< Sams-Zgame 79 >
1 Anumzamoka megi'a vahe'mo'za hara eme huragatere'za erisanti'ma hare'nana mopaka'a e'neri'za, ruotgema hu'nea mono nonka'a eri haviza nehu'za, Jerusalemi kumara tagna vazitrazageno hihi huno mareri'ne.
En Psalm Assaphs. Gud, Hedningarna äro in i ditt arf fallne; de hafva orenat ditt helga tempel, och af Jerusalem stenhopar gjort.
2 Eri'za vaheka'aramine Kagrima negavaririza vaheka'aramina zamahete'za zamavufaga'a atrazageno namamo'zane zagagafamo'za ne'naze.
De hafva gifvit dina tjenares lekamen foglomen under himmelen till att äta, och dina heligas kött djuromen på markene.
3 Jerusalemi kumapina zamahe'za korana tagitrazageno tihageno eviankna nehigeno, asezmante'nia vahera magore huno omani'ne.
De hafva utgjutit deras blod omkring Jerusalem, såsom vatten; och der var ingen, som begrof.
4 Mika tagri tava'onte'ma nemaniza vahe'mo'za huhaviza hunerantazageno, mani kagirante'naza kumapinti vahe'mo'za ki'za zokago ke hurante'naze.
Vi äre vårom grannom till en försmädelse vordne; till spott och hån dem som omkring oss äro.
5 Ra Anumzamoka nama'a kna krimpa aherantenka vugahane? Kagra karimpa aherante vava hunka vugahampi? Maka kna kanive renerantankeno ana zamo'a tevenefakna hu vava huno vugahifi?
Herre, huru länge vill du så allstings vred vara; och ditt nit, såsom en eld, brinna låta?
6 Mono'ma hugante'zanku'ma zamavaresrama hunegantaza vaheku karimpa ahenezmantenka, kini ne'mo'ma kegavama hu'nea kumatamimpi vahe'mo'zama kagihanta'ma novaziza vahetami karimpa ahezmanto.
Utgjut dina grymhet öfver Hedningarna, de dig intet känna, och uppå de Konungariken, som ditt Namn intet åkalla.
7 Na'ankure Kagri vahe Israeli vahera zamahe'za eri vagarazageno, mopazmimo'a vahe omani hagege kokankna hie.
Ty de hafva uppätit Jacob, och hans hus förödt.
8 Ko'ma tagehemo'zama hu'naza kumitera antahintahi ka'afina ana zankura antahinka ovuo. Kasunku hurantenka ame hunka enka eme taza huo. Na'ankure tagra tusi'a hazenkefi manune.
Tänk icke uppå våra förra missgerningar. Förbarma dig öfver oss snarliga, ty vi äre fast eländige vordne.
9 Anumzana tagu'vazi ne' mani'nananki taza huo. Kagra'a kagimofo knare zanku nentahinka taza huo. Kagri kagima husgama hugantesaza zanku netahinka, kumitia apase nerantenka tagu'vazio.
Hjelp du oss, Gud vår hjelpare, för dins Namns äros skull; fräls oss, och förlåt oss våra synder, för ditt Namns skull.
10 Na'a hanige'za ru vahe'mo'za hu'za, iga zamagri Anumzana mani'ne? hu'za hugahaze. Tagona kema hunka ana vahetmima ha'ma huzmante'sana zana, tagra kamneno. Na'ankure zamagra eri'za vaheka'aramimofo korana zamahe'za eri tagi atre'naze.
Hvi låter du Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud? Låt hämnden öfver dina tjenares blod, som utgjutet är, kunnig varda, ibland Hedningarna, för vår ögon.
11 Kinama hu'naza vaheka'amo'zama zamatagu'ma nehu'za, kragi'ma neraza zana antahio. Frigahaze hu'zama hazage'zama mani'naza vahera, marerirfa hihamuka'anu zamagu'vazio.
Låt för dig komma de fångars suckande; efter din stora arm behåll dödsens barn.
12 Anumzamoka tava'ontire'ma nemaniza vahe'mo'zama Kagri'ma huhavizama hugantazarera, 7ni'a zupa ana zantera nona huzmanto.
Och vedergäll vårom grannom sjufaldt uti deras sköte deras försmädelse, der de dig, Herre, med försmädt hafva.
13 Ana'ma hananketa Kagri vahe'mota tretre'ma hu'nea trazampima tantenanketa sipisipigna huta mani'nomota musena nehuta, susu hugante vava nehanunkeno, henkama forehu anante anante hu'zama esaza vahe'mo'za ana zanke hugahaze.
Men vi, ditt folk och din fosterfår, tackom dig evinnerliga, och förkunnom ditt lof förutan ända.