< Zefanaia 2 >

1 Tamagaze zama omane Juda vahe'mota, tamagra magopi eme eritru hiho, eme eritru hiho.
Assemblez-vous, rassemblez-vous, nation sans honte,
2 Anumzamo'ma keagama huramantesiana knamo'ma ome'nesigeno, kagrama kagu'ama rukrahe'ma hanana knamo'ma witi honama zaho'mo ame huno eri hareno viaza huno ovanigeno, Ra Anumzamofo arimpa ahe'zama ome'nesire,
avant que le décret enfante, [avant que] le jour passe comme la balle, avant que vienne sur vous l’ardeur de la colère de l’Éternel, avant que vienne sur vous le jour de la colère de l’Éternel.
3 tamavufga eri anteramita nemanita, Ra Anumzamo'ma hihoma hianke'ma amage'ma nentaza vahe'mota Anumzamofonku hakeho. Fatgo avu'ava zana hankavetita nehuta, tamavufga anteramita maniho. Ana'ma hanageno'a Anumzamofo arimpa he'zamo'ma esania knazupa, Agrama kegava huramantesigu'enena ontahi'naze.
Cherchez l’Éternel, vous, tous les débonnaires du pays, qui pratiquez ce qui est juste à ses yeux; recherchez la justice, recherchez la débonnaireté; peut-être serez-vous à couvert au jour de la colère de l’Éternel.
4 Hagi Gaza kumapina vahera omanitfa hanageno Askeloni kumara maka eri havizantfa hanageno, Astoti kumapi vahera kinagama senkeno'a ha' vahe'mo'za e'za eme zamahe panini hanage'za nefresage'za, Ekroni kumapi vahera trazama vati'netreaza hu'za maka zamahe vagaregahaze.
Car Gaza sera abandonnée, et Askalon sera une désolation; Asdod, on la chassera en plein midi, et Ékron sera déracinée.
5 Hageri anke'nama nemaniza Kereti vahe'mota kva hiho. Na'ankure Ra Anumzamo'a Kenani mopafima nemaniza Filistia vahe'mota keaga huramanteno, tamazeri haviza hanigeta maka vahera omanita huza fanane hugahaze hu'ne.
Malheur à ceux qui habitent les côtes de la mer, la nation des Keréthiens: la parole de l’Éternel est contre vous, Canaan, pays des Philistins! et je te détruirai, de sorte qu’il n’y aura pas d’habitant.
6 Hagi hageri ankenaregama me'nea Filistia vahe mopafina, traza nehagesigeno, sipisipi afu'ma kegavama nehaza vahe'mokizmi nontamimo'ene sipisipi afutamimofo keginamo'ene anampina megahie.
Et les côtes de la mer seront des excavations pour les bergers, et des enclos pour le menu bétail.
7 Juda naga nofipinti vahe'ma osi'ama ofri manisaza vahe'mo'za anampina trazama nenaza afu'zamia kegava hu'za manigahaze. Ana nehu'za hanima hanige'za Askeloni vahe'mokizmi nompi umasesageno Ra Anumzana zamagri Anumzamo'a kegava hunezmanteno, zamazeri knare hugahie. Kumapinti vahe'mo'za atre'za fresageno azumateni'a nontamimpi eri nafa'a hu'za manigahaze. Na'ankure Juda vahe'mokizmi Anumzana Ra Anumzamo so'e avu'ava hune zamanteno, ete zamazeri knare nehanige'za makazampina knare hu'za manigahaze.
Et les côtes seront pour le résidu de la maison de Juda: ils y paîtront; le soir, ils se coucheront dans les maisons d’Askalon; car l’Éternel, leur Dieu, les visitera, et rétablira leurs captifs.
8 Hagi Ra Anumzamo'a huno, Moapu vahemo'zane Amoni vahe'mo'zama Nagri vahe'ma huhavizama hunezmante'za kiza zokago kema hunezmante'za, mopazmima zamazeri koro hu'za erinaku'ma nehaza zana Nagra ko antahi'noe.
J’ai entendu l’outrage de Moab et les insultes des fils d’Ammon, par lesquels ils ont outragé mon peuple et se sont élevés orgueilleusement contre leur frontière.
