Mathayo 5
1 Yesu ejile alola chise cha bhanu bhafu, nalibhata okugenda mwibhanga. Anu aliga enyanjile ansi, abheigisibhwa bhae nibhamujako.
När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.
2 Nafumbula omunwa gwae nabheigisha naikati,
Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:
3 “Bhana libhando bhanu bhali bhataka bho mwoyo kulwokubha obhukama bhwa mulwile ni bhwebhwe.
»Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.
4 Bhana libhando bhanu bhali no bhusulumbaye, kulwokubha abhaja okusilisibhwa.
Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.
5 Bhana libhando bhanu bhali bhafula, kulwokubha abhaja okulya omwandu gwe chalo.
Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.
6 Bhana libhando bhanu bhali no mweko no bhwila bhwe chimali, kulwokubha abhaja okwigusibhwa.
Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.
7 Bhana libhando bhanu bhali ne chigongo kulwokubha abho abhaja okubhona echigongo.
Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.
8 Bhana libhando bhanu bhali ne mioyo ja kisi kulwokubha abhaja okumulola Nyamuanga.
Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.
9 Bhana libhando bhanu bhalibhagwatanisha kulwokubha abho abhaja okubhilikilwa bhana bha Nyamuanga.
Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.
10 Bhana libhando bhanu abhanyasibhwa ku chimali, kulwokubha obhukama bha mulwile ni bhwebhwe.
Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.
11 Muna libhando emwe bhanu omufumwa no kunyasibhwa, no kubhaika bhulibhubhibhi ingulu yemwe kwo lubheyi ingulu yani.
Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.
12 Mukondelelwe no kusandabha kulwokubha omuyelo gwemwe ni munene ingulu mukwile. Kulwokubha nikwo kutyo abhanu bhabhanyasishe abhalagi bhanu bhekae inyuma yemwe.
Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.
13 Emwe ni munyu gwe chalo. Tali omunyu gukabhusha obhunule bhago, eikolekanaatiki okukola omunyu gundi gwa kisi? Payi itakubha lindi ya kisi kulwe chinu chonachona chindi, talini kweshwa anja nokulibhatwa na magulu ga bhanu.
I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.
14 Emwe ni bhwelu bhwe chalo. Omusi gunu gumbakilwe ku chima gutakwiseleka.
I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?
15 Kulwokubha abhanu bhatakukongesha olumuli nokuluta emwalo ye chikapo, tali ku nengo, neibhamulikila bhona bhanu bhali munyumba.
Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.
16 Musige obhwelu bhwemwe bhumulike imbele ya bhanu koleleki abhanu bhabhilole ebhikolwa bhyemwe ebhyakisi no kumulamhya Lata Bhugenyi unu ali mulwile.
På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.
17 Mutaja kwitogelati nijile okuinyamula ishelia na bhalagi. Nitejile kunyamula tali okukumisha.
I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.
18 Kulwechimali enibhabhwilati okukinga insi ne chalo okulabhao italio egambo amwi etone limwi lya ishelia eisosibhwao amwi ya jishelia okukingao bhuli chinu chilabha chikumisibhwe.
Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.
19 Kulwejo onaona unu katasha chilagilo chitilu kubhilagilo bhinu no kubheigisha abhandi okukola kutyo kabhilikilwa mulela mu bhukama bhwa mulwile. Tali unu onaona unu kajigwata no kwiigisha kabhilikilwa mukulu mubhukama bhwa mulwile.
Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.
20 Kulwokubha enibhabhwila obhulengelesi bhwemwe bhukalema okila obhulengelesi bhwa bhandiki na mafalisayo kulwejo mutakwingila mu bhukama bha mulwile.
Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.
21 Mwonguhye na jandikilwe kala ati,”utaja kwita na onaona unu keta ali muntambala ya indamu.'
I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'
22 Tali enibhabhwila oneone unu kamwiganilisha kubhibhi owabho ali muntambala ya indamu. Na unu kamubhwila owabho ati,'awe uli munu unu uteile,'kabha ali mundamu ye chinyanjo. Na onaona unu kaika ati,'Mumumu awe'kabha ali muntambala yo mulilo gwa kajanende. (Geenna g1067)
Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna. (Geenna g1067)
23 Kulwejo labha ousosha echitambo chao kuchitambilo na wichuke ati labha mumula wanyu ali na ligambo nawe,
Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,
24 Nusige echiyanwa chao kuchigabhilo na umulubhe, mungwane kwamba nowanyu oyo, na ukamala uje niwo usoshe echiyanwa chao.
så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.
