Taitus 2
1 Hianagi kagrama rempi huzmisanana, tamage kema hu'nesia ke'age (doctrine) huzamasmio.
Men tala du, såsom tillbörligit är, efter en helsosam lärdom;
2 Ranra vene'nea rempi huzamige'za, fru kefinti kea antemase'za ranke osu'za, knare zmavuzmava nehu'za, knare zamagu'zamagesa antahiho. Hankave zamentinti nehu'za vaheku zamesi nezmante'za, zamentintifina hanaveti'za maniho.
De gamla, att de äro nyktre, ärlige, tuktige, rätte i trone, i kärlekenom, i tålamod;
3 Ana zanke hunka ranra a'ne rempi huzamige'za, mikaza hanafina Anumzamofo agorga mani'ne'za, vahe agenke osu' aka timo'a zamazeri havia osanige'za knare'za rempi huzamiho.
De gamla qvinnor desslikes, att de ställa sig såsom heligom höfves, icke förtalerskor, icke drinkerskor, goda lärerskor;
4 Ana nehu'za zamagra zahufa a'ne nagara zamumro antesage'za, ve' zamine, mofavrezaminena zamesi zamantegahaze.
Att de unga qvinnor lära tukt af dem; älska sina män, hafva sin barn kär;
5 Knare zamagu'zamagesa nentahi'za avusese hu'za mani'ne'za, vaheku vahaku nehu'za, nezamave agorga'a mani'nesage'za nege'za Anumzamofo nanekea huhaviza osugahaze.
Vara sediga, kyska, husaktiga, fromma, sina män underdåniga; på det Guds ord icke skall försmädt varda.
6 Anahu kna hunka nehazave nagara zamumro antege'za, kegava hu'za maniho.
Sammalunda förmana ock de unga män, att de äro tuktige.
7 Hakare'zama hanampina knare avu'ava huzamio. Huzameri hanampina zokago vakago osunka tamage ke'age nehunka,
Uti all ting ställ dig sjelf för en eftersyn till goda gerningar, med oförfalskad lärdom, med ärlighet;
8 tamage ke'age huzamasmigeno mago'mo'a huhaviza huoganteno. E'ina hanankeno aza'o huhaviza hugantesimo'a agzegu hugahie. Na'ankure zamagra havigema hurante zankura hakregahaze.
Med helsosam och ostraffelig ord; på det han, som emotstår, må blygas, intet ondt hafvandes det han om oss säga kan;
9 Hagi kazokzo eri'za vahera rempi huzamige'za mika'zama hanafina kva vahe'mokizmi zamagorga mani'ne'za zamazeri muse nehu'za, ke nona'a huozmante'za,
Tjenarena, att de äro sinom herrom underdånige, och uti all ting behagelige, icke gensvarige;
10 mago'zazamia kumzafa oseho. Hagi eri'zana tamage kazigati erifatgo nehanageno, e'i anazamo Anumza tzahu ne'mofo mani'za huzamerisage'za nege'za, mono nontahisaza kva vahe'mo'zane, megi'a vahe'mo'za zamagu'a rukrahe hugahaze.
Icke otrogne; utan alla goda trohet bevisande; på det de måga pryda Guds vår Frälsares lärdom i all stycke.
11 Na'ankure Anumzamofo asunku zamo vahe avare'zana hakare vahete erino efore hu'ne.
Ty Guds nåd, helsosam allom menniskom, är uppenbarad;
12 Tagri rempi huramino mono ontahi avu'ava'zane, ama mopafi zanku avesi'zanena atreho nehuno, hagi tamufa kva huta, fatgo huta Anumzamofo (godly) avu'avate ama kna'afina maniho. (aiōn g165)
Och lärer oss, att vi skole försaka alla ogudaktighet och verldslig lusta, och lefva tukteliga, rättfärdeliga, och gudeliga i denna verlden; (aiōn g165)
13 Hagi ana knama esigu avega anteneta muse nehune, tusi'a masa'afi efore hanigu, Ra Anumzantima, Tazahu ne' Krais Jisasi esigu avega ante'none.
Och vänta det saliga hoppet, och den stora Guds och vår Frälsares Jesu Christi härliga uppenbarelse;
14 Tagriku huno Agra'a avufga atreno kefo'zampinti miza seranteno tvare atre'ne, Agri'a vahere huno sese huranteno, tvare Agrarega tante'negu, muse nehuta knare zanke hanune.
Den sig sjelf gaf för oss; på det han skulle förlossa oss ifrån all orättfärdighet, och rena oss sig sjelfvom ett folk till egendom, det sig om goda gerningar beflitar.
15 Mika'zana kagripi hampo'na huno me'neanki rempi hunezminka, hampo'na tinka nezmasaminka, zamazeri fatgo nehuge'za, kagrikura amne vahere hu'za osiho.
Sådant tala, och förmana, och straffa med fullt allvar. Låt ingen förakta dig.