9 Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Nagra kasefa hu'na mani'noa Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamo'na tamage huanki'na, Moapu vahe'mo'za Sodomu vahe'mo'zama hu'nazaza nehanage'za, Amoni vahera Gomora vahe'ma hu'noaza hu'na ozamatre maka zamazeri haviza hanugeno, anampina ave'ave trazamoke nehanigeno hagema kafiza eri'naza kerimoke'za hugahie. Nagri naga'ma osi'ama manisaza vahe'mo'za, ana vahe'mokizmi fenozana rohu zamare'za e'neriza, mopazmia eri nafa'a hugahaze.
C’est pourquoi, je suis vivant, dit l’Éternel des armées, le Dieu d’Israël, que Moab sera comme Sodome, et les fils d’Ammon comme Gomorrhe, un lieu couvert d’orties, et des carrières de sel, et une désolation, à toujours. Le résidu de mon peuple les pillera, et le reste de ma nation les héritera.
10 Hagi Moapu vahe'mo'zane Amoni vahe'mo'zama zamavufaga rama hu'naza zamofo mizama'a erigahaze. Na'ankure zamagra Monafi sondia vahe'mokizmi Ra Anumzamofo vahera huhaviza hunezamante'za, kiza zokago ke huzamante'nagu anara hugahaze.
Voilà ce qu’ils auront pour leur orgueil, car ils ont outragé le peuple de l’Éternel des armées et se sont exaltés contre lui.
11 Ra Anumzamo'a maka ama mopafima me'nea havi anumzantamina eri haviza huvaga nereno, vahera zamazeri koro hugahie. Ana hanige'za kokankokama nemaniza vahe'mo'za mopazamire manitere hu'ne'za, Ra Anumzamofona monora huntegahaze.
L’Éternel sera terrible contre eux, car il affamera tous les dieux de la terre, et toutes les îles des nations se prosterneront devant lui, chacun du lieu où il est.
12 Hagi Itiopia vahe'motanena Nagri bainati kazimo tamahe frigahie!
Vous aussi, Éthiopiens, vous aussi, vous serez tués par mon épée!
13 Ra Anumzamo'a azana rusuteno noti kazigama nemaniza vahera hara hunezamanteno, Asiria vahera zamazeri haviza hugahie. Ana nehuno ugagotama hu'nea Ninive kumara eri haviza hina, vahera omanisigeno ka'ma koka fore hugahie.
Et il étendra sa main vers le nord, et il détruira l’Assyrie, et il changera Ninive en désolation, en un lieu aride comme un désert.
14 Hagi ana kumapina trazante afu'tamimo'za e'za anampina eme vano nehanageno, afi zagagafamo'za e'za anampina emanigahaze. Ana nehanage'za komutomo'za nontamimofo azeri hanaveti zafare umani emani hu'ne'za krafa nehanageno, zamagerumo'a zaho'ma eri kafanteti atiramino evu evu hugahie. Faragu vaziramino hihima hania haveramimo, nomofo kafaramina rehiza hugahie. Ana nehanigeno noma vazisgama hu'nea sida zafaramimo'a amate megahie.
Et les troupeaux se coucheront au milieu d’elle, toutes les bêtes, en foule; le pélican aussi, et le butor, passeront la nuit sur ses chapiteaux; il y aura la voix [des oiseaux] qui chantent aux fenêtres, la désolation sera sur le seuil; car il a mis à nu les [lambris] de cèdre.
15 Ninive ran kumapima nemaniza vahe'mo'za kora tusi muse nehu'za zamavufaga erisga nehu'za, zamagrama antahi'zana mago zana tavatera fore osanigeta knare huta manigahune hu'za antahi'naze. Zamagra hu'za mago kumamo'e huno tagri kuma knara osu'ne hu'za nehaza kumamo'agi menina evuramino haviza hige'za, afi zaga kfamo'za anampi eme nogi'za mani'naze. Ana hazage'za karankama evaza vahe'mo'za ana kuma'ma nege'za, kiza zokago ke hunente'za zamazana ruharakihariki hu'naze.
C’est là cette ville qui s’égayait, qui habitait en sécurité, qui disait en son cœur: Moi, et à part moi, nulle autre! Comment est-elle devenue une désolation, un gîte pour les bêtes? Quiconque passera à côté d’elle sifflera, [et] secouera sa main.

< Zefanaia 2 >