han sjelf annar, eller på det mesta sjelf tredje, och då ymsom; och en tyde det ut.

28 We man kꞌo jun qꞌaxal tzij pa ri komontyox, mechꞌaw bꞌa pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik, xane xwi kichꞌabꞌej kibꞌ xuqujeꞌ kichꞌabꞌej ri Dios.

Är han icke en uttydare, så tige i församlingene; men tale vid sig sjelf, och till Gud.

29 Ri e qꞌalajisal taq utzij ri Dios, chechꞌaw kebꞌ oxibꞌ chike, ri nikꞌaj chik kichꞌobꞌo rij pa noꞌjimal ri xbꞌixik.

Men Propheterna tale två eller tre; och de andre döme derom.

30 We kꞌo jun tꞌuyulik kakꞌut kꞌu jun jastaq choch rumal ri Dios, ri winaq ri tajin kachꞌawik chuya bꞌe che ri jun chik kachꞌawik.

Men hvar så händer, att dem, som sitter, varder något uppenbaradt, så tige den förste.

31 Jeriꞌ konojel chi kijujunal kakiqꞌalajisaj ri tzij ri xubꞌij ri Dios chike, rech jeriꞌ konojel kakikꞌamawaꞌj pixabꞌ xuqujeꞌ kꞌaslemal.

I mågen väl alle prophetera, den ene efter den andra, på det alle måge lära, och alle varda förmanade.

32 Ri e qꞌalajisal taq tzij are kabꞌan ke puꞌwiꞌ ri sipanik rech qꞌalajisan tzij.

Och Propheternas andar äro Prophetomen underdånige;

33 Rumal cher ri Dios man kubꞌan ta jun jastaq ri man kꞌo ta pa ucholajil, rumal cher ri Dios are Dios rech jaꞌmaril. Jetaq ri naqꞌatajibꞌal pa taq ri kikomontyox ri e kojonelabꞌ,

Ty Gud är icke oskickelighetenes, utan fridsens Gud, som uti alla de heligas församlingar.

34 man yaꞌtal ta chike ri ixoqibꞌ kechꞌawik pa ri riqoj ibꞌ pa ri komontyox. Xane kimochꞌo kibꞌ jetaq ri kubꞌij ri taqanik.

Edra qvinnor tige uti församlingarna; ty dem är icke tillstadt att tala, utan att de äro underdåniga, såsom ock lagen säger.

35 Ri ixoqibꞌ we kakaj kaketaꞌmaj jun jastaq, kita chike ri e kachajilal cho kachoch, rumal cher man utz taj kabꞌantajik kachꞌaw jun ixoq pa ri komontyox.

Men vilja de något lära, så skola de fråga sina män hemma; det står icke qvinnor väl, att de tala i församlingene.

36 ¿La iwukꞌ kꞌu ix xkꞌiy wi loq ri utzij ri Dios? ¿La xaq xwi kꞌu ix xixkꞌamawaꞌn ri tzij?

Eller är Guds ord utkommet ifrån eder? Eller är det allena kommet till eder?

37 We kꞌo jun kunaꞌo chi qꞌalajisal tzij o kꞌo ri Uxlabꞌixel che, chuchꞌobꞌo chi we tajin kintzꞌibꞌaj chiꞌwe, utaqanik ri Dios.

Der nu någor låter sig tycka att han är en Prophet, eller andelig, han besinne hvad jag skrifver eder; ty det äro Herrans bud.

38 Are kꞌu ri man karaj taj kuchꞌobꞌ we riꞌ muchꞌobꞌ wi.

Men är någor oförståndig, han vare oförståndig.

39 Xaq jeriꞌ wachalal, chirayij ri sipanik rech qꞌalajisan tzij, xuqujeꞌ man kiqꞌatej taj ukojik ri juleꞌ taq chꞌabꞌal chik.

Derföre, käre bröder, lägger eder vinn om att I propheteren, och förmener icke att tala med tungomål.

40 Utz chibꞌana che ronojel ri jastaq xuqujeꞌ pa ucholajil.

Låter all ting ärliga och skickeliga tillgå.