< Zefanaia 3 >

1 Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'mota kva hiho, na'ankure ana kumapima nemaniza vahe'mota keontahi havi avu'ava huta vahera zamazeri haviza nehuta, kumara eri pehena hu'naze.
Ve den genstridige og besmittede, den Stad, som øver Undertrykkelse!
2 Jerusalemi kumapi vahe'mo'za kea runetagre'za, zamavumro'ma anteankea antahi'za novaririze. Ana nehu'za Ra Anumzana zamagri Anumzantera zamentintia nosu'za, Agritera erava'oa nosaze.
Den hører ikke paa nogen Røst, dep annammer ikke Tugt; den forlader sig ikke paa Herren, den holder sig ikke nær til sin Gud.
3 Jerusalemi kumate kva vahe'mo'za, laionimo ran krafa huno vano nehiankna nehazage'za, keagama refko'ma nehaza kva vahe'mo'za, kinagafima vanoma nehaza afi kramo'za kenage zagagafa ahe'za nevaga retazageno masa nehiankna nehaze.
Dens Fyrster i dens Midte ere brølende Løver; dens Dommere ere Aftenulve, som ikke levne et Ben til om Morgenen.
4 Jerusalemi kumapima nemaniza kasnampa vahe'mo'za zamavufaga ra nehu'za, tusi hazenke vahe mani'naze. Pristi vahe'mo'za Anumzamofo kasegea runetagare'za, Ra Anumzamofo Mono nona eri pehena hu'naze.
Dens Profeter ere letfærdige, troløse Mænd; dens Præster vanhellige Helligdommen, gøre Vold paa Loven.
5 Hianagi Ra Anumzamo'a Jerusalemi ran kumapina ko'ma nemanire mani'neankino, Agra mago havizana nosie. Knane knanena Agra fatgo huno vahera refko hunezamante'neanagi, vahe'mo'za Agrira keamara nosaze. Hianagi kefo avu'ava zama nehaza vahe'mokizmia zamagaze zana nomane.
Herren er retfærdig i dens Midte, han gør ikke Uret; hver Morgen lader han sin Ret komme for Lyset, det fattes ikke derpaa; men den uretfærdige kender ikke til Skam.
6 Nagra rama'a kumatamimpi vahera zamahe vagarogeno, mani'nezama kuma'ma kegavama nehaza zaza nozmimo'a haviza huno me'ne. Kuma zamifima vanoma nehaza ne'onse kantamina eri haviza huge'za vahera vano osazageno, ranra kumazmimo'a haviza huno megeno, anampina magore huno vahera omanitfaza hu'ne.
Jeg udryddede Hedningerne, deres Hjørnetaarne ere ødelagte, jeg gjorde deres Gader øde, saa at ingen gaar igennem dem; deres Stæder ere forstyrrede, saa at der er ingen Mand der, og ingen bor der.
7 Nagrama antahuana tamagerfa hu'za Nagri agoraga nemani'za, Nagrama zamavumro'ma antoanke'ma antahisage'na kumazmia eri haviza osugahue hu'na antahi'noe. Hianagi zamagra maka'zama hazafina, kazigazi hu'za havi avu'ava zana hu'za vu'naze.
Jeg sagde: Du skal kun frygte mig, annamme Tugt, saa skal dens Bolig ikke udryddes, alt eftersom jeg havde bestemt over den; men de have aarle gjort sig rede til at gøre alle deres Gerninger fordærvelige.
8 E'ina hu'negu akoheta Nagri navega anteta maniho huno Ra Anumzamo'a hu'ne. Na'ankure Nagrama oti'na keagama huzmante'sanua knazupa, ko antahintahi retro hu'noanki'na kokankokama nemaniza vahe'ene kinimo'ma kegavama hu'nea mopafima nemaniza vahera zamazeri atru hute'na, narimpa ahe'zana zamagrite eri akaha hu atregahue. Nagrama kanivema rezamantesanua narimpa ahe'zamo'a, teve nefakna huno maka ama mopa teno eri fanane hugahie.
Derfor, bier efter mig, siger Herren, efter den Dag, da jeg rejser mig til Rov! thi min Ret er den, at jeg vil sanke Hedningerne, at jeg vil samle Rigerne, for over dem at udøse min Fortørnelse, al min brændende Vrede; thi ved min Nidkærheds Ild skal den hele Jord fortæres.
9 Ana zupa maka kokankoka vahera zamagerura eri agru hanuge'za, ana maka vahe'mo'za mago zamarimpa hu'za Ra Anumzamo'na Nagia ahentesga hu'za monora hunante'gahaze.
Thi da vil jeg omskifte Læberne til rene for Folkene, at de alle skulle paakalde Herrens Navn og tjene ham endrægtelig.
10 Nagri'ma mono'ma hunenantaza vahe'nima zamahe panani'ma hazage'za Itiopia mopafima mane'nea timofo kantu kazigama umani'naza vahe'mo'za, Nagritega ofa eri'za egahaze.
Fra hin Side af Morlands Floder skulle de bringe mine Tilbedere, mit adspredte Folk, som en Gave til mig.