25 Yungwana no musoko wao bhwangu, uli amwi nage munjila nimugenda mwibhalaja, labha jitalikutyo omusoko wao katula okukusiga mumabhoko go mulamusi, no mulamusi akusige mumabhoko go musilikale, no weswa mulunyolo.
Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.
26 Mwikilishe enibhabhwila ati, uli utakutesulilwa okukinga anu ulaliila jimpilya jona jinu outongwa.
Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.
27 Mwonguywe jaikilwe ati, utabhamulomesi.
I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'
28 'Tali enibhabhwilati oneone unu kamulola omugasi no kumuligila amalile kumulomela mumwoyo gwae.
Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.
29 Nalabha eliso lyao elyobhulyo elikola nuwikujula, lisoshemo na ulyese kula nawe. Kulwokubha jikwiile akili echiungo chimwi kumubhili gwao chinyamke kuliko mubhili gwona okweswa mu jehanamu. (Geenna g1067)
Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
30 Nalabha okubhoko kwao okwebhulyo okukola wikujule, kuteme naukwese kula nawe. Kulwokubha akili echiungo chimwi chinyamke kuliko mubhili gwona okweswa mu jehanamu. (Geenna g1067)
Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna. (Geenna g1067)
31 Jilomelwe ona, onaona unu kamubhilimya omugasi wae, na amuyane na inyalubha yo bhutagani.
Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'
32 Tali anye enibhabhila onaona unu kamusiga omugasi wae, jitabhee ku nsonga yo bhulomesi, kamukola mulomesi. Na unu ona kamtwala ayanibhwe inyalubha yo bhutagani ona kakola obhulomesi.
Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.
33 Nalindi munguhye yaikilwe ku bhakala,'Mtaja kulaila kwo lubheyi, tali musile okulaila kwemwe ku Lata Bhugenyi.
Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'
34 Tali enibhabhwila ati, musige okulaila nakatyali, kulwo lwile, kulwokubha ni kusho lya Nyamuanga.
Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',
35 Uli hata kulwe chalo, kulwokubha niwo owokuta echitebhe cho kutajila ebhigele bhyae, Uli hata ku jelusalemi, kulwokubha ni musi gwo mukama mukulu
ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';
36 Uli utalaila ku lwo mutwe gwao, kulwokubha utakutula kukola lufwili lumwi kubha lwelu na kubha lwilafulu.
ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;
37 Tali amagambo gemwe gabhe,'Chimali, chimali, Payi, payi.'kulwokubha ganu agakilao agasoka ku mujabhi.
utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.
38 Mwonguhywe jaikilwe kutya,'eliso kwe liso, ne lino kwe lino.'
I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'
39 Tali anye enibhabhwila mutajakubhambashanya no munu mujabhi, tali omunu akakubhuma litama lyo bhulyo muindulile nelindi ona.
Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;
40 Na onaona unu kenda okugenda nawe mwibhalaja nanakutesha inkanju yao, musigile ne chifwalo chindi.
och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;
41 Na unu kakusinyilisha okulibhata nage maili imwi, genda nage maili ebhili.
och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.
42 Na kuonaona unu kakusabhwa muyane, na utajakumwitebha oneone unu kaja okuyenja libhanja.
Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.
43 Mwonguhwe jaikilwe,'Numwende omutulanwa wao, na umujilile lisungu omusoko.'
I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'
44 Tali enibhabhwila ati, Mubhende abhasoko bhemwe, mubhasabhilwe bhanu abhabhajimya,
Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,
45 Koleleki mubhe bhana bhe somwana wa mulwile. Kulwo kubha kakola lisubha libhakile abhabhibhi na abhekisi, na kabhagwisisha ingubha abhabhibhi na abhekisi.
och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.
46 Kulwokubha mukabhenda bhanu abhabhenda emwe omubhona muyeloki? Angu abhalipisha bho bhushulu bhatakukolejo?
Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?
47 Na mukabhakesha abhaili bhemwe ela omubhonaki ku bhandi? Angu abhanyamahanga bhatakukola kutyo?
Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?
48 Kulwejo jibheile mubhe bhalengelesi leave kutyo lata bhugenyi wa mulwile ali mulengelesi
Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.» Se Domstol i Ordförkl.
