Sams-Zgame 46

1 Anumzamo'a fraki vihutine hankavetine mani'neankino, hazenke knafima tazama hanigura maka kna retro huno nemanie.

För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.

2 E'ina hu'neankita imima e'nerisigeno, agonamo'a ankariseno hageri amu'nompina vugahianagi, tagra korora osugahune.

Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.

3 Hagerimo'a kranto kranto huno agrenkera nehanigeno, agonamo'a imina erino eri tore vare hugahianagi, tagra korora osugosune.

Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;

4 Mago rantimo'a Anumzamofo rankumapi ufre efre huno Marerirfa Anumzamo'ma nemanifima me'nea zantamina tina zamino zamazeri muse nehie.

om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)

5 Anumzamo'a e'i ana rankumapi nemaniankino, vahe'mo'za eri havizana osugahaze. Nanterama komatanigeno'a Anumzamo'a ana kumara kegava huno aza hugahie.

En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.

6 Ama mopafima me'nea kumatamimpintira vahe'ma azeri agore hu agasasaneranigeno, kini vahe'mo'zama kegavama hu'naza kumatmimo'zanena fuzafupe'za amane zankna hugahaze. Hanki Anumzamo'ma ageru'ma aranigeno'a, tevemo'ma plastikima temramra'ma hiaza huno ama mopamo'a maramra hu'ne.

Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.

7 Monafi sondia vahe'mokizmi Ra Anumzamo'a, tagrane magopi mani'ne. Jekopu Anumzamo'a tagrama frakita mani vihuti mani'ne.

Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.

8 Eta Ra Anumzamo'ma ruzahu avu'avazama hiazana eme keho. Agra ra hazenke'za avreno, eno ama mopa eri haviza hie.

HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

9 Agra ama mopafina maka kaziga ha'ma nehaza zana eri netreno, atine, kevenena eri hantagi netreno, hankoramina teve hanavazino kre'ne.

Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.

10 Tamagra tamagasasana eri taganeta akoheta mani'neta, Nagrikura Anumza mani'ne huta antahiho. Kokankoka vahe'mo'za nagesga hu'za ra nagi nenamisageno, ama mopafi vahe'mo'zanena nagesga hu'za ra nagi namigahaze.

Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.

11 Monafi sondia vahe'mokizmi Ra Anumzamo'a, tagrane mani'ne. Jekopu Anumzamo'a frakita mani vihuti mani'ne.

»Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.» HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)