11 Nagri kema nontahita veganokano'ma hu'naza zankura, e'i ana zupa tamagazegura osugahaze. Na'ankure ru'enena tamagra Nagrira hara reonantegahaze. Tamagri amu'nompintira zamavufaga rama nehu'za kema nontahiza vahera zamazeri atregahue. Ana hanugeno ruotage'ma hu'nea agona'nifina zamavufaga rama nehaza vahera omanigahaze.
Paa den Dag skal du ikke skamme dig ved nogen af dine Gerninger, med hvilke du forsyndede dig imod mig; thi da vil jeg borttage af din Midte dine stolte Pralere, og du skal ikke blive ved at ophøje dig ydermere paa mit hellige Bjerg.
12 Hianagi akohe'zama nemani'za, zamavufagama anteramiza nemaniza vaheke zamatrenuge'za manigahaze. Na'ankure zamagra Ra Anumzamofo agifi frakiza nemaniza vahe mani'naze.
Men jeg vil lade et nedtrykt og ringe Folk blive tilovers i din Midte, og de skulle forlade sig paa Herrens Navn.
13 Israeli naga'ma osi'ama manisaza vahe'mo'za mago hazenkea nosu'za, mago havigea nosu'za, magore hu'za havigea huza vahera rezamataga osugahaze. Ana nehu'za zamagra ne'zana nezamu nehu'za, mani fru hu'za nemani'nageno mago vahe'mo'e huno zamazeri korora osugahie.
De overblevne af Israel skulle ikke gøre Uret og ikke tale Løgn, Og der skal ikke findes en svigefuld Tunge i deres Mund; thi de skulle finde Føde og Hvile, og ingen skal forfærde dem.
14 Hagi Saioni mofamoka zagamera nehuge'za, Israeli vahe'mo'za rankea hu'za kezati'za zagamera hiho. Jerusalemi mofa'moka maka kagu'areti hunka musenkasea nehugeno, karimpamo'a so'e hino.
Syng, du Zions Datter! raab højt, o Israel! vær glad og fryd dig af dit ganske Hjerte, du Jerusalems Datter!
15 Na'ankure Ra Anumzamo'ma keaga huneramante'no tamazeri haviza hugahuema huno hu'nea zana eri netreno, tamagri ha' vahe'mokizmi sondia vahera zamaretufege'za vu'naze. Ana hu'neankino Ra Anumzana Agra'a Israeli vahe'mota Kinimo tamagri amu'nompina manigahie. Ana hanigeta hazenke'zama e'zankura korora osugahaze.
Herren har borttaget Dommene over dig, har udryddet din Fjende; Herren, Israels Konge, er i din Midte, du skal ikke se Ulykke ydermere.
16 Ana kna zupa Jerusalemi kumakura hu'za, Saioni agonamoka korora nehunka atregeno kazamo'a arage oramino hu'za hugahaze.
Paa den Dag skal siges til Jerusalem: Frygt ikke! til Zion: Lad ikke dine Hænder synke!
17 Na'ankure Ra Anumzana kagri Anumzamo kagri amu'nompina mani'ne. Agra hankavenentake harafa ne' mani'ne. Agra kagrikura tusi muse hugahiankino, avesi zama'areti koroma nehana zana maka eri amne hugahie. Kagrikura ranke huno zagamera nehuno, Agra musenkasea hugahie.
Herren din Gud i din Midte, din vældige, skal frelse; han skal glæde sig over dig med Fryd, han skal tie i sin Kærlighed, han skal juble over dig med Frydesang.
18 Ra Anumzamo'a huno, musenkasema nehaza knare'ma musema osu'naza zanku'ma tamasunku'ma nehaza vahera zamavare atru hugahue. Ana hanuge'za mago'enena tamazeri tamagazea hanageta tamagazegura osugahaze.
Dem, som vare bedrøvede, fordi de ikke kunde komme til Højtiden, dem vil jeg samle; fra dig vare de; Forhaanelse har hvilet som en Byrde over dem.
19 Tamagri'ma knazama tamiza tamazeri havizama hu'naza vahera, ana knazupa hazenke zamigahue. Hanki zamagama havizama hu'nea vahera zamagu'nevazi'na, vahe'mo'zama zamahe'za zamarotago'ma hazage'zama fre'naza vahera ete magopi zamavare tru hugahue. Ru kumategama vuta kinama ome hutama mani'nage'za, ana kumapi vahe'mo'za kiza zokago ke huneramante'za huhaviza huramante'naze. Hianagi menina ete zamagu'a eri rukrahe hanuge'za, tamagrira husga huramantegahaze.
Se, paa den Tid vil jeg skride ind imod alle, som plage dig; og jeg vil frelse den haltende og samle de fordrevne og sætte dem til Pris og til Navnkundighed i hele det Land, hvori de lede Skændsel.
20 Ana kna zupa tamagrira magopi tamavre tru hute'na, tamavre'na nonkuma tamire ete egahue. Ama mopafima mani'naza vahe amu'nompintira, tamagrira knare tamagi tamisuge'za tamagesga hugahaze. Tamagra'a tamavufinti negesage'na tamazeri so'e hugahue. Nagra Ra Anumzamo'na ama nanekea hue!
Paa den Tid vil jeg lade eder komme, og det paa den Tid naar jeg sanker eder; thi jeg vil sætte eder til Navnkundighed og til Pris iblandt alle Folk paa Jorden, naar jeg omvender eders Fangenskab for eders Øjne, siger Herren.

< Zefanaia 3 >