< Zekraia Sekaraia 7 >

1 Hagi Dairusi'ma kinima mani'neno kegavama huno e'neana 4'a kafu evutegeno 9ni ikana Kislevie hu'za nehaza ikamofona 4 kna zupa Ra Anumzamo'a Zekaraia'na amanage huno nasmi'ne.
Och i konung Darejaves' fjärde regeringsår hände sig att HERRENS ord kom till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden, det är Kisleu.
2 Hagi Beteli kumate vahe'mo'za Ra Anumzamofo avesizanku antahige'za kehogu, Sareza'ma, Regem-melekine, mago'a vahetaminena huzmante'naze.
Ty från Betel hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför HERREN;
3 Zamagra e'za Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamofo nompima eri'zama eneriza kasnampa vahe'ene pristi vahetaminena amanage hu'za eme zamantahigegahaze. Rama'a kafuzagefima zavi krafagema nehuta, ne'zama a'o huta nunamuma hutama e'nonaza huta, 5fu ikampina zavi krafa nehuta ne'zana a'o huta nunamuna huta vugahuno?
de skulle nämligen fråga prästerna i HERREN Sebaots hus och profeterna sålunda: »Skola vi framgent hålla gråtodag och späka oss i femte månaden, såsom vi hava gjort nu i så många år?»
4 Anante Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne,
Så kom då HERREN Sebaots ord till mig; han sade:
5 Maka ama mopafi vahe'ene pristi vahetaminena amanage hunka zamantahigo, tamagra 70'a kafufima 5fu ikante'ene 7ni ikante'enema ne'zama a'o huta zavi krafa nehuta, nunamuma hu'nazana tamage huta Nagrite ne'zana a'o huta nunamuna hu'nazafi?
Säg till allt folket i landet och till prästerna: När I nu under sjuttio år haven hållit faste- och klagodagar i femte och i sjunde månaden, har det då varit åt mig som I haven hållit fasta?
6 Hagi ne'zane tinema ne'nazana tamagra'agu nentahita ne'nazafi?
Och när I äten och dricken, är det icke då för eder egen räkning som I äten och dricken?
7 Hagi ama ana nanekea Jerusalemi kumapima knare nomani'zante mani'nazageno, ana tavaonte'ma me'nea kumatmimpine sauti kazigama me'nea mopafi Negevi vahe'mo'zama mani vite'zama mani'nageno'a, Ra Anumzamo'a ko'ma mani'naza kasanampa vahetamimpina huvazino, ama ana nanekea ontamasami'neo?
Haven I icke förnummit de ord som HERREN lät predika genom forna tiders profeter, medan Jerusalem ännu tronade i god ro med sina städer omkring sig, och medan Sydlandet och Låglandet ännu voro bebodda?
8 Anante Ra Anumzamo'a amanage huno Zekaraiana asami'ne.
Vidare kom HERRENS ord till Sakarja; han sade:
9 Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, knare huta maka vahe knazana refko nehuta, mago mago'mota asunku ohunte ahunte nehuta knare avu'ava ohunte ahunte hiho.
Så sade ju HERREN Sebaot: »Dömen rätta domar, och bevisen varandra kärlek och barmhärtighet.
10 Ana nehuta kento a'nene, megusa mofavreramine, ruregati'ma tamagri'enema emani'naza vahe'ene, zamunte omane vahe'enena knazana zamita zamazeri havizana nosuta, tamagra ramagra ontahi haviza antahi havizana huta tamazeri haviza osiho.
Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»
11 Hianagi zamagra ana kema antahizankura zamavaresra nehu'za, zamagu'a eri hankaveti'naze. Ana nanekema antahizankura zamefi hunemi'za, zamagesa renkanire'naze.
Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.
12 Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'ma Avamu'afima korapa'ma mani'naza kasnampa vahete'ma atregeno'ma e'nea nanekea zamagu'amo'a havegna huno hankaveti'neankiza ontahi'naze. E'ina hu'negu Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a tusi'a arimpa ahezmante'ne.
ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippa att höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt, förmedelst forna tiders profeter. Därför utgick stor vrede från HERREN Sebaot.
13 Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a anage hu'ne, Nagrama kema nehuge'za, nagri nanekea ontahi'nazanki'na, zamagrama kema hanage'na, zamagri nanekea ontahigahue huno hu'ne.
Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när han ropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när de ropa;
14 Ana nehu'na hankro zahomo kagikagi huno kugusopa eri hareankna hu'na zamazeri atrenuge'za, antahiza keza osu'nesaza mopafi umani emani hugahaze. Ana hanugeno atre'zama vanaza mopamo'a, haviza huno vahe omani ka'ma mopa megahie.
utan jag skall förströ dem såsom genom en stormvind bland allahanda hednafolk som de icke känna.» Så har nu landet blivit öde efter dem, så att ingen färdas där, vare sig fram eller tillbaka; ty de hava så gjort det ljuvliga landet till en ödemark.

< Zekraia Sekaraia 7 >