< Zekraia Sekaraia 10 >

1 Hozagnama esigeno ne'zamo'ma hagesigura Ra Anumzamofo antahigenkeno kora atrenkeno runo. Na'ankure agra ko'ma ru hampona eri fore nehigeno kora nerie. Agra mago'magomofona kora amigeno hozazmimo'a afova tretre huno nehage.
HERREN mån I bedja om regn, när vårregnets tid är inne; HERREN är det som sänder ljungeldarna. Regn skall han då giva människorna i ymnigt mått, gröda på marken åt var och en.
2 Nozmifima mono'ma hunentaza anumzantmimo'za havi antahintahi nezamasamizage'za, zamene vahe'mo'za havige nehazage'za, ava'nama eri rukrahe'ma hu vahe'mo'za havige hu'za ava'na kea eri rukrahe hu'za vahe'mofona zamazeri haviza nehaze. E'ina hazage'za vahe'nimo'za sipisipi kva vahe omanige'za sipisipi afutamimo'za hazagrazankna nehazage'za, ha' vahe'mo'za eme zamazeri haviza nehaze.
Men husgudarnas tal är fåfänglighet, spåmännens syner äro lögn, tomma drömmar är vad de tala, och den tröst de giva är ett intet. Därför måste folket draga hädan såsom en fårhjord och fara illa, där det går utan herde.
3 Sipisipi afu kva vaheku'ene kva vahetaminku'enena tusiza huno narimpa ahe'zamo'a tevereankina, ve mementamina ha' huzmantegahue. Na'ankure Hihamu'ane Ra Anumzamo'a Juda vahetmina, agra'a sipisipi afutmima kegava nehiankna hugahie. Ana nehu'na Juda vahera zamazeri knare zantfa hanuge'za, hapima eri'za vanoma nehaza hosi afukna nehanage'na,
Mot herdarna är min vrede upptänd och bockarna skall jag hemsöka. Ja, HERREN Sebaot skall vårda sig om sin hjord, Juda hus, och skall så göra den till en stolt stridshäst åt sig.
4 ana nagapinti nomofoma renagentete'ma azeri hanaveti havea eri fore nehu'na, zamagripinti seli noma avazuhumpi huno ki azota eri fore nehu'na, zamagripinti ha'ma hu atia eri fore nehu'na, ugagota kva vahetaminena zamazeri fore nehanuge'za,
Från den hjorden skall en hörnsten komma, från den en stödjepelare, från den en båge till striden, från den allt vad styresman heter.
5 zamagra hihamu'ane ha' vahetami fore hu'za ha' vahe'zmia kama vanoma nehaza hu hapapi zamahe'za zamagareti rehampakanegahaze. Na'ankure Ra Anumzamo'a zamagrane mani'neankiza, hosi afu agumpima vanoma nehu'za ha'ma nehaza vahera hara huzmagateregahaze.
Och de skola vara lika hjältar, som gå fram i striden, likasom trampade de i orenlighet på gatan. Ja, strida skola de, ty HERREN är med dem, och ryttarna på sina hästar skola då komma på skam.
6 Nagra Juda nagara zamazeri hankaveneti'na, Josefe nagara zamagu'vazigahue. Nagra ete zamavare'na egahue. Na'ankure Nagra zamagrikura tusiza hu'na nasunkura hunezmantoe. Nagra Ra Anumzana zamagri Anumza mani'noanki'na zavi krafagezmia antahi'na zamaza hugahue.
Jag skall giva styrka åt Juda hus, och åt Josefs hus skall jag giva seger. Jag skall i min barmhärtighet låta dem komma tillbaka, och det skall bliva såsom hade jag aldrig förkastat dem. Ty jag är HERREN, deras Gud, och skall bönhöra dem.
7 Efraemi naga'mo'za hankave ha' vahe fore nehanageno, zamagu'amo'a waini tima nazageno musema nehiankna hugahie. Mofavre naga'zamimo'za nege'za zamagu'areti hu'za Ra Anumzamofona musena huntegahaze.
Och Efraims män skola bliva lika hjältar, och deras hjärtan skola glädja sig såsom av vin. Deras barn skola ock se det och bliva glada; deras hjärtan skola fröjda sig i HERREN.
8 Nagra hogefinti kezati'nena eme atru hugahaze. Na'ankure Nagra'a zamahora ke'na ete zamavare'noe. Ana hanogu ge'za rama'a vahe fore hu'za kote'ma mani'nazankna vahe fore hugahaze.
Jag skall locka på dem och samla dem tillhopa, ty jag förlossar dem; och de skola bliva lika talrika som de fordom voro.
9 Avimza avima ru herahe'ma hutreaza hu'na zamazeri mago mago huge'za ru mopafi ru mopafi hu'za umani emani hugahazanagi, afete moparegama umanine'za zamagesa antahi namigahaze. Ana nehazanki'za zamagra'ene mofavrezminena knare hu'za ofri mani'neza, ete Israeli moparera egahaze.
Och när jag planterar ut dem bland folken, skola de tänka på mig i fjärran land; och med sina barn skola de få leva och komma tillbaka.
10 Isipi mopareti'ene Asiria mopareti'enena zamavare'na e'na Giliati mopafine, Lebanoni mopafinena emeri atru hanuge'za mani kankamuna omanetfa hugahie.
Ja, från Egyptens land skall jag låta dem komma tillbaka och från Assur skall jag församla dem. Sedan skall jag föra dem till Gileads land och till Libanon; och där skall icke finnas rum nog för dem.
11 Hagerimo'ma hiaza huno'ma hazenke zamo'ma kama renkani renigeno'a, Ra Anumzamo'a agra'a ana mopafina rugitagino nevuno, eri arava ahegahie. Ana'ma hanigeno'a Naeli tiramo'a tanenigeno, Asiria vahe'mo'ma avufga rama nehia zana ahe haviza hanigeno, Isipi kinimofo hankavemo'a anante eme vagaregahie.
Han skall draga fram genom havet på en trång väg, böljorna i havet skall han slå ned, och alla Nilflodens djup skola torka ut. Så skall Assurs stolthet bliva nedbruten och spiran tagen ifrån Egypten.
12 Nagra Ra Anumzamo'na zamazeri hankaveti'nena Nagri nagifi kana vano hugahaze huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
Men dem skall jag göra starka i HERREN, och i hans namn skola de gå fram, säger HERREN.

< Zekraia Sekaraia 10 >